Efter att ha suttit i en hjulare i ungefär 700 timmar har jag kommit fram till följande som kanske kan vara till någon hjälp om man skall börja sin karriär som hobbygrävare. Detta tillsammans med en kostnadsbild (historisk då) så man ser att redskapen kostar pengar även om de är billiga per st.
Hjularen ser ut så här och är på 3,8 ton.
Stenen är vad grävaren klarar av att släpa upp ur ett hål. C:a 1m3 granitsten.
Försöker jag lyfta den så åker aktern upp istället för stenen när man lyfter schackbladet.
Som tur var föll den sönder i 4 större delar när den låg i hålet. Hade den inte gått sönder så skulle man få spräcka den på plats i hålet.
Maskin efter behov.
Jag har en 4 tons grävare. Den är förvånansvärt stark, det tar längre tid med en liten grävare men skopor och drivmedel är billigare.
Tänker inte diskutera vilken storlek som är bäst men en 4 tonare kan göra det mesta:
Grund för husbygge, klarar 2,5 meters grävdjup, hanterar stenar upp till runt tonnet.
Dikning, stubbrensning och med rätt redskap en alltiallo maskin.
Förbrukar 15l diesel på en längre arbetsdag.
Nu har jag inte bytt all vätskor i maskinen men runt 6-7,000 kostar det att byta ”allt” inklusive filter.
Har 300 timmar kvar till näste storservice. Går 200 timmar per år då jag bygger och 100 timmar ett år utan byggnation.
S-fäste
I Sverige har vi S-fäste. Min har S-40. S-40 ger billiga och lätta tillbehör. Det är bekvämt om maskinen har ett S-fäste. Om den inte har det så rekommenderas att byta till ett. Redskap med S-40 kan man ibland flytta med handkraft eller justera vinkeln på. Det gör man inte med S-45 för där väger allt minst 200kg. Mina S-40 redskap väger mellan 60 – 200 kg.
Hjul eller band.
De allra flesta maskiner i denna storlek är bandare. Jag har en hjulare.
Att det vart en hjulare beror mest på att jag köpte första maskinen jag kom över. Sen om det är smart eller inte lämnas därhän. Den har känat mig väl och endast haft mindre (billiga) reparationer än så länge.
Bandare tar sig fram bättre, man kan putta massor med schaktbladet men den går sakta.
Hjulare kör gärna fast i början när det blir blött, man blir uppfostrad av en hjulare när man kör i blöt mark. Schaktbladet är lite av ”bling bling” men det hjälper till att plocka upp material i skopan, speciellt de första hundratals timmarna, innan man börjar förstå vad man skall göra.
När jag är några hundra meter hemifrån så tar jag och hjular hem till fikat/maten. Hade jag en bandare så skulle jag gå hem och lämna maskinen på arbetsplatsen.
Just när man bygger så är det mycket gräva. Men övrig tid är det mycket lyft och flytta saker runt på fastigheten.
Jag gillar hjulare. För en ovan river bandare upp gräsmattan, men hjulare gör spår i den. I vilket fall som helst måste man återställa gräsmattan efter att ha varit inne och jobbat på tomten.
Redskap
Planerskopa eller släntskopa.
Det är det redskapet som sitter på mest av alla.
Man vill ha den så stor som möjligt, detta för att få med sig så mycket material som möjligt. I mitt fall är det en skopa som rymmer 200 liter.
När den är helt full med sten eller blöt jord så känns det som om maskinen vill tippa när man svänger runt med grävarmen helt ute. Då bör man inte ha en större skopa. Så det man önskar är en lätt skopa. Anser att en lättare och då oftast dyrare skopa är bra i längden. När jag jagade min så var det inget på beg marknaden som passade mig så det vart en ny i ”mellanpris” som då väger knappa 200 kg. 150kg hade varit trevligare men kostar rätt mycket mera.
Den skall ha tilt. Kostade då 15,000
Fast tilt på grävarm/tilt mellandel/tilt på skopan
Har funderat länge på om skopan skall ha tilt (heter tydligen släntskopa då) eller om man skall ha tilt fast på grävarmen eller som en mellandel.
Det jag önskar nu är hydraulisk öppning/låsning av skoplåset. Som det är nu måste jag lämna hytten för att mekaniskt manövrera skoplåset. Skall man ha ”nytta” av det så måste tilten sitta på grävarmen/mellandel. Med en mellandel så förlorar man grävkraft, och med en fast monterad så kan kolvarna vara ivägen när det är trångt. Men suget efter skopbyte från hytten ökar över tid för mig. Skulle tro att det blir en ”mellandel” för mig.
