Maskinisten

https://www.youtube.com/watch?v=47RwnFWTYiU

Bortskämd? Nja, knappast.

Liljansnäsarns Moijen
Här är vår katt Moijen.
Här kollar han och husse på Maskinisten .



Han gillar kartonger från Olsson i Ellös

Jesus, 10år i år


Namnet kommer från att han gjorde en del försök att gå på vatten som liten.. Det lyckades dock inget vidare..

/Patrik

Jonny inväntar utlovad värmebölja! Han anser för varmt är precis lagom.

Fick den här länken, måste bara dela den vidare!

https://www.facebook.com/FredagsFrackis ... =3&theater

Blir nog kontorskatt av "ny-katten" också. Gustav var lite diskretare fast han fanns på plats mest hela tiden. Yatzi tar liksom mer plats när han tycker att det är dags för lite uppmärksamhet!

Här får man knappt komma åt skorna.

Jag har lyckats undvika denna tråden allt för länge så här är lite bilder från mina livskamrater! Har två katter var i två hus.

Eftersom det är STORA kattråden börjar vi med Frans


Frans är egentligen "nyast" efter 2år hos oss till jul. På 7kg är han en stor katt! Levt som hemlös i flera år och som okastrerad hankatt växer man. Vi tog hand om honom efter han blivit bortkörd av en bekants hundar när han gick in genom luckan för att få lite mat. Än idag blir han livrädd när man bär något eftersom han nog fått en del kastat efter sig. Fordon håller han sig undan vilket alltid är en lättnad! Trots kastrering och en bättre kost är han fortfarande ganska stor Men han är ändå den snällaste katten jag känt; han kan bli buren hängandes i frambenen av barn eller bli tillklappad av andra katten i huset men ändå skulle han aldrig göra en fluga förnäm - men han kan bli lite busig ibland och lurpassa för att jaga den andra katten Gillar närhet ibland men är oftast gladast i soffan bredvid eller på golvet på lagom avstånd.



Siri är drottning av huset och trots sina 2kg bossar hon över Frans alla dagar i veckan! Hon älskar maskiner och är uppe på vad jag än asar hem, man finner henne i en traktorsits om man vill nå henne Tyvärr är hon helt orädd för fordon och är känd av grannarna som "katten som ligger på vägen". Har fått tvärnita och väja till sidan när jag med stora Deutzen fick möte med grannens skåpbil - inte för att hon skulle flytta sig för det Kelen är hon dock så hon håller sig nära när hon inte patrullerar sina marker! När hon kommer in ska hon direkt upp i ansiktet och har man varit borta så kommer hon jamandes Vi adopterade henne från ett katthem efter hon på något ofattbart sätt rymt från sitt tidigare hem i en barnfamilj - detta kan kopplas samman med en enorm rädsla för ballonger!



Missy är vår lilla busiga kattunge och bor i andra huset. Trots att hon nog är 4 år nu så kommer hon alltid vara vår kattunge Vi tog hand om henne efter att hon hittats skrikande i en buske i byn endast några dagar gammal. Timmarna gick men ingen kattmamma syntes till så till sist fick vi ta hand om henne. Hon är alltså uppväxt nära oss och har därför varit extremt bärvänlig de första 3 åren! Rädd för fordon och nästan allt som låter, men grannkatten jagar hon bort trots att han inte ens kommer nära vår tomt Aktsam mot nya personer och få kan klappa henne utan att hon undviker handen genom att göra sig platt. Hon älskar dock att borstas! Väldigt nätt i sin personlighet men på kvällen får hon sina ryck och kan då hittas rusande genom hallen för att smita ner i källartrappen - om hon inte ligger och drar sig längsmed soffans kant Lite egendomlig med sina rutiner och måste hoppa upp i soffan för att gå vidare till fåtöljen, är vägen blockerad av någon i soffan så blir det fel



Gandalf är svagt missnöjd sambo med Missy och är min kelgris. Från utekatt på torget i stan till katthem där han var extremt reserverad. Vi var de första som han jamade på så vi fick ta hem honom Tog nog ett halvår innan han lämnade sin plats under sängen. Efter detta kunde han ses som en skugga i toppen av trappan, han var som en legend När man kollade på TV kunde mamma säga "rör dig inte nu, men han är här!", då hade Gandalf smygit sig in men sprang direkt så fort man vände sig om. Steg för steg byggde vi ett band och nu är vi närmre än någon annan Han är extremt kelen och ligger på mitt bröst och spinner varje kväll jag är här, till och med nu när jag skriver detta. Löjligt matglad från sitt tidigare liv där han fick kämpa för mat, så nu äter han fan burk efter burk (om han inte tröttnar och vill ha något nytt efter 5 minuter). Jägare som tar fåglar, möss och ekorre ibland men helst jagar han en köttbulle man slängt för att sedan vakta denna med sitt liv. Han utstrålar stolthet och stilighet som ingen annan kan, utan att vakta så håller han inkräktare borta med sin pondus

Det var nog en kort sammanfattning av "mina" katter, hoppas någon finner det intressant eller trevligt att läsa

Både intressant och trevligt

Vi saknar våra katter. Det var rätt många en gång i tiden. Man blir aldrig så ledsen som när favvokissen dör. Trodde inte att det skulle vara så svårt. Råttgift eller rävgift eller vad det kan ha varit. Oväntat och sorgligt.

Nu bor vi rätt nära en väg och det har gjort oss lite försiktiga. Vill inte bli ledsen igen.

Men man måste också tänka på att de är till så stor glädje att det nog överväger risken att bli av med dem. Stora Katt-tråden startade det tänket. Vi får se hur det blir.

"Stora

Gurra: Jag vet hur det är att mista ett mysigt husdjur. Med jag tror att enda lösningen är att snabbt skaffa en ny kelgris

Det är något av det jobbigaste som finns För oss brukar det dyka upp något när tiden är inne, annars finns det massor av katter som behöver nya hem och kärlek