Småskalig torkning av korn och havre

[Göran Ekman]

Styrsystem ?
Någon form vattenhaltsmätare är lämplig att ha.
Göran i Norråmyra

[Zukram]

Ja, det tänkte vi köpa en... Men framför allt får ju inte inluften bli för varm. Jag antar att ifall en solfångare ger mer, så kan man helt enkelt öka på fläkten, för att få nytta av värmen, men om inte fläktern orkar hålla ner temperaturen, så får man schunta bort en del värme...

Det är dock mer akut att få tröskan under tak för vintern

[Göran Ekman]

Vi körde med het/varmluft kan det ha varit 80 grader på inkommande luften. styrutrustningen var ett tidur på pannan.
Körde med två termometrar i lasset för att kolla när det var färdig kylt, en i botten och den andra i toppen.
Blir annorlunda när man kall luft med tillsaytsvärme. Borde finnas ned tecknat någon stans hur man ska bete sig med en kall-luftstork jag kan inte det.
Ta och invintra tröskan, öppna alla luckor blås bort boss/agnar/damm.
Göran i Norråmyra

[Zukram]

Japp. Det är på G... Det blir nog en byggställning över den i år bara. Det finns en plats där garaget brann ner, där den ska få bo under tak sedan.
Måste först få tag i fyllnadsmassor osv osv osv..

[Zukram]

Det blev ingen byggställning, vi byggde ett "Tröskstall" direkt.
Men nu är det snart dags att börja med torken. Det svåraste just nu är att hitta ett ställe där den inte förstör åkermark, och där den inte blir ivägen.

Jag tänker att 3,5x3,5m blir bra. Det borde ge lite marginal till max vad vi kommer behöva tröska. Fast ur hållfasthetsynvinkel kan det ju vara bättre att bygga den mer långsmal. Är det någon som har koll på hållfasthetstabeller för trävirke?

Min tanke just nu är att bygga en planbottentork, kalluft med tillsatsvärme.

Det finns en hög med kraftledningsstolpar, så jag tänkte att jag ska ta och gräva ner 6 st. stolpar, eller 8, om vi bygger mer långsmalt. Mäta ut (efter att vi rest dem) och såga in ett hammarband som vi kan lägga åsar på. Sannolikt 145x45, för det har vi sågat redan (måste kolla hur mycket vikt det tål bara). Spika plyfa undertill på åsarna och täta mellan åsarna. Jag tänkte inte använda balkskor, det känns som det håller bättre om man lägger åsen ovanpå hammarbandet.

Har inte bestämtmig för om vi ska ha en fördelningskanal undertill, eller på ovansidan. Har man den undertill, så inkräktar det ju inte på torkutrymmet; och övertill inkräktar det inte på takhöjden. Höjden tänkte vi anpassa efter tröskan, så man kan tömma direkt ner i torken när vi tröskar de närmaste åkrarna. Det borde räcka till så att vi även får plats med en foderkärra, spannmålskross osv under som man kan tömma rakt ner i. Med kragar på stolparna borde råttorna hållas borta också.

Takkonstruktionen har jag inte tänkt ut än riktigt. Men man måste ju kunna rafsa omkring i kornet, frånluften måste kunna ta sig ut, fågelskydd, och så förstås hur man ska kunna öppna för att tömma in spannmålen.

[Zukram]

Nu rör det lite på sig, vi har sågat virke till golvåsar som ska läggas på vindsåsarna på den gamla logen. Det blir 12m2 x 1m .
Jag har dimensionerat åsarna för att hålla för vete (vilket nog aldrig kommer hända).

Jag fick ta över en grannes gamla tork, eller resterna av den; 12 m2 hålplåt, en fläkt och en lång spannmålsskruv.

[Zukram]

En gammal dyngspridare funkar inte till 10 ton. Med dina mängder pratar vi ett lastbilssläp på 10-12m.

Bygg kalluftstork om du redan fått tag på plåtar. Instruktionen för det hittar du här: Nr 276 Hur man bygger och använder planbottentorkar för spannmål (5:e upplagan 1968)
Du bör dock dimensionera för 1000m3 luft per timme och ton snarare än de 600 som anges i denna skriften.

Kontinuerlig tork i form av balktork eller liknande är bra men inte för dina små volymer. Dessutom blir det mycket kringutrustning som elevatorer och fickor som behöver fungera. Det är absolut inga smidiga grejer man plockar fram och kör igång lite kvickt på hösten.

