Förra månaden tog vi bort frugans hund, hon hade hunden i 13,5 år. Jag och frugan har hängt ihop i 13 av dom så man hade vant sig med en hund i huset.
Men trots 13 år så blev jag och långfranskan(nån blandras som var betydligt längre än hög) aldrig kompisar.
Frisk i kroppen men tyvärr blev hon dement på slutet och vi kunna inte lita på henne bland folk och barnen.
Men hon hamna i en glänta i skogen bakom huset, idag knacka jag in namnet i en sten så hon fick en riktigt gravsten också.
Kom överens om att inte skaffa någon ny förrens om nått år då det är ju en del pass och jobb som vore skönt att slippa.
MEN det blir tomt i huset, trots barn, katter och höns så saknas något.
Så i måndags var vi iväg och hämta en liten Kira. En alldeles underbar liten finnspets.
Så nu börjar allt som har med valpar dvs träna för att få hon rumsren och allmän lydnad. Och till hösten hoppas jag på att kunna ta med henne ut i skogen på lite fågeljakt.
Så nu gäller det att den här hunden och jag faktiskt blir bra kompisar.
Har under alla år med långfranskan sagt att om vi ska ha en hunn igen så ska det vara en som man faktiskt kan ha nå användning av, samtigt som hunn ska funka med familjen. Tror det kommer bli bra med den här.
Än så länge uppvisar hon en underbar personlighet och verkar lättlärd, tiden får utvisa hur hon funkar I skogen.
Originalets URL: https://uploads.tapatalk-cdn.com/20230506/51ee3a42d61ce390d1c90932e558d25b.jpgSkickat från min SM-A536B via
Tapatalk