Maskinisten

.

Trångt om saligheten. Och framåt är det tajt till motorluckan.



Här sugs luften in mot centrum.


Och här blåser luften ut via öppningarna i kåpans ytterkant.


Förstår att papperslapparna skulle slitas ur fingrarna om vingarna på fläktplåtarna, lutade åt rätt håll.

- Om generatorn roteras medsol så skulle luftströmmarna tvärs genom generatorn förmodligen bli så här, utöver de radiella.

Det går inte att övertyga dig om att naturlagarna gäller...
Vad skulle få den röda och gula luften att gå mot varandra som på fotot?
Släpp in lite rök eller talk koncentrerat vid ena gaveln så ser du var den kommer ut.

Nja.... bara rena spekulationer om luftströmmar tvärs genom generatorn, via kanalerna i rotorn. Nån slags tröghet i luftsrömmen och hastighetsökning, eller rent av styrning av luftström genom störning, som i t ex fluidistorer?

Kan väl aldrig tänka mig att konstruktören av rotor, gjorde sådana kanaler bara för skojs skull.

Ja ja, tyckte väl att pappersremsorna indikerade nåt i alla fall.

( Remsor har vi som seglar på bl a försegel, för att indikera luftströmmar. Tell-tails.)

Hittade en plats för motorrumsfläkten. Kommer att suga ut luft via en grövre luftslang. In kommer det via en annan.
Vill inte trycka in luft, för då får jag motorluft o annat in i kajutan, även om det kanske vore effektivare.
Blir nästa säsongs arbete.

.

.

Fint att ha nåt att fördjupa sig i, nu när det inte finns turistet ute som stör idyllen i skärgården. Ska strax basta innan jsg drar iväg till nästa mål.

Bäst att ta sig iväg i dag, för i morgon varslas det för uppemot 20 m/s i byarna.

Blir revade segel, skutan seglar bäst i krängning under 25 grader.

.

Letade rätt på motorrumsfläkten, som låg längst ned i båten, i ett av stuvfacken.

Bestämde mig för att bli ett dygn till båten (så att det blir 80 jämnt, med övernattningar).

- Och vad kan jag då ta mig för tro?

Rätt svar berättigar till en gratis seglats med övernattning vid nån ö, när det passar.

.

Min erfarenhet är att man kan göra precis som du önskar, att aktivera fältet när det passar en bäst.
Men... när fältet väl är aktiverat måste generatorn sluta snurra för att fältet ska deaktiveras igen... dvs det räcker inte med att slå av strömmen...
[Allmänt] Motionsanläggning, Motionscykel, Testanläggning generator, el-verk, kalori drivet el-verk


På dina bilder ser man att du har ett bra drag genom fläkten, även om det är "åt fel håll". Spontant tycker jag av bilderna att det där ser ut att vara en liten generator... 30A eller så...(du har säkert skrivit hur många A den är på, men jag har glömt...).
Oavsett, diametern är liten = låg effekt, hög värmeutveckling...
Sladdarna gillar jag inte alls! Fel färgkoder så jag ser rött ( ).
Jag -gissar- att blå-röd/vit är fältaktiveringen, dvs tändningsnätet, och den svarta är plus strömmen (position 31)?
Ledningen för fältaktiveringen kan man mycket väl nöja sig med 0.75mm2's kabel, men jag väljer i alla fall 1.5mm2. Gällande matarkabeln till generator/batteri... den svart?... ser ut som en 2.5mm2... hm... röd, 4mm2 är nog absolut minimum... 6mm2 skulle jag nog välja om batteri/startmotor inte är längre bort än någon meter, redan vid ett par meter måste du öka på tvärsnittsarean för att minimera kabelförluster...Di där giftormarna, gul-gröna 220V's få trådig jordledning... har inte där att göra alls... inser förresten att den blå är en noll ledning för 220V o då är nog den svarta det osså...
Dvs du har kabelstam för 220V men driver 12V i dem... inte alls optimalt... Ser dock en grov röd kabel, standard batteri-startmotor - är det den som är inkopplad på 31 på generatorn (ser ingen kabelsko på bilderna).

T24: Du måste tänka hur radial- eller axialfläktar fungerar. Radialfläktar "suger" från centrum och "kastar ut" luften radiellt åt sidorna. Axialfläkt = typ den vanliga kylarfläkten i en bil, suger in luft på ena sidan och trycker ut på andra i en rak linje.

DC: Denso gör betydligt smidgare generatorer än Bosch! Har en 70A denso på Mf135 som är obetydligt större än en 33cl läskburk

Ja... det ser mycket ut
Än värre var det när jag hade ett relä, fastskruvat bakpå generatorn, med uppgift att bryta Sensledningen, se nedan.
Reläet är numer bortsanerat.

Två parallella gulgröna, ca 8 cm långa från B+ till startmotorn.
Från startmotorn direkt till batterieväljaren och till valda batteri (-er).
Inget jox med skiljedioder eller skiljerelä.

Kör allt på de två alltid parallellkopplade 60 Ah AGM, förbrukningsbatterierna. Om de skulle bli tömda, så har jag ett reservbatteri, som jag kan välja.
Som backupp har jag även en hederlig väl fungerande handvev.