Planerbalk
De två redskap jag har tilt på är planerskopan och planerbalken
Grävaren är 2 meter bred så planerbalken vart 2 meter bred.
Innan vi går vidare så kan jag säga att göra plant med planerskopa klarar jag inte av efter 700 timmar så jag måste ha en planerbalk för att få jämt. Behöver även en raka för det sista.
Den är byggd av I-balk 160. Inget hardox eller slitstarkt stål.
Eftersom jag använder den lokalt hemma så kommer den att hålla. Har haft den i 5 år och de 20 år jag kan ha kvar som grävmaskinist kommer den att hålla.
Man kan inte flytta massor med balk, man jämnar av högar. Nu finns det balkar med plåtar som man kan lägga massorna på. Dessa är helt säkert bättre om man vill flytta massor, men jag har inte använt någon sådan så jag vet inte hur bra de är.
Jag måste ha tilt på planerbalken. Då kan jag jämna av en slänt utan att ständigt flytta runt maskinen.
Min kostnad då (första redskapet jag byggde) runt 4,000
Med denna balk flyttar man alltså inga massor, det är ett ständigt byte mellan planerbalk och planerskopa. Bytet tar tid och är tråkigt men det går fortare att byta istället för att försöka knuffa massor med balken.
Grävskopa
Problemet med att gräva är att man inte ser kolvstången bakom högen man river i. Man vill inte skrapa i kolvstången på stenar som ligger skymda. Det kostar pengar. Det är rätt lätt att gräva hål, att återfylla är lite svårare.
Har en 600mm bred från SB. (utan tänder)
Älskar den, lätt att plocka upp sten. Den är lätt. Helt klart är den bra utformad, hur och varför förstår jag inte men den fungerar.
Fungerar i jord och sand.
400 mm bred tandskopa.
Skall man gräva i morän så behöver man en tandskopa.
Min kommer från en större maskin (typ 8 ton) och jag har monterat ett S-40 fäste till min maskin. Kanske inte helt lyckat men det fungerar helt OK samt billigt. Se bara till att skopan inte kan träffa Kolven/kolvstången på bomkolven. Då är skopan för stor och en reparation av kolvstången överskrider allt ni har sparat på den billiga skopan.
400mm är en helt OK bredd. De flesta stenar kan ramla ner i skopan och de som inte gör det ligger gärna kvar uppe på kanten. Kost runt 2,000
Smalskopa 200mm utan tänder gjord för plan botten på diket. (kabelskopa)
Gillar den inte, fungerar men stenar får inte plats. Känns oduglig men som tur är behöver jag inte använda den så ofta. Tror att utformningen är fel på den eller så är det något jag inte förstår. Skulle jag behöva denna typ av skopa ofta fick det bli en ny bättre från något känt fabrikat. Jag har någon ”no name”
Dikesskopa (profilskopa)
Jag har några hundra meter diken på tomten. En dikesskopa ger då ett V-format dike. Då jag inte har någon rotor på grävarmen så kan jag använda skopan praktiskt runt 1 meter (kanske lite till) så man måste flytta på maskinen hela tiden. Sen finns det dom så rensar diken med planerskopan. Jag är inte så bra och kommer nog inte att bli det heller. Så jag behöver en dikesskopa.
Skall man gräva ett kabeldike som skall läggas igen efteråt så skall man inte ha denna skopa. Den är endast till för diken som det rinner vatten i. (min privata åsikt). Köpt beg för 5,000
Gallerskopa
Gallerskopas utformning finns det trådar om, köpte min färdig för 8,000. Inget jättedyrt specialstål med hög slitstyrka, utan material något bättre än ”standard”. Denna skall absolut vara riktig stor. Min är på 250 liter. Lastar jag den full med jord så tippar maskinen. Men det är den inte till för.
Att lasta hästskit går däremot utmärkt, för det väger ju ”inget”. Man får med sig mycket och det vill man. När man rensar sten ur högarna så får man inte ta upp för mycket. Man kan inte rensa då. Därav vill man ha en bred och djup gallerskopa så man får upp lite mera massor var gång. Sedan skall den även vara lätt.
Min (en lågpris) fungerar och är inte så misshandlad, men ribborna tar stryk. Bör hanteras med viss försiktighet.
