Maskinisten

.

Sjökortsdjup

I sjökort används sjökortsdjup, för att ange djupet till botten, grund o s v.

"Det traditionella sättet att referera djupuppgifter i svenska sjökort är genom att ange en medelvattenyta (MVY) för ett visst år, vilket oftast är sjökortets produktionsår."

I dessa dagar med ringa tidigare nederbörd, sista halvåret, är djupet på var plats, i Vänern ungefär det som anges i sjökorten.

Till detta kommer att många av angivna djupen, särskilt utom utmärkta farleder, härrör från handlodningar under 1800-talet.

Då fanns minsann inga GPS:er

Tidigare om åren, har det varit vanligt med ca 40 cm högre vattnennivå än angivet sjökortsdjup...
Så nu gäller det att vara extra vaksam, när man smyger fram, mellan skär och grund.

Renovering Furlex Toppsvirvel

Helt plötsligt ramlade förseglet ned mitt på Dalbosjön.
Fixade en nödlösning med bl a ståltråd.

Nu finns det reservdelar till Furlex. Hittade en hel svirvel på en båtskrot. Yttertrumman i den var av plast, den gamla av metall. En komplett kostar ny över 3500 kr.
Så det blev att plocka isär, efter avmastningen. Svirveln går att demontera uppåt, om man först lossar ett toppbeslag på
förstagsskenan. Bara att trä över förstagets (wire) ändbeslag.

I underkant på svirveln, finns fyra klackar, två på vardera sida.
Med t ex små mejslar, eller spikar, för man en av dessa på motsående sida utåt mot periferin. Då släpper låsningen och den går att vrida nedersta delen 90 grader. För att sedan lyfta ur denna. Genom att luta delen som lossnar går det att träda den utåt.




Här syns den trasiga mittdelen.


Svirveln har två lager, med totalt 54 lagerkulor och fyra lösa lagerbanor. Allt krävde ordentlig rengörning från gammalt stelnat fett mm.

Ett decilitermått fick bli stöd för kulorna vid monteringen




Lite fett ska det vara i lagren. Håller dessutom alla kulorna på plats, under monteringen.




Luta nederdelen och träd på den. Vrid 90 grader, så lpser klackarna.


Klart.

.

Sanering Tvättning Flytväst

Efter tre säsonger flitig användning av hundens och min flytvöst, så hadde dessa blivit väl så solkiga främst runt kragarna.

Gned på Flytande Galltvål, där det var ingrott.
Tvättade i maskin på 40 grader, med max 400 rpm centrifug.

Oj vad fina de blev.

Som nya!
Nu kan återigen känna mig välkommen av hamnarnas grädda.
Inte bli betraktad som nåt som katten släpat med sig



.

.

Montera Täckställning Säkert

2:a gången jag monterar täckställningen när skutan fortfarande ligger i vattnet.
Lyfter även upp den tunga hopvikta presenningen på däcket.

Vet om flera som med livet i behåll trillat av båten, när de byggt ställning då båten varit på land. Det lär även ha förekommit livslångt lidande och dödsfall.

I mitt fall så är det ca 3.5 meter till backen!

Trillar jag i vattnet, så lär jag klara mig utan större skador.



(Orkade inte hålla mig, utan tog en sista hösttur ut till en utehamn, med ställningen monterad. Blev där över natten.)

.

Nu är båten stationärt placerad på land, inför vintervilan.
Täckt och dränerad på allt vatten.
Täckställningen surrad inför kommande stormar.

Kylarvätska spolad genom motor o avgadsystem.
Nu går kylarvätskan från en 25-liters dunk, in i motorn och tillbaks.

Startar motor och värmare, en gång i månaden.

Blir väl nåt småpyssel och förbättringar.

Har tänkt ta bort all bottenfärg, ned till gelcoaten.
Det får ev bli till nästa höst.

Blästring kostar minst 5 000 kr, kanske 10 000 kr.
Manuell skrapning tar fyra dagar. Blir således motsvarande besparing. Ett bra alternativ.


- Nu startar har jag startat andra aktiviteter.
Jakt, vinterfiske, turskidåkning, skoteråkning, vintertältning, övernattning i skogskoja o s v, som hör den kalla årstiden till.

Vart la du propeller, kil och mutter

.



På ett drypsäkert ställe, som jag ännu minns.


- Lossade propellern med denna från den konade axeln.

.

Påhängsgenetator

Äntligen hittade jag den sparade artikeln. Fanns i bra att ha pärmen.

Urban Hjärne Nykvarn är upphovsmannen. Att läsa om i Praktiskt Båtägande Nr 8, 2011.

Bild kommer om nån dag, när jag lämnat obygda.

Börjar så smått vakna till ur vinterdvalan.

mimeck skrev:" Som ger FÖG (fart över grund)" Tar du fart när du ska över grunden?

Jaha. Denna var inte kommenterad.


- En båt förflyttar sig t ex i förhållande till omgivande vatten eller i förhållande till grund (botten). Och eftersom vatten t ex strömmar, så blir inte dessa lika.
M a o så får hastigheten, t ex 7 knop, olika innebörd beroende på vad man refererar till.
Har ibland avgörande betydelse vid navigering. T ex om all eller delar av elektronik slås ut.

Sånt behöver inte landkrabbor bekymmra sig över

Fart skulle även kunna anges i förhållande till annan båt o s v. Nyttan med detta, vette tusan.

.

Båtlivets Ytterligheter

Om en månad eller två ska min båt i sjön. Då putsad och rustad.

Restaurangbåten "Båten" som ligger på båtten mitt i Karlstad, ska upp om en vecka eller två.
Stympas, bogseras ut till yttre hamn och huggs upp.
Själva lyftet lär kosta en miljon.
Tur att jag har försäkrat.

Volvot24 skrev:Skruare, Dc-Lindberg m fl.

Jag viker ned mig.
Som det är nu ska tydligen mina generatorer snurra medsols.


.
Skam den som ger sig!

- Om jag svarvar ett spår i främre och bakre fläktskiva, (vid ritsen) som har vingar ställda åt olika håll, och helt enkelt lossar dessa. Båda svarvspåren lagda på samma avstånd från centrum.

Byter plats på dem och punktar fast med TIG-svets.
En punkt mitt emot en på andra sidan o s v, då bör balansen
inte påverkas så mycket.
Kan ju balansera på två brytblad.

Då bör ju generatorn piska luft, rikligare än nu, när rotorn snurrar motsols.

Vad tror ni gubbs?






Passar in vingarna, så änden kommer mot kanten på diket genom rotorn... så som det är nu, fast det blir vänt.

Vinterdvalan börjar närma sig slutet

En ny sprayhood och insynsskydd skulle jag behöva sy mig. Men det får bli till kommande vinter.

Fräschar upp med Acapella, så länge.


Generatorexperimentet. Läge att ta tag i det nu!
Tanken är att säkerställa kylningen, så som tillverkaren tänkt, trots att generatorn de sista 11 åren roterat åt fel håll, med bra funktion. Men allt kan ju bli bättre.

Tiggar fast de nu bortsvarvade fläktringarna.
Bör ju funka finfint.

Är ju inget högteknologiskt precis...






O vips blir kylningen, som det tänkts från början.

.

Ljuddämpning?

Noterar att fläkthjulens vingar inte är symetrisk placerade och ej heller lika vinklade.

Gissar att det har med ljuddämpning att göra. Förhindra resonansljud e t c.
Knappast för att göra genomströmningen effektivare.

Noterar att vingbladens yta är olika stora på de båda fläkthjulen.
Är väl detta som gör att det blir luftströmning genom generatorn, förbi rotorn, beroende på olika flöden.

Varför krångla med luftkylning i en båt? =) Ta och linda kopparör runt den och kör färskvattenkylning istället

.

Runt båten?



.