Skava eller inte skava babbitslager (vitmetall)

**#31** » 20:46:24, 03-11-2019

Har lyckligtvis inte pysslat med några CCGT konstruktioner, single shaft betyder iaf inte en axel

här eldar vi gas eller olja och gasen driver turbin som driver generator via turbinkoppling, restvärmen används till fjärrvärme.

Lägger man på en ångturbin på andra sidan generatorn lär det bli två kopplingar i Single Shaft CCGT enheten,
Spline-koppling i tretusen RPM ? lär inte funka..

Axial-expansionen får ske på slavsidan på både gas och ångturbin så kopplingarna behöver enbart ta emot generatorns axialexpansion, relativt liten axellängd på en 500 ..

Tycker det mest beaktansvärda är att skadan är koncentrerad, både i längd och enbart på ena sidan, jag tycker att skadan är ett multifel, alltså flera fel som samverkar.

Too low oil pressure - even if it last only a few minutes

kolla upp det där lite, här hade vi problem när smörjarna försvann som kategori, äldre enheter har skivfilter (tunna skivor av nät) eller nyare enheter med enhetsinsatsfilter med difftrycksmanometer och trevägsventil för växling mellan filterbehållarna, den ovana personalen kunde dröja i felläge i rörelsen på trevägsventilen och tillsammans med tom filterhållare vart det en katastrofal smörjmedelsbrist som varade i tre till fem sekunder.

Det blir femton meter i sekunden, utan lyft/smörjolja plus larm till kontrollrummet bara för att någon hittar en instruktion från tillverkaren om filterrengöringsintervall, idag är det säkrast att sätta hänglås på den spaken, eller helt resolut demontera manöverdonet till trevägsventilen och montera dit ett bleck som låser spindelns läge.

Larmnivå och placering av givaren samt någon form av returflödesvisning, annars är loggning av oljetryck ganska värdelöst, tempgivare funkar om dessa är rätt monterade nära babbitslagret.

**#32** » 21:16:38, 03-11-2019

Häftigt att få inside information. Ska pressa dem lite på detta om de kompletterande svaren inte tar upp just detta.

Låter som du jobbar på Skutskär. Där har jag jobbat lite med Nashpumpar för några år sedan.

Elchefen (med namn som en ros) har ett diplom på väggen. Som jag är skyldig till. Eller också rev han ner det när jag vände ryggen till - det var inte helt seriöst menat...

**#33** » 22:15:29, 03-11-2019

Ska försöka ladda upp den suddiga skissen igen. Kanske lossat på nätet.

Nej, fortfarande inte möjligt.

Beträffande splies var det nog en dålig gissning. Men nånting finns det som tar upp expansionen. Bogezahn? Funkar det bättre? Eller vad brukar man använda?

**#34** » 22:08:36, 04-11-2019

Nei, inte Skutskär men norr om den, Korsnäs ? snarare en drös andra, typ OKG och Ringhals ett och två och nå nödströmsanläggning nedåt landet, men i Skutskär kan man göra annat roligt istället, typ bada i lut å får kakelplattor å lossna i blekeriet

.

Har enbart pysslat med små bågtandkopplingar upp till trehundra millimeter, där är det lite pilligt att söka förstå slitage och smörjmedelsbrist, ibland rena rama gissningsleken.

**#35** » 22:16:38, 04-11-2019

Gasturbin är lite speciellt här där dessa enbart går i kritiska situationer, korta mekinsatser av många olika firmor och ingen tradition, ofta obemannade förutom vaktbolag.

Förmodligen helt annorlunda där dessa går kontinuerligt utomlands, där kan det finnas dokumentation och historik att tillgå.

**#36** » 22:18:51, 04-11-2019

Har du ett Google drivekonto kan du ladda upp dit, dela länken till enbart den filen.

**#37** » 22:28:41, 04-11-2019

Hur ser generatorns konstruktion ut ? keramikisolerat lager ? varför ska strömgenomslaget gå till gasturbinaxellagringen och inte till ångturbinens drivsida?

**#38** » 12:21:22, 05-11-2019

Det var nog Korsnäs, ser jag när jag tittar tillbaka i rapporterna. Vattenfalls lab var det inte. Även om jag jobbat en hel del med deras prylar också.

Det där med strömgenomgång i turbinen i Malaysia tror jag, som tidigare sagts, inte så mycket på. Avvaktar fortfarande svar från dem. Återkommer när de svarat.

Det där med fläckning tror jag är ett språkligt misstag. I min värld fläckar man (oftast med blå färg) för att matcha två ytor. Blått på mastern (tunt) och på med den ytan som ska justeras. Sedan tar man bort arbetsstycket och skaver där det finns blå fläckar så att ytorna matchar bättre och bättre.

Den skavda ytan får ett "levande" utseende och betraktas som ett kvalitetstecken, vilket det också ofta är.

I en del fall "rosar" man ytan med en träpinne i borrmaskin och lite fin slippasta. Då ser det också lite fint ut men ger inte bättre planhet. Att en skavd yta på något sätt skulle förbättra oljans funktion har jag aldrig upplevt. Där är det en tunn och jämn film som ger bästa resultat.

**#39** » 12:39:04, 05-11-2019

Inte för att jag vet ett skit om detta men bilden liknar kavitationsskador.

