Jeg er en norrbagge som er fødd i 1972.
Jeg ble inspirert til å skrive litt om Norsk Hymas etter å ha lest om renovering av Valtra 6000 -denne ble produsert i Brumunddal i Norge som var den opprinnelige URSPRUNGLIGA HYMAS.
http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... &start=135
Min far började på HYMAS i 1974 og han var 'svetsare' där til ca 1997 när dom la ned produksjonen.
(Jag har erfarenhet av at många svenskar inte fattar norsk...så jag provar lite svenska.)
Jag fick två sommrar (när jag hadde sommarlov från ungdomsskolan) arbeta på Hymas (ägd av Valmet)
Hymas började tillverka gravemaskiner i Brumunddal 1955 ( HYdraulisk MASkin ) Lundberg köpte sig inn på '80 talet , Valmet köpte Lundberg såvitt jag minns.
När Valmet lade ner produktionen köpte dom anställda fabriken og maskinerna het då HYMAX.
Maskinerna het normalt Valmet, men jag minns den första finska 6000 broschyren, där het den Valtra 6000.
Jag minns inte navnet, men en svensk återförsäljare hadde sold Hymas hela livet och vi märkte maskinerna han beställde med Hymas dekaler.
Jag minns en gång jag syklade til tryckeriet og hämtade dekaler. Jag var ungefär 16 år. Jag fikk ta del i produktionen, vilket var mycket mer spännande en at måla fabriksbygningen, byta lysrör och annat skitarbete vilket jag egentligen var hyrad inn för.
Jag monterade en del framlastare till 6000. Vi andvände fastnyckel och handbrotscahde hålen och andvände rött Omega chassis fett.
Vi kallde det endast hallonsylt
Ramtankarna, stickar, bommar var framställda av bockad plåt, 2 stk U profil som var langsgåande svetsad i hop med automat med rörtråd.
Jag tror ganska säkert at min far svetsade _alla_ 6000 ramtankar när det gjelder dom andra, ’’små’’ handsvetsade svetsfogarna.
Han brukade skruva på en muff på et gängad rør för en av anslutningarna , for at få vinklen til at stämma innan røret ble svetsad fast.
Han svetsade ochså med sin Migatronic MIG/MAG alla / dom flesta hydraul och dieseltankar samt frontskär til 82R /8200 / 840
Ingen gillade ’Mison 25’ däkgas med 25% CO2, den sprutade så hemskt. Dom använde en renare Argon, med lägre CO2halt. Ungefär 5-10-15 %
Så som ramtankar, stickar, bommar, alle ble svetsad ferdig, och sen lagt på ’’Bedfräsen’’ för fräsning /borrning av hålen.
Googla Bedmilling machine.
Hur stämde hålen i dina nya bussningar/boss efter svetsningen ?
Stålkvalitén på plåten var ST52 som var starkare enn järn/stål som ST33 eller 37. Möjligen pratiskt at väta om någon vill tilverka delar.
Jag såg en spruckit styrlänka til grävskop-armen der, dom ändrade nog til en starkare utförelse på slutet av 80 talet vill jag tro.
Någon frågade, och ja, 6000 och dom rundtsvängande beltmaskinerna ble tilverkad i den lilla orten Brumunddal 50 km söderut från Lillehammer.
Hymax är numera endast en återforsäljare. Cylinder akuten är dock kvar i lokalerne och tillverkar/reparerar alla typer sylindrar och tillverkar bultar och foringar /boss http://www.sylinderakutten.no/index.htm
Jag minns bulthärdningen. En gasolbrännare formad som en ring värmde rundt hele bulten samtidigt.
Plåtdetaljerna blev skurna med propan/oxygen. En gammal Messer Griesheim som styrdes av ritningar på vit papp, tecknad med svart tusch.
Ingen fancy dator skit den följde strecken och skar snyggt . Gammal mall-papp hadde vi hemma för att rita på.
Cylindrarna……grabbarna i montagehallen sade:
Det här har firman förlorat mycket pengar på.
Tidigare modeller hadde fyrkantig fläns med 4 sexkantbultar. Sedan tät i tät med insex / Unbrakobultar.
Âven på den tiden blev det slakk i pakkboksen pga Seegerring-skiten och cylindrar bytts til cylindrar med den 'gamla' lösningen med fläns med insexbultar.
Det hadde möjligen varit enklare/mer hållbart at svetsa på en fläns med skruvhål, men jag måste si jag är imponerad hur mycket arbete du la ner i din 6000 !
I övrigt kallade vi hydraulventildekselet på toppen av fyrkantramen för ’’ryggsäck’’
Jag vet inte med 6000 men Hymas använde italienske Carraro (fram) axlar på några modeller (H52??)
En annan märkverdighet: 6000 som skulle til Finland utstyrdes med en annan framdäksdimension än annars. Inte vet jag, men möjligen var det nåt med kraven från Finland/kompensera för utväxling/däkslitage.
Jag tyckde din berättning om renoveringen var mycket interessant, hoppas min lilla historia var interessant för någon.
Tråkigt at du hadde så mycket problemer, men den är ju (i dag) JÂTTEGAMMAL. Dom garanterade vel reservdelar i tio år, och om en maskin går 8 timmer 5 dager i 10 år är vel det möjligen förväntad livslängd ?
Hmm…kommer i håg den blå plasten på kolvstången och hur tunga dom var i 5 meters längd.
Dom köpte längder som kapades upp och ferdig polerade cylinderrör. Cylinderbotten och hurtigkoplingen i gjutstål blev innkjöpt från et lokalt gjuteri.
Hymas hadde dekaler ''Denne maskin er smurt med Hymas spesial-fett''
De ansatte kalte det bare EPA Farse / EPA Färs siden EPA hadde så FET farse
Fargen på maskinene het veivesengul og var fra Jotun, type Benga X, en variant av Bengalac som eksisterer ennå.
Jeg har endel brosjyrer, de kan jeg scanne siden.