Tjälkrok
Kändes som dyra att köpa och jag har en 25mm körplåt i sämsta järn kvalité liggandes så jag gjorde en egen.
Drar mest stubbar med den men har även rotat några timmar i morän. Den är fortfarande rak! Sitter den billigaste 2” tanden jag hittade och allt fungerar. Jag behöver inte ha Hardoxförstärkt på min. Trodde att den skulle ge med sig, men icke. Byggd med stor rygg för bättre mothåll när man river stubbar. Kostade 1000 kr i S40 fäste och tand med holk. Fick även en mängdträning i pinnsvets då jag förbrukade minst ett helt paket OK48.00 3,25mm.
Busk-rivare
Har mycket sly och att plocka småbuskar med tjälkrok är enerverande så det vart en ”kratta” som är byggs om i omgångar till ”busk-rivare”. Tror inte att detta är den slutliga versionen men den fungerar rätt OK. Pinnarna är 25mm körplåt. Optimalt tror jag är 2 mindre tjälkrokar i bredd med ett slitstål i spetsen som gemensam tand mellan krokarna. Pinnarna på denna är CC runt 150mm vilket både är för brett och för smalt. Därav nästa version med CC200 och kniv i botten mellan spetsarna.
Kranarm
Räckvidden är alltid för kort. En kranarm förlänger den. Min är på 3 meter. Har inte kollat men uppskattar att jag har en 100 kanske 150 kg lyftkraft längst ut. Vält-arm är ett annat namn på produkten. Se upp man vad man lyfter samt i vilken vinkel. Men det är trevligt att lägga ut armeringsnät med den även om det inte allt är kul att hantera armen i vissa vinklar/lägen. Det är inte en ”underbar” produkt men den gör sitt jobb. Inte använd på några år. Kostade runt 2,000 i material.
Entreprenadgrip.
Den skulle jag ha köpt tidigare. Detta är en fast monterad (mycket) extraförstärkt timmergrip.
En timmergrip håller inte att montera fast på grävarmen. Den måste hänga fritt för att hålla.
Min är i storlek 022 vilket praktiskt betyder att plockar jag ris så får jag aldrig med mig sådan tyngd att maskinen välter. Plockar jag timmer så får man se upp.
Denna håller för att plocka sten men används mest till vedhanteringen. Håller stocken i ena änden i midjehöjd så man kan kutsa upp den med motorsågen. Övergrovt är inget bekymmer. Kan lätt hantera stockar upp till 500kg. Även tyngre funkar med vissa begränsningar. Det är min grävmaskin som sätter begränsningen inte gripen.
Nu funderar jag på om inte ett manuellt rotorfäste är värt de 6000 de kostade när jag köpte gripen. Får kolla hur dyra de är i dag. Pris då knappt 20,000 för gripen. En kostnad som snabbt glöms bort då den är mycket användbar. Finns nästan inte på beg marknaden.
Slutkläm samt rotor/tilt
Som läsaren ser så kostar även billiga redskap med S-40 fästen pengar i slutänden.
Omkostnaderna jag har haft i redskap och service är i paritet med inköpspriset för grävaren.
Rotor/tilt skulle vara kul. Speciellt om man vill bygga någon mur så man lättare kan rotera stenarna till rätt läge. I vissa lägen skulle det också hjälpa till under grävning och återställning men som novis så har man så mycket annat att hålla koll på i början. Man kan göra mycket extra med en rotor/tilt men man skall förstå det också. Själv är jag i princip självlärd i grävandets konstart och det är inte det mest effektiva sättet. Skall man få ut kraften ur grävarmen så skall man dra. Att trycka fungerar också men det är svårare att få maskinen att stå still. Att trycka åt sidorna, då är min grävmaskin mycket svagare. Då måste man ändå flytta maskinen till rätt position, oavsett vilket redskap man har monterat på grävarmen.
På byggsidan står det en stolpslagare på G. Då skulle en tiltmellandel vara mycket bra.
Vikt på redskap
Ju tyngre redskap, ju mera gung på maskinen.
Att det gungar om man lastar fult är ju OK.
Men att det gungar när man försöker finjustera innan man skall använda redskapet är inte OK.
200kg redskap på en 4 tons hjulare är i överkant. 150kg är mycket trevligare.
Vill ju ha rotor/tilt men inte den extra vikten på dryga 100kg som det medför. Med 100kg extra kommer alla redskap bli "gungiga" när de är i tomme.
