Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterMaskinistenin rikosrekisteri

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexVerkstadsforumAllmänt[Allmänt] Teknik

Lagerdemontering och funktion på kranpelare

23 inlägg • Sida 1 av 2
Diskutera teknik här

AN (trådstartaren)

#1 » 01:07:22, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Skulle vilja ha ett råd om lagerdemontering på en kranpelare. Och även hur funktionen är tänkt.

Hänger inte hela ytterdelen av rotorn på lagret? Är väl inget annat som tar upp de axiella krafterna? Är väl inte alla sfäriska lager som kan ta så stora axiella krafter eller? Eller beror det bara på dimension?

Då borde jag väl kunna demontera det, med en ängstång och två plattor. Kraften genom rullarna? Tänkte tvätta och kontrollera det, därför vill jag inte slå ut det. Kanske kunde användas igen.

Bild
Bild
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige



Lars-Peter D

#2 » 09:05:29, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Pos. 19, sitter det inte en låsring där? När den är borta borde ju lagret komma bort lätt. För att sedan få ut lagret krävs väl ochså att delarna, Pos.15 och 16 måste avlägsnas? Annars ryms inte lagret ut.
Gör man ingenting, händer någonting, gör man någonting händer det säkert!
Användarvisningsbild
Lars-Peter D
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 13:27:14, 07-08-2010
Ort: Väståboland
Suomi Finland (svenska)
Maskin: Wärtsilä, Scania, Deutz, Zetor 6245, Fordson, Ford, Valmet, Valtra

AN (trådstartaren)

#3 » 11:17:02, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jo 19 är en låsring. Men lagret verkar ju sitta lite iaf. Tänkte ju återanvända, om det går, så jag ville inte förstöra det. Ska värma lite, så kanske det släpper lätt. Jo 15 är ju tätningen, och den ska bytas. Kanske måste demontera bussningen 10 också, men hela hela grejen är bredare i botten.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

Lars-Peter D

#4 » 11:28:41, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Torde nog inte vara något större bekymmer att dra eller pressa ut lagret... Lär nog inte ta skada av det. All tyngd och litet till vilar på lagret vid användning. Men litet värme lär inte skada, är det "limmat" med lagerlåsning är värmning bara bra.
Gör man ingenting, händer någonting, gör man någonting händer det säkert!
Användarvisningsbild
Lars-Peter D
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 13:27:14, 07-08-2010
Ort: Väståboland
Suomi Finland (svenska)
Maskin: Wärtsilä, Scania, Deutz, Zetor 6245, Fordson, Ford, Valmet, Valtra

AN (trådstartaren)

#5 » 11:35:44, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ska prova i eftermiddag.
Sen va jag lite nyfiken om det är lagret som tar hela den axiella belastningen, eller om jag missat något.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

jörgen.ottosson

#6 » 11:59:22, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ja det finns inget annat än lagret som kan ta belastningen axiellt. (dess utom ser konstruktionen ut att vara tänkt för det)

Axiala belastningen är inte så stor som man kan tro (kranen + lastens vikt) det är troligen mindre än vad du får pressa få att ta ut lagret....

Det är radiella kraften i lagret som blir stor (troligen storleksordningen ca 10ggr lasten i kranen...."utväxlingen" avståndet mellan lagringarna i kranpelaren i förhållande till karnarmens längd till lastens tyngdpunkt....)
Deus ex machina
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

AN (trådstartaren)

#7 » 12:07:25, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Verkar ju vettigt Jörgen.
Varför har man valt en bussning i botten, det är väl där mest kraft överförs. Ställer ju lite krav på smörjningen då.
Men skulle man valt ett lager kanske det hade blivit väldig kraftigt. Nu hat ju denna varit körd med enbart fett, det är väl inte det bästa ihop med bussningen.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

jörgen.ottosson

#8 » 12:41:34, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det blir i stort sätt samma radiella kraft på både över och nedre lagringen i kranpelaren ( fast i motsatta riktningar) ....lagret är troligen lättare att montera överst, och bussningen nederst, där för sitter det där de sitter.....det har inget med någon annan funktion att göra.

Bussningar funkar bra i låga hastigheter med fett. Du behöver lite större hastighet för att få smörjning med olja att funka på ett bra sätt, det är bara när lagret snurrar tillräckligt fort som du får oljan att bygga "eget tryck" i mellan lagerytorna (=fullfilms smörjning) .
Deus ex machina

1 person gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

AN (trådstartaren)

#9 » 12:45:59, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ok, tack.
Tänkte att oljan lättare rinner in mellan bussningen och lagringsytan. Men är det smörjt med fett vid montering, så hpller det sej väl där.
Va ju inget problem nu på slutet, då hydrauloljan från kolvarna tog vägen genom bussningen och ut på taket.
Skillnaden på de radiella krafterna blir kanske inte större än utväxlingen av längden på pelaren, då? Ganska litet i förhållande till armlängden.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

jörgen.ottosson

#10 » 13:00:57, 05-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Så här ser lasterna ut på ett ungefär....
Bild

Om du lyfter något som väger 1000kg ( blå pil last) så kommer nästan samma kraft att påverka kranpelaren axiellt ( blå pil "lagerkrafter")

....men den radiella kraften på lagren beror på "utväxlingen" : avståndet ut till lasten delat med avståndet mellan lagren. 200 /25 = 8ggr ...det betyder att radiella lasten (det två röda pilarna "lagerkrafter") är 1000kg x 8 = 8000kg båda två, fast i motsatta riktningar.

