Beräkna flöden i rör

#1 » 19:55:27, 23-12-2016

Vet inte om detta skulle hamnat under hydraulik eg men mod får flytta isf.

Jag skulle behöva räkna ut flödet i ett rör kopplat till diametern och tryck. I detta fallet är det fråga om en vattenkanon.

Pumpen levererar tillräckligt i både flöde och tryck. Munstycket fungerar som så att det har en tryckautomatik. I flödesintervallet 400-2000l/min så håller munstycket alltid 7bars tryck. Det jag vill åstadkomma är en flödesreglering genom att via olika diameter på rör kunna ha 3 olika flöden. ex 500-1000-2000 L/min.

Någon som har koll? :klia:

#2 » 19:57:31, 23-12-2016

undrar om inte Uponor har en handbok om sån

#3 » 20:44:25, 23-12-2016

Det du vill åstadkomma är ett tryckfall innan munstycket pga. mindre rör.......så totala tryckfallet från pumpen blir större och utflödet mindre. ( förstod jag dig rätt?)

Om så är fallet, är det inte enklast att montera en strypning mellan pump och munstycke? (=en kran)

#4 » 21:52:20, 23-12-2016

Helt rätt att jag vill ha en strypning som gör att flödet minskar.

Jag vill med knappar kunna styra flödet i 3steg med hjälp två olika rördimensioner och två pneumatiska ventiler.

#5 » 21:58:08, 23-12-2016

Då sätter du ju dina "pneumatiska ventiler" i serie med en kran var (i stället för rör), och sedan trimmar du in flödet så det rätt för varje ventil.

#6 » 22:06:38, 23-12-2016

Kruxet är att jag inte kommer att veta flödet. Eftersom inte flödet mäts på ngt sätt så behöver jag på nåt sätt räkna ut flödet.

#7 » 22:15:30, 23-12-2016

Vad ska du ha flödet till? (var för behöver du veta en "siffra?)....räcker det inte att sälla tills det blir "bra" ?

( har du tryck-/flödes-diagram för pumpen, så kan du ju mäta trycket (före strypningen, efter pumpen) och läsa av flödet i diagrammet.....eller mäta volymen vatten pumpen "förbrukar" , ur tex en tank, IBC ed.?)

#8 » 23:54:35, 23-12-2016

I beregningskalkulatoren til xylem kan man ihvertfall beregne trykktap i rør ved ulike fløde og dimensjon. Jeg bruker den for dimensjonering av pumpeledning og pumpevalg ved infiltrasjonsanlegg.

Du trenger vel uansett pumpekurven for å vite hvordan det slår ut.

http://www.xylect.com/bin/Xylect.dll?IS ... 1366%23599

#9 » 00:59:08, 24-12-2016

Det är fråga om en vattenkanon till jobbet för brandsläckning. Pumpen räcker till och blir över, den har automatisk tryckhållning. Anledningen till att ha olika flöden är att få olika lång aktionstid och till vissa uppdrag är 2m3/min överkurs.
Det känns lite mer stabilt att dimensionera med rör ist för injusteringsventiler. Jag har hittat formel för flöde ur hål vid vissa tryck och även om det inte kanske är direkt överföringsbar så kanske man kunde tänka sig en lösning enligt skiss med konor i två olika rör :klia:

strypningvattenkanon.pdf

**#10** » 01:19:09, 24-12-2016

Korta strypningar har nästan samma flöde oavsett vätskans viskositet (inom rimliga gränser) det är viktigt med olja, men vatten ändrar inte viskositet i sitt flytande område vad jag känner till, eller i alla fall inte särskilt mycket.

Varför är det sämre med en strypnippel (kort strypning) än rörstrypning? eller vill du absolut ha det i rörform. Är det för brandsläckning så får det inte bli för mycket meck med det gissar jag.

Det finns ju även lite större graderade nålventiler för industrin, det känns spontant som en lösning att kolla på.

**#11** » 01:25:45, 24-12-2016

Hänger inte riktigt med på vad du menar med en kort strypning. Tänkte att det absolut enklaste måste vara nånting enligt skissen. Alla former av injusteringsventiler känns lite driftkänsligt. Det är ju inte alltid rent vatten vi använder heller.

**#12** » 01:32:43, 24-12-2016

Kort strypning menas då diametern på hålet är större eller lika med längden på strypningen. Ett 1mm hål borrat i en 1mm plåt är en kort strypning. Typ. (jag är ingen expert på det här området direkt)

En industriventil avsedd för ändamålet och som har ett flöde mellan 500 & 2000L/min kan knappast räknas till känsliga komponenter, men tekniknivån jämfört med ett kort rör är ju dock betydande. Det har du rätt i.

**#13** » 01:39:38, 24-12-2016

Kort strypning gav bra sökresultat. Ska läsa på lite :smile:

**#14** » 13:25:26, 24-12-2016

Vattenbyggnads teknik bok Av Erling Reinius från 1964 formel Hydrodynamik Sluten ledning. Vätskans hastighet är ej densamma i hela ledningstvärsnittet. Hastigheten är noll vid begränsningsväggarna och tilltar inåt vätskan, i princip. Vätskans medelhastighet v definieras av v=q/A (ekv 1:7)där q är vätskeföringen,
och A är tvärsnittsarean. Om q uttrycks i m3/s ochA i m2 erhålls v i m/s. Då i denna bok en hastighet ingår i formler och diagram avses alltid medelhastigheten i ledningstvärsnitttet, om ej annat särskilt anges. Kotinutetsekvationen i det flesta hydraliska problem är vätskeföringen q densamma i alla tvärsnitt i ledningen.
Därför gäller enligt (ekv. 1:7) v=q/A
(ekv. 1:8) q=v1xA1=v2xA2 där v1 och v2 är medelhastigheten och A1 och A2 tvärsnittsarean i två godtyckliga valda tvärsnitt.

**#15** » 13:37:45, 24-12-2016

Blockstens trollet skrev:Vattenbyggnads teknik bok Av Erling Reinius från 1964 formel Hydrodynamik Sluten ledning. Vätskans hastighet är ej densamma i hela ledningstvärsnittet. Hastigheten är noll vid begränsningsväggarna och tilltar inåt vätskan, i princip. Vätskans medelhastighet v definieras av v=q/A (ekv 1:7)där q är vätskeföringen,
och A är tvärsnittsarean. Om q uttrycks i m3/s ochA i m2 erhålls v i m/s. Då i denna bok en hastighet ingår i formler och diagram avses alltid medelhastigheten i ledningstvärsnitttet, om ej annat särskilt anges. Kotinutetsekvationen i det flesta hydraliska problem är vätskeföringen q densamma i alla tvärsnitt i ledningen.
Därför gäller enligt (ekv. 1:7) v=q/A
(ekv. 1:8) q=v1xA1=v2xA2 där v1 och v2 är medelhastigheten och A1 och A2 tvärsnittsarean i två godtyckliga valda tvärsnitt.

Den svenska översättningen lyder? :klia: