Lagring och lagringstabilitet
Lagringstiden för dieselbränsle med tillsats av FAME bör inte vara längre än 1 år i en lagringstank.
Det förekommer ofta i fordon en cirkulation av dieselbränslet tillbaka till tanken för att värma upp dieselbränslet. Olika fordon har olika cirkulation av dieselbränsle. Denna återföring av dieselbränsle till tanken leder till att syre från luftens förs in i bränsletanken vilket kan leda till en snabbare nedbrytning (oxidation) av FAME och därför bör dieselbränslet inte lagras längre än 6 månader i fordonstanken.
Mikroorganismer
Vissa mikroorganismer kan växa i bränslen men bara om det finns fritt vatten i cisternen eller fordonstanken. Mikroberna
lever i fria vattenfasen, antingen i det separata vattenskiktet i botten av cisternen eller fordonstanken eller i små droppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder bränslet som föda. Dieselbränslen, gasoljor, marina bränslen, eldningsoljor och fotogener är mest känsliga och har alltid haft risk för tillväxt av mikroorganismer i tanken om den inte har skötts på rätt sätt. Bensin har inte samma problematik då mikroorganismer inte trivs i bensin och därför sällan påträffas där.
Idag innehåller dieselbränsle i Sverige upp till 7% FAME, fettsyrametylester, som är en produkt som är biologisk lättare nedbrytbar och därmed lättare tillgänglig för mikroorganismer. Dieselbränsle med tillsats av FAME kräver större omsorg vid lagring då FAME också är vattenkänsligare än dieselbränslet.
Vissa material är olämpliga med FAME
Både drivmedelsindustrin och fordonsindustrin har gett ut rekommendationer för materialval i både tankar och bränslekomponenter. Några av de metaller som kan katalysera, påskynda, oxidationen (nedbrytningen) av FAME är: zink, koppar, brons, mässing, tenn och bly.
http://spbi.se/blog/faktadatabas/artikl ... -och-kyla/Så det är två separata problem, mikroorganismer och oxidation vid långtidsförvaring.