Dessa två lika stora krafter kallas ett kraftpar ( som egentligen ett vridande moment)

(jag har i exemplet struntat i kranens egenvikt )
Deus ex machina

9 personer gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

AN (trådstartaren)

#11 » 11:41:43, 06-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tycker det är kul att försöka lära sej något samtidigt som man skruvar. Varför saker ser ut som de gör. :smile:

2 personer gillar det här inlägget.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

AN (trådstartaren)

#12 » 13:03:33, 30-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Lika bra att försöka lära sej lite om bussningar också då :grin:
Övertygad om att kunskapen finns på forumet.

Bussningen längs ned då.
Vad är det för material i den. Trodde först det var mässing, men brons verkar ju vanligt. Verkar finnas många typer av brons dock. Men den är väldig guldig i färgen.
Bild


Varför har man valt att göra den så tjock? Enkelhetens skull? Materialet billigt förr? Är väl vanligare med tunnare nu för tiden? kmracing har ju löst det elegant. kmracing @ Vridhus på øsa kran
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

jörgen.ottosson

#13 » 14:25:06, 30-06-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Materialet är tjockare för att det är bearbetat från ett ämne, inte "rullat" från plåt.....eller för att man behövde utrymmet (den större diametern i röret) till något..... (hade du haft ett tunnare lager i ditt fall, så hade du troligen redan nött genom inte sätet vi det här laget.)

Det finns många olika typer (och benämningar) på brons/mässing -metaller som är lämpliga för lager. Och de har olika egenskaper (tål hög last, hög hastighet, bra/dålig smörjning, tål nötning mm)

Jag kan rabbla en massa saker, utan att något är rätt för dig.... (eller inte helt rätt...eller helt fel...)
ex. på leverantör (och som kan ge råd...)
http://www.lagermetall.se/

om tribologi (läran om smörjning/lager)
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap ... kaper.html

I stort sett så behöver du ett lager som tål relativt högt tryck vid låg hastighet = nästan allt funkar ( så länge som det smörjs och inte är samma material som i axeln)
Antingen söker du en färdig bussning som passar, tillverkar en som passar.....eller anpassar en som finns till att passa. (som kmracing gjort)
Deus ex machina

2 personer gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

AN (trådstartaren)

#14 » 15:16:27, 26-12-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

Sitter ett SKF 23024C, i pelaren. 120x180x46

C verkar vara utförandet på rullar och rullhållare.

Skulle ett Timken 23024EJW33C4
EJ Verkar ju vara samma typ av rular och hållare som på SKFs C-lager. Sid 8och 19, i nedanstående katalog.
W33 är smörjspåret, samma som SKFs beteckning? Enligt sid 18 i nedanstående katalog
C4 är väl radialglapp som på SKF, enl sid 26. Att det är större glapp än normalt kan väl inte ha så stor betydelse, när allt annat i kranen är slitet? Mindre glapp än det som satt där iaf.

https://www.timken.com/pdf/10446_SRB%20Catalog.pdf
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

jörgen.ottosson

#15 » 17:21:09, 26-12-2017
  • Överför markerat ord till lexikonet

"glapp" som är "inbyggt" i kul-/rull-lager ( och betecknas ofta med C och en siffra) har med värmeutvidgning (i lagret under drift) eller hur hård passning (mot axel och hus) man väljer att göra.

Stort glapp ger sämre lastvärde ( det blir inte lika många kulor/rullar som delar på lasten)

För litet glapp gör att lagret går varmt och slits ut i förtid (gäller ofta vid högre varvtal inom lagrets varvtals område....och då väljer man större glapp för att minska varmgången vid drift.....när laget blir varma försvinner då en stor del av glappet om det är rätt utfört.)

Har du hård presspassning i huset eller mot axeln är det också lämpligt med större glapp för att inte "för spänna" lagret för hårt. Och det är den enda orsaken jag kan se till att välja ett lager med större glapp i ditt fall, i övrigt är det bara till nackdel när det går sakta (lågt varvtal)

Du kan ju mäta diameten på axel och i huset och se om passningen är "hård"
Deus ex machina
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B


Återgå till [Allmänt] Teknik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se