Dysa brukar se ut som en liten
insexskruv, typ
stoppskruv.
Man får öppna pluggar och fiska med insexnycklar i olika dimensioner och se om det hugger.
Kikade lite närmare på schemat, blev kanske lite klokare:
Differentialreducing ventilen är ganska lik en LS-regulatorslid i en LS-pump, stora skillnaden är alltså att den sitter i ventilblocket och inte i pumpregulatorn. (skarpt ritad på sidan 84)
I ett vanligt LS-system så vinklas pumpen ner om skillnaden mellan pumptryck och lasttryck ("LS-deltaP" i ett vanligt LS-system) blir för högt och vinklar upp om det är för lågt. Regulatorn jobbar alltså för att hålla det konstant runt sån ca 15 bar. Blir LS-deltaP för högt så pressas sliden åt ena hållet och öppnar för
olja in till vinklingskolven så att pumpen vinklar ner. Om LS-deltaP blir för lågt så pressas sliden åt andra hållet och olja dräneras från vinklingskolven så att pumpen vinklar upp. Öppnas en
ventil så sjunker LS-deltaP och pumpen vinklar upp etc. Pumpen följer alltså efter ventilen.
I det här systemet så är som sagt differentialreducingventilen ganska lik en LS-regulatorslid men eftersom sliden här sitter på "fel" sida om signallinjen (jämfört med ett vanligt system) så är det trycket ut från sliden som är i PLS-linjen. Dvs när deltaP blir för högt så ökar trycket i PLS-linjen och när deltaP blir för lågt så minskar trycket i PLS-linjen. Det är alltså inte lasttrycket som är i "LS-slangen" utan en redan behandlad trycksignal som egentligen kunde blivit kört rätt in på vinklingskolven. Det gör den alltså inte, den påverkar sliden till pumpregulatorn (PS-Valve).
Sliden i pumpregulatorn är utformad så att den vinklar ner pumpen vid högt signaltryck och vinklar upp den vid lågt. Alltså precis samma sak som PLS-signalen, nästan som nån slags kopieringsventil. Poängen med detta extra ventilsteg är att få in påverkan av PGR signalen (alltså varvtalet).
Jag tolkar det som att PGR-signalen är till för att påverka deltaP. Ju högre
varvtal, ju högre PGR-tryckk desto högre deltaP. Jag ser två anledningar till att man vill sänka deltaP vid lägre varvtal.
Dels blir det en slags flowsharing funktion eftersom man inte kan få ut lika mycket olja totalt ur alla spakfunktioner med ett lägre deltaP. Logiskt då det finns mindre olja att tillgå från pumpen på lägre varvtal. Det andra är att spakarna blir "noggrannare" eftersom man måste använda mer spakutslag för att få ut samma mängd olja. Man vill typ undgå att pumpen är fullt utvinklad vid halvt spakpådrag och resten av spakrörelsen är död.
Riktigt hur systemet påverkas av att PLS-trycket går in på kompensatorelementen till varje spakfunktion har jag inte fattat. Och den förväntade funktionen som ger lägre hastighet vid högre last (lite bättre feedback känsla) letar jag förgäves efter så antagligene hade jag fel där. Min teori om dysan ligger också sämre an nu eftersom diff.reducing ventilen är just en reducingsventil och bör själv kompensera för ökat eller minskat
läckage nedströms.
För att svara på frågan om PLS-tryck:
PLS-trycket bör i utgångspunkt hålla sig ganska konstant när du gräver "normalt". Det bör också vara likt PGR-trycket, i vartfall så länge du inte använder upp all oljan från pumpen. Gör du det (alltså drar i alla spakar samtidigt) så blir nog PLS-trycket lägre än PGR-trycket. Med alla spakarna i neutral så borde PLS-trycket bli lika med pilottrycket eftersom diff. reducing ventilen står öppen då.
Det kan ju låta som att pumpregulatorn inte låter sig påverkas så mycket av PGR trycket som den borde. PGR-trycket var väl mätt och OK så då borde felet vara i regulatorn. Kanske en knäckt fjäder.
Jag har inget hydraulikschema till Komatsu PC50mr-2 men jag tvivlar på att det är samma typ av hydrauliksystem som på din Hitachi, inte minst pga att Hitachi har hittat på ett fint namn på sitt (Hitachi High-Performance
Hydraulic(HHH) System).