En gjutjärnsfråga

#1 » 19:34:08, 12-06-2017

Är det någon gjutarkunning som vet vad siffrorna på de större gjutjärnsstyckena står för? Vi har 7 st BM 35/36 och på växellådorna t ex, finns siffrorna "6516" på en av dem, "7186" på annan, "7142" på en osv. Samma sak på en del andra större järnblock, som kopplingshuset, bakaxelkåpan osv. Olika nummer instansade i gjutformen.
Kan man dra några slutsatser efter numret? Tillverkningsort? Serie? Eller är det bara ett löpnummer på gjurformarna??

Frågar enbart utifrån nyfikenhet :smile:

.

#2 » 20:07:47, 12-06-2017

Så här ser min 36:a ut, från 1956:

/Rp

#3 » 21:06:28, 12-06-2017

Om jag gissar :
Artikelnummer. Det ger möjligheten att spåra vilka delar som passar.
eller
Kanske formens nummer , om det senare upptäcks en felaktighet i gjutningen att spåra vilka som ska kasseras / extra bearbetas / kontrolleras osv

#4 » 21:46:50, 12-06-2017

Jag har också alltid undrat över det s.k gjutnummret vad det bär för mystik i sin sifferkombination.

#5 » 21:50:01, 12-06-2017

rospigg skrev:Så här ser min 36:a ut, från 1956:

/Rp

Jo, "Köping Sweden" står det på ett par av våra växellådor också. Det verkar vara på de tidiga modellerna, 1952-53. Senare förekommer bara olika 4-siffriga nummer. Åtminstone på våra maskiner.

Artikelnummer är det nog inte, det brukar vara 6-siffrigt och motsvara det i reservdelkatalogen. Lutar nog mer åt att det är något som används för att identifiera gjutformen. Vore kul att veta vad det var för tanke bakom...

#6 » 23:43:22, 12-06-2017

Det kan være et løpenummer/batchnummer for gjutformen, eller et artikkelnummer for gjutbiten, det vil ofte være forskjellig fra artikkelnummer for maskinert del som du finner i delekatalogen.

#7 » 07:09:14, 13-06-2017

Nej, det är nog inte något arktikelnummer. Det finns där också...

#8 » 08:47:15, 13-06-2017

Ser ut til å være et batch/serienummer. Disse blir ofte festet med dobbeltsidig tape på gjutmodellen før sandformen blir laget. Ser på bildet at 7142 er tall som er festet med dobbeltsidig tape el. lignende (forhøyningen bak tallene), dvs. de er ikke permanent festet til gjutmodellen, men blir byttet fra gang til gang. Dette gir mulighet til å spore gjutgodset i produksjonen, og knytter det opp mot materialsertifikater etc.

#9 » 09:03:25, 13-06-2017

På gamla ih /farmall är det en bokstav för årtal och siffror för månad och datum. Finns det någon sådan koppling på BM kanske?

Vore intresant att göra en sammanställning på årtal, chassienr och dessa gjutnr för att försöka se ett samband. Man kan väl anta att det mesta gjuts innom ett halvår innan färdigställande. (Dock inte helt självklart då min egen farmal verkar vara gjuten i usa 10 år(!) innan den monterades med en ny engelskbyggd motor och såldes till sverige)

**#10** » 10:25:17, 13-06-2017

År-Dag-Månad kanske? 7142= 14 Februari -57

Jag bara spekulerar så ta mig inte på orden.

**#11** » 10:43:48, 13-06-2017

Nu stegras min nyfikenhet. Om det var engångsformar som användes och dessa fick unika nummer så borde man ju kunna göra en grov bedömning av ungefär när respektive del är tillverkad. Det skulle förklara den "slarviga" och slumpmässiga placeringen av numren. Hade man permanenta formar, borde man nog ha varit mer noggrann med att placera dem snyggt.

Jag började själv fundera på om det skulle gå att göra någon koppling mellan komponentnummer och chassinummer. Vi har ett par maskiner där vi misstänker att växellåda och kopplingshus bytts ut och det skulle man ju kunna säkerställa ifall numreringen inte "taktar" med chassinumret. Några komponenter gick väl till reservdelslager men de flesta bör ha gått ganska omgående in i monteringen och borde i stort följa chassinumret.

**#12** » 11:29:13, 13-06-2017

asandberg skrev:Om det var engångsformar som användes...

Nu är jag dåligt insatt i maskintillverkning varken idag eller förr, men när det handlar om större gjutjärnsföremål känns det väl rimligast att det handlar om sandgjutning. Gjutsand packas mot en plugg som har den form den gjutna delen ska få (plus krympmån), sedan håller den packade sanden den formen och blir definitivt en engångsform - sanden faller sönder efter gjutning. Pluggen som t.ex. kan vara gjord av trä går däremot återanvända ganska många gånger.

**#13** » 11:37:04, 13-06-2017

Gjutformar är ju oftast en flerstegsprocess, På den tiden dessa traktorer gjordes fanns ju inte CNC eller CAD/CAM vilket gjorde att man lät en modellsnickare göra ett positiv i trä ( har säkert ett namn i dessa kretsar), det trästycket ser alltså ut som utsidan av en halv växellåda. ( det finns motsvarande inner och för andra sidan) Därpå "formar man av" trämodellen i en låda med gjutsand. Packar sanden , Lyfter ur träpluggen. Sandformen för denna sida av växellådan är klar. sen tillkommer sandkärnor för invändig form, som alltså ska hänga fritt inuti den yttre sandformen. och motstående utsida.
så , sandformen är engångs men träpluggarna är flergångs men slits och behöver förnyas / bättras.

**#14** » 11:47:16, 13-06-2017

Träpluggarna kalles "modell". Jobber selv i bransjen og har produksjonsutrustning (modeller og kärnlåder) til motorblokker og sylinderhovud til større skipsdieselmotorer. Kan bekrefte det som blir nevnt av G-son og Toost. Gjuteriet har en eller flere modeller i trä, plast eller metall som blir brukt til å lage sandformer. Sandformene numereres fortløpende (serienummer, batchnummer, dato eller annet som passer) med løse tall/bokstaver som festes til modellen.