Odla enbar ärtor som gödning.

[perraiskogen]

Tjenare på er igen.
Har hört från några äldre småbönder att dom förr odlade enbart ärtor på vissa åkrar och sen bara plöjde ner dom för att få näringen av dom. Stämmer detta och är det något man skulle kunna göra även idag?
Hur mycket ärtor ska man så / hektar då?
Mvh

[BGullb]

Det stämmer.
Det blir framförallt en kvävegödsling om jag förstått rätt.

[Bygert]

Visst kan man använda ärtor så men det är ju stora frön så det blir mycket utsäde. Kan vara idé att titta på nån annan baljväxt.

[uppland2]

Blålusern, vitklöver m.fl. är också kvävefixerande. Vad som passar bäst beror på dina förhållanden. Om du googlar på kvävefixerande växter hittar du en hel del.

[torbjorn_forsman]

Egentligen - om man ska se strikt biologiskt på saken - så är det bakterier som växterna lever i symbios med, som är kvävefixerande.
Andra exempel på kvävefixerande växter är t ex lupin (men den är ju inte så populär nuförtiden, på förekommen anledning), al och akacia.
Hmm...skulle man kanske kunna odla alsly och plöja ner det finare riset om man inte vill ta det som energiskog och flisa upp?

[Bygert]

Den lupin som är aktuell för odling är sötlupin som inte är invasiv som den arten som sprider sig okontrollerat, de är inte ens särskilt nära släkt.

[Michael Meier]

.... är det något man skulle kunna göra även idag? ....

Idag, det är beroende på hur du vill göra..

Det kan vara lite bistert att inte odla någon avsalugröda frivilligt, men som samsådd/marktäckare efter skörden fram till nästa sådd minskar du urlakningen om du binder det i växtmaterial, bar jord utan växlighet är lämpligt i rotfruktsodling.

Marken, den är utanför bidrag eller hur ?

Berätta mera, du lär väl ha en enhetlig bild av hur du hade tänkt lägga upp odling i en femårsplan åtminstonde.

[perraiskogen]

Japp, marken är utan bidrag. Är en gammal vall som inte blivit omgjord på typ 20 år. Har plöjt den, men har inga behov av att ta vall på den nästa år, så därför tänkte jag om man skulle odla något annat ett år. Dels då kanske få ner lite mer näring, dels kunna få jorden lite mer bearbetad och kanske få bort lite mer ogräs om man sår något som blir lite högre/tätare än vall.

[Göran Ekman]

Vill du bli av med ogräs är inte ärtor någon god ide. Konkurrerar väldigt dåligt med i stort sett allt som växer.
Vi har använt klövervallar som den kväve fixerande grödan , kört klöver i två år putsat 2-3 gånger per säsong andra året har vallen brutits relativt tidigt ( slutet av juni) sedan en träda tills man höst sår i mitten september ( jag bor i skogskanten i västra Uppland)
Vi har drivit ett produktions jordbruk efter KRAVs regler med grisar. Då har vi använt vallarna för att komma åt tisteln.
Som kväve fixerande växter har det odlats ärtor, blålupin och åkerbönor. Inget av dessa konkurrerar med ogräs.
Vad dina tankar om vad du vill uppnå med din odling är vet inte vi.
Göran i Björnarbo

[bert]

Har du vildsvin i din närhet så är det väl risk det inte kommer upp mycket ärtor

[dc_lindberg]

Japp, marken är utan bidrag. Är en gammal vall som inte blivit omgjord på typ 20 år. Har plöjt den, men har inga behov av att ta vall på den nästa år, så därför tänkte jag om man skulle odla något annat ett år. Dels då kanske få ner lite mer näring, dels kunna få jorden lite mer bearbetad och kanske få bort lite mer ogräs om man sår något som blir lite högre/tätare än vall.

Ja. Så gjorde man förr.
Se'n kom konstgödsel o man behöver inte längre återföra näring till jorden... (eller?!...)

Men...
A) vallen får den vara "förorenad" med andra växter?
B) vad menar du, mer exakt, med "ogräs"

Jag har min egen lilla, ytterst begränsade "test" av kärs (kirskål).
1) det ogräset växer dåligt under äppelträd
2) det växer inte alls under gråpäron
=>
Vad händer när man lägger ut fallfrukten (den man inte vill ens ta i) där det där ogräset frodas?
A) äpplen -dämpar- ogräsets vilja att frodas
B) gråpäronen... finns inget ogräs kvar där efter ett par veckor
=>
Slutsats:
- Vad F händer?!
Frågade Ulltuna:
Svar:
- anaerob nedbrytning med frigörelse av svavelväte och ammoniak.

Förruttnelse dödar vegetation och uppkommer vid nedbrytning av bakterier under syrefattiga förhållanden. Syrebrist i kombination med svavelväte och ammoniak dödar kirskålen. Blandar man in syre och lite torrare material blir det istället kompostering och man får fin mull.

- det där är ju så elementärt att det ska man liksom bara kunna ju! Men, det man inte jobbar med har en benägenhet att försättas i "vila"...

Kan svaret från,

Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Kommunikationsavdelningen
Box 7077, 756 51 UPPSALA
Besöksadress: Almas allé 8
Telefon: 018-67 14 92, 072-511 69 90

, gett dig mer vägledning i dina funderingar?

[perraiskogen]

Ogräs för mig är sådant som växer som jag inte vill ha. Vill ju ha mest timotej, ängsvingel osv. Är väldigt dålig på vad allt heter, men är massa blommor och markväxande växter osv.

Vad jag vill uppnå, är väl att prova odla något annat än bara vall, men inget jag behöver skörda utan ska räcka med att putsa ner det och det ska vara till nytta för marken.

Den blivande vallen ska vara till hästar, så rödklöver är inge bra (Vad jag hört) att ha med då.

[marve]

Den lupin som är aktuell för odling är sötlupin som inte är invasiv som den arten som sprider sig okontrollerat, de är inte ens särskilt nära släkt.

Det är alltså söt/blålupin som finns som spårämne i bröd. Satte en del griller i huvudet, fick inte ihop det riktigt först.
https://www.dabas.com/productsheet/07300400122689
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Blålupin

[Göran Ekman]

Rödklövern brukar försvinna ur vallarna efter några år. Den klarar inte att övervintra.
Ärtor odlar man för att på ett eller annat sätt skörda eller jaga duvor.
Det som ärtorna tillför jorden är kväve. Ska man ha nytta av det måste man odla något som tar upp kvävet.
Göran i Björnarbo

[Michael Meier]

.... Ska man ha nytta av det måste man odla något som tar upp kvävet ....

Och ganska direkt, N är inte direkt stabilt i öppen jord över vintern, därav Görans ord om bryta fånggrödan i juni, så att nästkommande gröda kan binda N innan vintervilan.