Visst tillverkar man RME genom att blanda rapsolja och metanol, men det är inte frågan om att något harts fälls ut - harts finns inte i rapsolja. Utan det som händer är att metanolen reagerar med fettsyrorna i rapsoljan och gör om dem till estrar. Restprodukten blir glycerol (förr kallat glycerin), som är tyngre än estrarna och lägger sig på botten. Man kan göra samma sak även med rapsolja och etanol om man har bättre tillgång till den, men då kallas slutprodukten REE istället. Processen är i princip enkel men det är mycket som kan gå snett ändå. Den är känslig för vissa slags föroreningar i råvarorna, t ex får det absolut inte finnas några rester av koppar eller kopparsalter med i rapsoljan eller alkoholen. Det kan också gå snett om det är fel pH-värde, fel
temperatur, för mycket vatten i alkoholen eller något annat.
En annan variant på syntetisk diesel är s k FT (Fischer-Tropsch)-diesel. Den framställer man genom att först göra syntesgas av vad som helst som innehåller kol - idag brukar man använda grot eller annan biomassa, förr var det stenkol eller brunkol - och sedan skicka den genom en lämplig katalysator vid högt
tryck och hög temperatur. Syntesgasen är i princip samma sak som gengas men utan kväve - man måste tillföra ren syrgas istället för
luft till gasgeneratorn. Ur katalysatorn får man en
kolväteblandning som påminner om rå
olja och som sedan kan raffineras till olika oljekvaliteter. Det lär vara den tekniken som används för att göra basoljan till syntetiska motoroljor. Dieseloljan man får ut ur FT-processen blir mycket bättre än den man kan göra av mineralolja men bensin blir mer tvivelaktig - får bl a mycket lågt oktantal.
FT-processen användes först av tyskarna för att göra syntetisk bensin och diesel under andra världskriget, efter kriget kördes en del FT-anläggningar i USA innan råoljepriserna sjönk så kraftigt att de konkurrerades ut några år in på 50-talet , på senare år har man gjort FT-bränslen i stor skala i bl a Sydafrika och något sydostasiatiskt land (Malaysia eller Indonesien).