Läs igenom bygginstruktionen ovan så är jag med och guidar dig.

Byggde min första kalluftstork för ca 20 år sedan efter eget huvud, det funkade knappt alls. Byggde en ny på annan plats 2012-2013, den körde vi två fulla satser igenom förra året och kommer nog göra lika med i år.

Det är väl dags för mig att köra lite skisser med dig nu. Bygge börjar nästa vecka

/m

[Zukram]

Här är lite bilder på hur det blev.
En del av bilderna blev roterade fel, och jag kommer inte på hur man fixar det


Vi använde en teknik för att göra böjträribbor som jag lärde mig en gång när jag renoverade en -68 Adria husvagn . Det är kanske lite overkill, men rundade ytor blir mycket styvare än raka, och det behövdes för att spara plats. För inluftschaktet var det bra också för att undvika turbulens. Hoppas jag Och så blir det lite snyggare.



Inluftschaktet. (felroterat). Det blev i slutänden enklare att sätta fläkten inne på logen, vid huvudkanalen. Det gör inte så mycket om den suger -lite- luft inifrån logen tänkte vi, och då behöver inte inluften vara 100% tät. Det skulle blivit svårt eftersom jag räknar med att bjälkarna kommer svikta lite vid full tork. (som förmodligen aldrig kommer hända, men ändå)


Huvudluftkanalen. Efter att ha räknat fel på arean ett par gånger, kom vi fram till att den här lösningen skulle vara bäst. Dels blir masoniten styvare när den är böjd, och dels gick det inte komma åt överkan för att häfta fast den på annat sätt.


Inluften tas mellan golvåsarna och föredlas ut.


I hålet sitter fläkten. Genom att ha den där, kommer man faktiskt kunna komma åt den för service, smörja/byta lager osv. Och det kommer förmodligen behövas. Lagren tjuter mer än fläkten


Ännu en felvriden bild på luftschaktet. Kåpan som sitter närmast över fläkten är lätt att ta bort för service.

Vi fick inte in så mycket korn som vi hoppades, skörden blev faktiskt lite av ett fiasko. Men ett par kubik blev det i alla fall, och torkningen gick ganska fort. 12,5% mätte vi det till i slutänden. Nu var det ju ganska lite, så det kanske inte är konstigt.

Jag tror det faktum att vi tar inluften under "carporten" där tröskan står bidrar en hel del till den korta torktiden. När solen ligger på är det ganska mycket värme som avges av plåten. Nästa år kanske vi försöker förstärka den effekten genom att klä in med presenningar eller liknande så att inte varmluften blåser bort. En lycklig slump, som resulterade i en sol-luft-fångare i praktiken


Här börjar vi se slutet i ljuset av tunneln.


Och slutligen vår ynkliga, men första, skörd.


Nöjd kund.

[Zukram]

Jag måste säga att torken funkade mycket bra i fjol, även om skörden blev... ja. patetisk. Allt korn är slut nu och det är dags att köpa några kubik.
Nu börjar funderingen på ifall vi borde dela upp torken i två, för att kunna ha en mer proteinstark gröda till grisarna, de blev inte så feta som vi tänkt oss.
Den är faktiskt bygd så att det är två delar i luftlådan redan.

Frågan är hur man ska reglera fördelningen mellan de två avdelningarna. Ska man ha luftflödesmätare, eller kan det räcka med en termometer i toppen på de båda avdelningarna?

/M

[Alrik]

Linderöd?

Vad ger ni grisarna förutom korn?

[busholle]

Delar du torken så får du sätta spjäll och torka en omgång i taget. Två partier har så olika egenskaper när det gäller hur luften passerar att det blir omöjligt att försöka balansera det på en fläkt. Antingen då spjäll eller varsin fläkt.
Alternativet är att samtorka en blandning men utan omrörning är det inte enkelt.
Göran Ekman vill jag minnas körde så i silotorken där fuktiga åkerbönor blandades med torrt vete under omrörning med samtidig torkning.

