Det är inte magnetfält som är det största problemet för elektronik i närheten av elsvetsning, utan det är spänningsskillnad mellan olika maskindelar som borde vara jordade.
Och det farligaste är nog inte den kontinuerliga strömmen som finns där medan ljusbågen är tänd och svetsning pågår i godan ro, utan det är transienterna som uppstår när man tänder ljusbågen, slutar svetsa, elektroden bränner fast, det sprätter och har sig. Och då spelar det ingen roll om det är glättad likström, pulserande likström eller växelström som svetsaggregatet ger.
Anledningen till att man rekommenderar att koppla bort batteriet i samband med svetsning är att man ska slippa att
ström från batteriet "följer efter" och förvärrar skadan, när väl svetsningen har förstört någon elektronikkomponent. Typexempel är att svetsströmmen orsakar kortslutning i ett par dioder i en
växelströmsgenerator, vilket leder till att generatorn kortsluter batteriet och kabelhärvan mellan
batteri och
generator tar eld.
En sak man ska se upp med i maskiner där det finns styrenheter med s k eprom-minnen för lagring av programvara mm, är att de kan raderas av UV-ljus. Och UV kan gå rakt igenom plastkåpor, papperslappar mm som är ogenomskinliga för synligt ljus. Äldre sådana minnen som avsiktligt ska kunna raderas med UV brukar ha ett glasfönster på kapseln, seriösa elektroniktillverkare klistrar över det med en lapp med ett skikt aluminiumfolie i som är säkert ogenomskinlig för UV, men mindre nogräknade firmor har ofta använt första bästa självhäftande papperslapp eller dymoremsa som inte alls skyddar mot radering.
Det finns också eprom-minnen i plastkapsel utan
fönster, som inte är tänkta att kunna raderas. Men tilräckligt stark UV-strålning från svetsning kan gå rakt igenom den plasten också om det vill sig illa.
Troligen kan även modernare typer av minnen som egentligen ska kunna raderas eller programmeras om elektriskt (eeprom, flash mm) raderas av tillräckligt stark UV.