Solcellsladdning via en MAX-POWER regulator. Regulatorn är en högst intressant konstruktion, som ger större ström ut än vad den matas med.
Evighetsmaskin? Oooh, nej då.


Huvudsakliga laddning av batterier sker med en Mitsubishi bilgenerator.

Generatorn är på 70 A. Har anslutning till laddlampan, via brytare och en Sensingång. Dissa klenare trådar.

Sensingången är kopplad till B+ via två omkopplare och tre dioder. På så vis kan jag välja laddspänning.
Passar mig för att gå över 15 Volt, då det lär vara ett bra sätt att försämra AGM-batterier.

Angående att starta min generators laddning.
Sker nu genom att skicka fältström via separat brytare och laddlampan på 3.1 W.
Laddningen startar även om jag varvar upp motorn tillräckligt.

Prövat sista dagarna med ökat varvtalet på generatorn för att få bättre kylning av densamne. Men då startade laddningen självmant, strax över tomgång. Så vill jag inte ha det.
Dessutom blev utväxlingen sån att motorn knappt gick att öka från tomgång. Dåligt vridmoment på lågvarv i dessa YSB12:or.

Nu är ordningen återställd! Och det blir motorrumsfläkt i DAG!

.

Satte glasögonen lite längre fram på näsan och kollade på min bild av rotorn...
Ser ut som om det går att skruva ur en låsring i änden på rotorn. Kanske är som så att skruvförbandet håller ihop rotorns delar, inklusive fläktskivorna/hjulen.

Då är det ju bara att byta plats på dessa.
Och plötsligt skulle rotorn snurra åt korrekt håll, för att erhålla maximalt flöde, enligt vad som flera skrivit i tråden
Måste undersökas på den kasserade rotorn, när jag kommer till hemmabasen.

Jo, detta med axiellt och radiellt flöde / fläktar var det jag var inne på, i bilden på rotorn, med färgade pilar.
Men det måste vara en differans mellan flödena genom de sneda dikena. Orsakas kanske av fläktvingarnas placering strax intill dikena. Vid medurs rotering!

Om inte så står luften stilla, tvärs genom generatorn, axiellt.
Och det kan väl ändå inte vara en konstruktörs dröm?

.

Första steget för längre motor- och generatoröverlevnad är nu fixat.
Ett jädrans bök, via stickkojen och ned under luckor.

Monterade motorrumsfläkten, som legat i båten 10 år.
Den suger ut luft. Luft in kommer bl a genom en slang.





- Så lite har jag allt tagit åt mig av era synpunkter

.

Skruare, Dc-Lindberg m fl.

Jag viker ned mig.
Som det är nu ska tydligen mina generatorer snurra medsols.


.
Skam den som ger sig!

- Om jag svarvar ett spår i främre och bakre fläktskiva, (vid ritsen) som har vingar ställda åt olika håll, och helt enkelt lossar dessa. Båda svarvspåren lagda på samma avstånd från centrum.

Byter plats på dem och punktar fast med TIG-svets.
En punkt mitt emot en på andra sidan o s v, då bör balansen
inte påverkas så mycket.
Kan ju balansera på två brytblad.

Då bör ju generatorn piska luft, rikligare än nu, när rotorn snurrar motsols.

Vad tror ni gubbs?






Passar in vingarna, så änden kommer mot kanten på diket genom rotorn... så som det är nu, fast det blir vänt.

?

Nåväl, kompisens båt för 13 000 kr hade några fel.

Fixade en gigg.

Hans kommentar var: Det kan ju inte bli sämre




Vingarna är till för infästningen i skrovet ska bli stabilt.



Nu blir det gullfibermatta på utsidan, och kupevärmare på insidan, när det ska till att plastas.

.

.

Första steget mot motsols roteranande generator, med fullgod kylning.





Så här borde väl då bli bra för moturs rotation...



Får samla mig, inför finliret med TIG-svetsen.

Gnirkande Toalettstol Pump

Strax när garantitiden gick ut, så började gnirkandet, vid varje användande av toan.
Det gick t o m tungt att pumpa.

Så efter fyra säsonger, tog jag mig i kragen och lossade 6 skruv, gjorde rent och la på ordentligt med vaselin.

Nu är det en fröjd att gå på dass. Vad smidigt det går nu.

.

Nu gäller sjökortsdjup i vänern, varken högre eller lägre.
Visst, tillfälligt kan det skilja p g a blåst och lufttryck.

Redan har sjöfraktfarten fått begränsningar i djupgående.

Och enligt prat, så kan man inte tappa mindre ur Vänern, för då riskerar man bl a ras, sättningar och att bräckt vatten kommer in i sötvattensystemen i Göteborg.
Så vattennivån lär bli än lägre.

Genom att dra skutan och köra för fullt med motorn lyckades jag hasa mig över de små grunden in till mastkranen i hemmahamnen. Mastade av i grevens tid.

Hade tänkt mig en månad till med segel på båten... nu får det bli att gå med motor. Lyfter före 1 november, för då stängs högtryckstvättarna.

Ut från mastkranen gick det bättre, dryga 100 kg lättare nu utan mast.


.