Vid lindningsfel i rotorn brukar det bli kraftig gnistbildning vid kollektorn, och då syns det tydligt att de kollektorlameller som är anslutna till den felande härvan är brända på ett annat sätt än de övriga.
En "growler" (rotorprovare) kan man lätt göra själv av statorn från en skärmpolmotor (t ex avloppspumpmotorn från en äldre tvättmaskin), man sågar av de båda polskorna i 45 graders vinkel så man får ett "V" att lägga den
rotor som ska provas i. För att kolla att ingen rotorhärva har kortslutning använder man ett bågfilblad som man håller någon mm ovanför rotorn medan den ligger i V:et , man får vrida runt den sakta ett helt varv och kolla att bågfilbladet inte börjar vibrera någonstans.
Kolla att inte den invändiga lagerbussningen i kollektoränden i rotorn är glapp.
Kolla också en gång extra att alla fältlindningar är rätt kopplade. Det ser ju ut som om hjälpfälthärvorna i den här startmotorn har två lindningar var (shunt- samt serielindning). Om du lägger
spänning på dem lite försiktigt med t ex en H4-lampa som seriemotstånd då du inte har rotorn på plats i statorn, kan du kolla med en kompassnål att du får rätt polaritet på dem. Shunt- och serielindningarna ska samverka, dvs om du lägger spänning på en i taget av dem med samma polaritet som de blir när startmotorn går, så ska magnetfältet få samma
riktning. Båda hjälpfältpolerna ska ha samma polaritet (N eller S), och då får man motsatta polariteten på de 90 grader förskjutna huvudfältpolerna.
Kom ihåg att de olika fältlindningarna har olika funktioner. Serie-hjälpfältet är mest ansvarigt för att dra fram rotorn vid tillslag och få den att börja rotera, det används inte när startrelät har slagit till i andra steget och kopplat in huvudfältet. Huvudfältet ser till att ge kraft när startmotorn väl är igång för fullt. Shunt-hjälpfältet har dels till uppgift att understödja serie-hjälpfältet och dels att hindra startmotorn för att övervarva om den råkar gå obelastad (t ex om drevet inte kuggar in ordentligt.
