Jag får väl ställa mig bredvid Göran och försvara fyrhjulsstyrda teleskopare. Jag köper helt resonemanget med att lastaren följer körriktningen vid t.ex. snöplogning bättre med midjestyrt, men omkopplingsmöjligheten mellan fyrhjulstyrning och krabbstyrning (samt givetvis tvåhjulsstyrning) gör maskinen fantastiskt smidig. Min rätt stora teleskopare har en innerradie vid maxsväng på 1,2 m (!) och ytterradie på mindre än 3,8 m. Detta tycker jag är fantastiskt lite för en så stor maskin. Jag kan ta 3 ton 12 meter upp i luften, eller 1 ton 8 meter framför maskinen.
Ni pratar om hur smidiga midjestyrda maskiner är vid pallhantering. Hur kul är era maskiner att ta den främsta pallen på lastbilen när man bara kommer åt bakifrån? Jag kan ta den, kan ni?
En situation jag själv hamnade i. Stod pallar med råspont (långa alltså) i en innerhörna mellan två
hus. Om jag hade svängt vänster med fyrhjulstyrningen hade jag tryckt lastaren med lasten in i husväggen, hade jag svängt höger hade bakändan gått in i husväggen. Men med krabbstyrning gled jag bara lugnt och försiktigt bakåt och ut från husväggen. Efter någon meter slog jag om till fyrhjulsstyrning igen och kunde köra dit jag ville. Här
vet jag inte hur en midjestyrd maskin hade reagerat, men jag misstänker att det hade blivit samma resultat som om jag hade kört med fyrhjulsstyrning.
Personligen är jag skeptisk till att belasta en teleskopares
lastare med sidokrafter, t.ex. snöplogning. Lastarens infästning är mycket smalare än på en vanlig lastmaskin, samtidigt är lastaggregatet mycket längre, så det blir massa mer moment på infästningen. Men jag vet andra teleskoplastarägare som hävdar att det fungerar utmärkt att ploga snö. Finns massa fördelar. t.ex. att kunna trycka snövallar långt utanför vägbanan. Ställ maskinen lite snett med krabbstyrningen och kör ut stickan en bit så kan man ploga ut snövallen flera meter när man kör framåt.
Om man kör på känslig mark eller mark med dålig bärighet så kan man också utnyttja krabbstyrningen så främre och bakre
hjul inte går i samma spår.
Åter till pallhantering. Som jag ser det bör en midjestyrd maskin stå helt rakt när man tar av gods från t.ex. en
lastbil och sedan backa rakt bakåt. Annars rör sig godset mycket i sidled och kan slå emot annat gods eller bilens sidor. Alternativet är att, om man har bakänden svängd, backa och svänga mer och mer tills godset är utanför bilen. Samma sak gäller för fyrhjulsstyrda maskiner, men här åker inte gafflarna en massa i sidled vid minsta rattutslag. Det är också mycket lättare att korrigera i sidled när man ska köra in lastaren i bilen tack vare krabbstyrningen om man behöver precisionen. På tal om precision, hur kul är det att få in gafflarna i en pall om underlaget är ojämnt? Med teleskoparen står man still med maskinen (om det behövs kan man nivellera upp den med stödbenen) och kör ut stickan för att därigenom få en jämn och lätt kontrollerad lastning.
Får väl också nämna det uppenbara, fördelarna av att kunna nå långt fram och högt upp. Används jättemycket av mig. Jag skulle nog vilja påstå att 75% av allt jag gör med min maskin skulle vara omöjligt med en vanlig
hjullastare, men ytterst få saker jag hade haft behov av hjullastaren till som jag inte kan göra med teleskopare eller mina andra maskiner.
I ärlighetens namn bör jag väl också nämna nackdelarna som jag ser med teleskoplastare. Det är svagheten i lastaraggregatet. Som jag redan nämnt så skulle jag inte våga sätta på en stor diagonalplog och höra hårt med denna. Skulle inte heller vilja sätta på en tandskopa och bryta ut hård, orörd naturgrus ur marken.
En annan nackdel är att om man har centrumbom så blir hytten ganska liten.
Så, nu ska jag hålla tyst och söka
skydd för alla kommentarer från midjestyrningsfantasterna.