[88ecr]

Mitt i vintern eller rejält halvär sen till eller från torkning, men. Jag har i årtionden haft vagns torkar som buffert, sampo 500 som tröska, så ej grymma partier på en tröskdag och all sälj säd via torkentrepernör som är tacksam specielt blöta höstar, så har han get mig eloge när andra hämtar rå säd på över 25% som tar över halft dygn i varmluft tork och jag hämtar förtorkat i vagn som bara behövrer visas i varmluftork några timmar. Även fuktiga höstr med högtrycks luftorkning sker torkning hastigt ner under 20. Även år med gröna sidoskott bara fördelar att utjämna för varmluft än med våld mogna i varmluftork

Några saker att komma ihåg med kallluftorkning, genast på med luften även genom första natten. Då blåser de faktist ut fukt och luftas. Om de står i vagn oblåst, så faller de ihop och luften far ojämnt genom. Redan som man tyckte de är torr säd, kan man på kvällen känna fukten som stiger upp från lasset och se fukt kondenseras i plåt flaken när man lägger blåsen på

Senaste höst lite för lat och självsäker, ej blås i alla mina vagnar och havran varmnade samt ej kipp tider vid torken. Öste över med grus grip varmnad havre i en blås vagn. När man slog blåsen på, så steg de himla ånga upp och de svalnade fort. Detta parti dög som livsmedes gryn havre, trots varmnat kraftigt, men toksin och mögel ej bildats.

Mina torkar är så enkla som en "bas låda" i framkanten å vagnen stadigt och tejpat förankrat. Ett 160mm sädrör upp som med slämmor koplas i 4kw konskilde högtrycks. Baslådan som delare i vagnen över 100mm D dräneringsrör. 3 eller fem, hur man nu vill ha eller har hemma

Har även torkat slutgiltigt utsäde sena höstar, ett öga och nogrant se luftfukgtiheter att man ej kör superfuktigt in i. Kommer nog även sen höst nån solig eftermidag som luft fuken faktist sjunker ner under 50 och måtligt tillägsvärme få ner det så de klar sig till nästa vår.

En höst som de var redan vid tröskning ljusröda kärnor i axen som de så fuktigta att de blev kompost lukt och kraftiga kondensproblem blev utebliven inkomst av två lass. De skulle ej ha dugat ändå när de var toksiner eller mögligt reda på strå.

[Trigon]

Delar du torken så får du sätta spjäll och torka en omgång i taget. Två partier har så olika egenskaper när det gäller hur luften passerar att det blir omöjligt att försöka balansera det på en fläkt. Antingen då spjäll eller varsin fläkt.
Alternativet är att samtorka en blandning men utan omrörning är det inte enkelt.
Göran Ekman vill jag minnas körde så i silotorken där fuktiga åkerbönor blandades med torrt vete under omrörning med samtidig torkning.

Det borde väl gå att mäta lufthastigheten på ett antal ställen med en sån här mackapär, eller nån liknande hemgjord, och sen reglera luftflödet genom de båda torkavdelningarna med ett spjäll?


Jag har två begagnade frötorkar som tidigare ägare byggt med principen att reglera luften med spjäll för att få liknande flöde överallt.


Grunden till det var att huvudkanalen egentligen är alldeles för klen vilket gör att luften pressas iväg längst bort från fläkten och får betydligt mer fart där än närmast fläkten.


Det som fattas här på bilden är de tvärgående dräneringsrören, detta system med ca cc 70 cm användes för att torka Ängsgröe och det andra med ca cc 40 cm användes till rödklöver. Själv har jag inte använt nåt av systemen ännu, vi har klarat oss med fläktvagnarna och den vanliga spannmålstorken, men jag köpte dem för att ha som nån sorts nödlösning om det skulle bli riktigt besvärligt och inget annat funkar.

[busholle]

Jo är man pigg på att justera ofta så kan det gå. En stor fröbinge representerar ett stort värde som försvarar en del arbetstid men att springa och justera flera gånger om dagen för några kubik spannmål är ingen lösning man ska bygga in sig i.

[Zukram]

Linderöd?

Vad ger ni grisarna förutom korn?

I huvudsak korn. Men de får även lite ärter och hö.

Spjäll blir förstås nödvändiga. Men hur man ska styra dem (helst inte manuellt) är en fråga.

Jag funderar lite på att montera ett par "air speed sensors". En före fläkten, för att mäta ingående luftström och en i huvuvudluftkanalen precis vid avgränsningen mellan lådorna.

På det viset kan man ju låta spjällen reglera så att hälften av luften går in i den andra avdelningen. Fan vet om det funkar dock. jag tror det är räääätt så mycket turbulens i kanalen. Men det går nog att kalibrera med nån sån där mätare som visades ovan. kanske.

Nåt i den här stilen kanske:
https://www.aliexpress.com/item/1005005 ... ry_from%3A

/m