**#40** » 12:59:35, 05-11-2019

Ja, faktiskt.

Men kavitation sker ju mest på "baksidan" av propellrar eller andra ställen där trycket blir så lågt att gasbubblor bildas och sedan "smäller ihop" så att vattenhammarn eroderar materialet. Svårt att se hur det kan ske i en tunn oljefilm. Men kanske ska tas med i resonemanget. Folk älskar många punkter på listan över misstänkta.

**#41** » 13:04:55, 05-11-2019

https://www.machinerylubrication.com/Re ... s-bearings

Finns någon liknande skada på mitten av sidan.

**#42** » 13:37:42, 05-11-2019

Där blir man ju expert på tio minuter!

Mycket samlat kunnande och det styrker mig i min uppfattning om att det kan vara något med oljetrycket, som Michael menade.

Intressant att även kavitation tas upp. Det var oväntat. Typbilden ser dock inte ut som den aktuella skadan. Och elskador i form av EDM borde ha lämnat spår av frosting i området före de stora skadorna. Möjligen kan det fortfarande handla om en rejäl urladdning/kortslutning men det skulle i så fall ha märkts på andra ställen. Svetsning med jordklämman på olämpligt ställe kan också tänkas men det krävs mycket ström för att ställa till så illa. Tror inte att en elsvets klarar så mycket. Inte ens en Hägglundare.

Nu börjar jag känna mig så pass kunnig i ämnet att jag kanske kvistar över och kollar grejerna på plats. Kan iaf konstatera om dom har EDM eller inte. Och det var det det handlade om från början.

Mera input och förslag är välkomna - det här har ju utvecklats till ett helt litet seminarium. Perfa!

**#43** » 22:49:49, 05-11-2019

Lägger in bilden igen, den hamna så långt bort..

Spånar vidare, lagrets huvudsakliga två uppgifter är att begränsa utrymmet för axeln att vingla omkring i, och att vid metall mot metallkontakt skydda axeln från definitiva skador.
Själva lagret får då per automatik klassningen förbrukningsvara när ett avsteg från ultimat i driften har skett.
Det här lagret kan användas i brist på reservdelar om man ser till att ingenting nytt lossnar, då genom att gröpa ur tillräckligt djupt i området med skador, om möjligt omförhandla positionen ( onödigt att ha denna nedåt).

Tillverkaren har ofta en praxis xx % bäryta.

Det här lagret har definitivt fått utstå metall mot metallkontakt med stor sannolikhet i samband med baxning alternativt snabbstopp eller otillräckligt med oljetryck under en kortare tid.

Kan också vara en krosskada från ett axellyft som har gått åt pipan, en travers som har tappat bromsen eller dylikt,
Samlyft med två travers där den ena har gått ner före den andra?

Någon som har missförstått digniteten av ett tillbud,
Någon som har tillåtit sig att flytta axeln i axiell riktning.

Det gäller att inte vara trångsynt och acceptera att människor förskönar tillbud.

Ibland händer det, man får inte snöa in sei på att förstå allt på ett tillfälle heller, extra nogrannt montage kan lösa en del oförklarliga händelser.

**#44** » 10:13:52, 06-11-2019

Märks att du varit med ett tag.

Det där med att leta på fel ställe är vanligt, från att leta störningar i styrdatorer när problemet är taskiga kabelskarvar till att undra varför man inte får rätt varvtal på en pressvals och kräva åtgärder för synkronisering trots att det inte satt någon motor på just den valsen. Där var problemet att man hade bytt flödesmätare och råkat få decimalpunkten i displayen fel så att man öste in tio gånger mer retentionsmedel än tidigare och valsen slirade i klistret. Grannen, som är lika dålig på att backa släp som jag, körde in ett hyrsläp i flaggstången en gång. "Vem fan har ställt en flaggstång mitt på min gräsmatta!?" var en kommentar som man kunde vänta sig från det hållet. Misstag händer hela tiden.

Pratar man med gubbsen i fikahörnan brukar många bitar falla på plats. Kan nog vara så i det här fallet också.

Väntar fortfarande på svar från siten. Dom verkar ta det lugnt och säger att dom återkommer om ett par veckor. Det verkar som om dom inte kopplat in leverantören. Kanske finns en orsak till det.

Ska försöka PM:a den där förb. bilden som verkar vara svartlistad här.

**#45** » 11:48:20, 06-11-2019

Kan det inte tänkas att skadan helt enkelt är ett gjutfel från tillverkningen av lagret, som har kommit upp till ytan efter en tids normalt slitage? Om en tennhaltig lagermetall har hållits varm för länge på gjuteriet och inte skyddats mot syre t ex genom att täcka över smältan med träkol, så kan det bildas tennsyra i den, som gärna ställer till med konstiga fenomen.

Och det behövs inte någon PWM-drift för att man ska få spänningar inducerade i axeln till en kraftverksgenerator. Det kan räcka med lite osymmetrisk trefaslast (t ex en transformator som har olika tomgångsström i olika faser) eller någon magnetisk osymmetri inom maskinen (statorplåt med olika magnetiska egenskaper längs och tvärs valsningsriktningen, rotorn inte centrerad i luftgapet, kortslutna varv i en av fältspolarna etc).