...tänk nu efter, ordentligt... -vilka- är det som söker -påtvinga- oss ett främmande ord för något som vi redan har ett helt neutralt ord för?
Just det, "de där".
Att då söka argumentera för att "det är inte alls så det är menat och inte alls så det betyder" - fall platt inför faktum -vilka- det är som använder och försöker tvinga det på andra.
I exemplet ovan med sågen så heter det på -svenska- , den, för att beskriva säljaren så neutralt vi om möjligt kan. Väljer man istället att använda det ord som "de" söker "tving på oss", då blir det per automatik ett ord som beskriver läggning.
Detta har inte med att vara "språk polis" eller inte att göra Viktorputts. Det är så språket "utvecklas". Dessa grupper har ett så enormt hävdelsebehov att de försöker införa ett främmande ord på den plats i språket där vi redan har ett helt neutralt ord. Därmed skapar de ett ord som beskriver just deras grupp/tillhörighet. Om du inte uppfattar det så, är det din uppfattning. Du har samtidigt att respektera att andra, som jag, kommer att på grundval av den skolning jag har att omedelbart uppfatta och tolka begreppet som presenterat. Då det är språkligt förkastligt att skriva hen där det korrekta svenska ordet är den, så blir det en tolkningsfråga om vad detta icke svenska ord har där att göra. Ordet skall beslysa något, beskriva något, och eftersom det är kopplat direkt till "de" så blir det att ordet därmend måste representera "dem".
Jag finner självklart detta kränkande, både för dem och för oss andra - för att hänga ut någon som varandes, utan att ta reda på om den är och om den kan acceptera detta, är förtal!
Icke namngiven, icke köns bestämd, asexuell kännedom, okänd ålder, okänd etnisitet, okänd trostillhöriget, osv etc mm, heter på svenska; den, de eller dem, beroende på den gramatiska placeringen.
När du då väljer att använd ett påhittat ord som ersättning för det korrekta, då innebär det att ordet har annan betydelse, vilket i detta fallet bli; avvikande sexuell läggning med betoning på fikus och flata.
Varför det finska språket har begreppet har jag inte satt mig in i. I de latinska språken är könstillhörighet synnerligen viktig för betydelsen av ord. Begrepp vi även har i svenska som språkförstörare söker sudda ut, vilket har tillföljd att språket blir obegripligt. Vi har maskulin feminin ändelser för att precisera i svenskan. Dessa har inget med könsroller att göra, ej heller avvikande läggningar.
Ett exempel, sjuksköterskan, hon. Förr fick inte män bli sjuksköterskor. Där av -hon-. Nu finns det män som är det och då blir det, sjuksköterskan -den-, eller -de-. Väljer DU då att kalla dem för hen, då lägger du in betydelser om dem...och det blir kränkande!... Att du kanske anser dig inte mena,
saknar betydelse, för du har valt -att- utan eftertanke!...
Så här kan vi fortsätta ett bra tag.
Ta det som säkert intresserar dig mera, fotboll. Att kalla kvinnliga "bollsparkare" för fotbollsspelar-e- är ju kränkande! De kallas för -manhaftiga- genom den ändelsen! Skulle du vilja bli kallad "fotspelserska" ?!...