Tror detta är rätt schema.
Vanligt opencenter system, två pumpar ger
olja till hälften av grävfunktionerna vardera och vars en larv. Den tredje pumpen ger olja till
sväng, bomsväng och
schaktblad. En liten servopump försörjer spakarna med en liten mängd olja med lågt tryck.
Att fördela funktionerna på detta sättet på 3 pumpar är vanligt. Nyare maskiner har variabla grävpumpar med effektreglering och
logik för raklarvning, annars ganska likt.
Dom stora sväng- och grävpumparna pumpar olja med nästan noll
tryck rakt genom ventilpaketet till tank (därav namnet opencenter) så länge man inte rör nån
spak. Så fort man drar i en spak stryper man centrumkanalen och trycket byggs upp tills funktionen börjar röra sig.
Genom att dela upp grävfunktionerna på två pumpar så undviker man att funktionerna påverkar varandras hastighet och styrka vid samtidig körning av flera funktioner. Samma för svängen. Med flera pumpar undgår man också att en högt belastad funktion (t.ex. skopbryt) drar upp trycket (och därmed bränsleförbrukning och värmegenerering) för alla funktioner.
Servopumpen står alltid och blåser olja över tryckbegränsaren ap när säkerhetsspaken är i grävläge. Att låta en pump stå och blåsa över en tryckbegränsare generar
värme men eftersom pumpen bara är ca 4 lpm och trycket bara är ca 25 bar så blir det inte mer än ca 200 watt.
Kul detalj är att det är två tryckbegränsare till grävpumparna, en på 165 bar och en på 150 bar. Den växlar ner till 150 bar om svängtrycket går över 60 bar. Detta är en primitiv form av effektreglering, alltså att man kan ha lite större pumpar för att få bra fart men ändå inte överbelasta dieselmotorn när det går tungt.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.