Vägsalt, Karlstadslake, Karlstad Blandningen

**#16** » 00:19:20, 20-01-2017

Tack Åsa-Nisse.
Ditt inlägg gav svaret jag sökte gällande den dåliga effekten av "Tö-Salt".
:shake_hands:

**#17** » 10:29:42, 20-01-2017

dc: Nu är väl frågan en ickefråga.....Plusgrader så det töar själv. Visserligen kyler mark och tjäle underifrån nu, så det kan verka lite segt ändå. Sumpan har +1 i marktemp nu ser jag. Järfälla +2 där det är isfritt på ytan.

**#18** » 11:10:27, 20-01-2017

Idag är det ointressant att salta för att tina bort is. Finns ingen kvar där det har betydelse för framkomligheten på tomten.

Problemet jag har är vad jag förstod av ditt svar, att för att motverka isen så måste jag salta när det snön börjar komma + se till att få undan snön så mycket och fort som möjligt.
Moment 22 uppstår.
Konsekvens - jag får finna mig i att salta när jag behöver det i efterhand och där jag behöver det.
Priset för detta - x3 m3 salt jmf med om jag kunde förebygga.
:-(

Som kommentar till djur och naturvänner - jag gillar inte att salt, och glykol har jag inte ens provat om det skulle kunna vara ett alterantiv.
Broddar - ja visst... självklart... är så bökigt att de blir liksom inte av... och med bökigt menar jag att man drar inte spontant på sig sådan för att passera en isfläck om 2-3-5 meter liksom (hur dumt det valt än är frakturmässigt).
Is på plan mark, som kan ligga där (för det har jag nog 100m inne på tomten idag), fungerar sågspån/sågdamm/aska utmärkt på som halkbekämpning. Har använt det i minst 8 år på de områdena.
Det är källartrappa, garagetrappa, entré trappor, sluttande trädgårdsgångar/trädgårdsplattor - de där små ställena som ställer till'et liksom.
Nu frös entré trappan sönder den här veckan - byggd 56, och måste kanske nog rivas och byggas om i sommar (om den håller tills dess...). Kanske är det saltet som påskyndade vittringen?...

Jag startade tråden eftersom media höll blandningen från Karlstad som hemlig och som vår anti is Gral. Det har ju tydligt framgått i tråden att något universal medel mot is saknar vi - om vi bortser från värme dvs sommar...

I år, första snöfallet och andra snöfallet - då var det flera dagar utan halkbekämpning alls. Förra gången jag kunde ta sparken ned på stan var kring 1984, kanske var det möjligt kring 1989ngt ett par dagar också.
Med det sagt - saltandet är en styggelse och motverkar ett miljövänligt transportmedel; sparken.

En fråga som -har- tagits upp av enskild, som ledde till "ooops... oj då..." är: vart tar saltet vägen när det smält?... Jo, ned i grundvattnet... vad som detta kommer att leda till på sikt kan vi bara spekulera i, men vi lär väl vara rätt ense om att göra grundvattnet salt kommer att få konsekvenser på sikt?...

Summa summarum:
Karlstadslaken var ingen nyhet. Den var gammal beprövad skåpmat som också har oönskade biverkningar som all annan form av vägsaltning.
Man måste välja rätt produkt till rätt användning för att få optimal funktion och minimala oönskade biverkningar.
...Skatorna tar han om katt fan åt mig! (såg en sådan strid på Samariterhemmet i Norrköping våren 1990 - katten var chanslös!) ;-)

**#19** » 10:10:49, 21-01-2017

Om det nu är hemligheten att köra på ett torr vägbana och att man vill slippa saltet. Varför då inte börja använda sig av flygets sop och blåsmaskiner på våra vägar.

**#20** » 10:41:22, 21-01-2017

Flygets maskiner är ju bra, men de arbetar med att städa resterna efter deras halkbekämpning som till stor del består av glykol på banorna. Salt får inte förekomma på flygplatser. Jag tror inte att det är varken miljömässigt eller ekonomiskt möjligt att hantera vägarna på samma sätt som flygplatser.
Vad gäller salt på vägarna så Dc´s problem med att det är odrygt kan jämföras med att förebyggande saltning innebär oftast i form av saltlösning och då är det ca 2,5 gr salt/ m²
Vid snöfall kör man med ca 10-15 gr salt/m² i flingform och ska då läggas på halva vägbredden. Trafiken gör att det vandrar ut över hela körbanan.
En säck tösalt innehåller 20-25 kg och bör då räcka en bra bit på lite trädgårdsgångar.

**#21** » 11:19:51, 21-01-2017

http://karlstad.se/globalassets/filer/t ... slaken.pdf

**#22** » 15:15:22, 21-01-2017

Saker som publiceras på nätet har en förmåga att försvinna från nätet...
Lägger upp pdf'n du länkade till PJ :-)

**#23** » 19:03:35, 21-01-2017

Tja det var ju ganska detaljerad rapport. En sak jag reagerar emot är att de hävdar att PM-10 värdena skulle bli bättre med denna metod, trots att man senare i skriften ändock nämner att det varit olika mängd sandning och olika klimat de uppmätta åren.
Det är helt omöjligt att säga vad det beror på om man inte går in i detalj och mäter olika dagar med angivande av nederbörd, luftfuktighet, sopning, trafik, sandmängd och så vidare. Det finns så väldigt många faktorer som spelar in. Se dubbförbuden i vissa stadskärnor som får högre halter av partiklar på grund av sandningen och även att sandkornen river upp asfaltpartiklar när bilar kör på gatan. För att inte sedan nämna sopningen på våren, men då har man ofta slutat mäta partiklarna.
Sen varför man ska redovisa sammansättning på karlstadslaken vid +22 grader har jag för liten hjärna att förstå

**#24** » 19:19:53, 21-01-2017

"Det är för tidigt att dra slutsatser om Karlstadslakens inverkan på PM10-nivåerna, men
det kan vara en delförklaring eftersom vi sett att laken binder damm, samt att vi sprider
mindre mängd sand"

**#25** » 19:52:30, 21-01-2017

All lake binder damm i och med att salt drar till sig fuktighet. Sen vet alla som sysslat med salt att Calsiumklorid är betydligt klabbigare och otrevligare att hantera än både Natrium och Magnesium, vilket hänger delvis ihop med halten klorider i salterna. Dock är det ju så att dammet försvinner inte utan för eller senare torkar det upp och då frigörs det fina stoftet. det gäller då att ha en mätning som hänger med hela året, även vår sommarmånaderna så man får en helhet i mätningarna. Då med koppling till ovan nämnda parametrar i form av luftfuktighet mm.
Beträffande sanden så är det ju även stor betydelse av vad det är för sand. Det gäller då att man analyserar kornstorlek och styrka av ingående partiklar i sanden. Hur benägen är den att krossas kan variera även om den hämtas i samma täkt, men olika år. Inlandsisen slipade bergen och transporterade materialen olika långt olika år. Det är en väldigt komplex vetenskap att säga att det är si eller så om man väger in alla variationer, men den som vill visa ett resultat har ofta lätt för att bortse från några av dom.

**#26** » 08:23:29, 18-04-2017

dc_lindberg skrev:hm... kanske därför min gamla entre-trappa rämnat nu då... isen krävde åtgärd... jag saltade... hm... (ja ja - jag visste det var riskabelt; trappan gjöts 1956).
Värmeslingor under klinkersen är kanske bättre alternativ när man väl får göra om trappan?
...glykol?...

Blev en ny tråd om detta med trappan:

Betong, gjuten, dålig, faller sönder