Förbered er gärna med en kopp kaffe och gott tilltugg, detta inlägg blev nog ordentligt långt.
Min far och jag har hjälpts åt att byta motor i familjens gamla Valmet 500 årsmodell 1968, med dubbelkoppling. Originalmotorn (Valmet 310B) hade länge varit rejält slutkörd efter många tusentals timmars arbete (timräknaren har stannat, och siffrorna på rullarna är så nötta att man inte kan läsa av dem), och när fodertätningarna slutligen började läcka kylarvätska ner i tråget så var vi tvungna att göra någonting. För några år sen kom jag över en tröskmotor billigt, med typbeteckning Valmet 310BL, så vi beslöt att vi plockar över transmissionskåpa med hydraulpump, insprutningspump, och även svänghjul, koppling och kopplingskåpa från traktormotorn och byter motor.
För att kunna flytta över transmissionskåpan skulle även kamaxelns kugghjul bort, det satt dock så väl fastpressat på kamaxeln att vi plockade ur kamaxeln i stället. Det medförde förstås att även topplocket, stötstängerna och lyftarna skulle bort, men det var ju samtidigt ett perfekt tillfälle att kolla foderhöjderna och se eventuellt cylinderslitage eller skador. Foderhöjderna mättes och konstaterades vara inom toleranserna, och inga spår av nämnvärt slitage på cylinderväggarna syntes. Ventilerna slipades in, spridarspetsarna byttes och öppningstrycken justerades av dieselverkstad.
En detalj kan det vara värt att nämna här, i slutskedet av operationen, när far plockade av tråget för rengöring hittade han rester av något som ser ut att ha varit ett kopparshim. Jag blev först förskräckt när jag såg bilden han skickade för jag trodde först att det var rester av ett havererat lager. Vid en närmare titt, så verkar det nog vara någon typ av shim. Det är helt klart en tunn, utstansad plåt med tjockleken om 0,2 mm. Inre och yttre radierna är inte helt centrerade. Dess ena yta har runda spår av slitage, syns på den nedre bilden, som att det använts som nån typ av mellanlägg för någon roterande del. Dess yttre diameter är ca 88 mm, och inre diameter ca 48 mm. Plåten är ställvis tilltygad, så inre radien är inte intakt på vissa ställen. Ramlagertapparnas diametrar är 70 mm så det kan inte vara rester av ett axiallager för vevaxeln. Som bilderna visar, så är plåten delvis söndertrasad, en gissning är att den har den skvalpat runt i oljan och manglats sönder mellan kuggarna för oljepumpsdrivningen. En del av de mindre bitarna hade fastnat i sugsilen. De två bilderna visar resterna, med största delen vänd åt olika håll, för att båda sidorna ska synas.
Vevaxelns axialspel mättes upp och var gott och väl inom tolerans, ca 0,15mm, toleransområde 0,1...0,3 mm. Visuellt kunde vi inte se några som helst konstigheter i motorns bottendel, och axiallagren såg nerifrån helt normala ut.
Jag ögnade igenom reservdelskatalogen, men kunde inte finna något i motorn som kan ha varit liknande mellanlägg av koppar.
Far kontaktade även den lokala Valmet/Valtrameken, men de kände inte till några andra detaljer i motorn tillverkade av koppar förutom just då lagren. Vi beslöt då att chansa och fortsätta utan att börja riva ner motorn mera. Vi fann lite rester av sädesax i sumpen också, så vi insåg att den tidigare tröskägaren inte varit sådär jättenoga med renligheten när oljan fylldes på, och antog att han i misstag kanske råkat hälla dit den tunna kopparplåten också med något smutsigt kärl. Kanske den redan var söndertrasad när den hälldes i motorn. Kanske lite långsökt, men hur ska man veta?
Så, nu i onsdags efter att vätskorna fyllts på och bränslesystemet luftats, var det dags för uppstart. Motorn startade fint, gick och lät helt perfekt från början och hade stabilt oljetryck om ca 3,5 bar. Även på tomgång med ganska varm olja hölls oljetrycket på en bra nivå, något som verkligen inte var fallet med originalmotorn där det var nära noll tryck med driftsvarm olja och tomgångsvarvtal. Inga som helst missljud från motorn kunde höras. Kopplingen förde förde dock lite mer oljud än vad jag minns att den brukar göra, kanske nåt av urtampningslagren är onödigt torrt tänkte jag. Vi turades om att köra den utan någonting tillkopplat för att få upp motortemperaturen i vintervädret. Vi hade kört gissningsvis ca 45 minuter med kylargardinet fastdraget och kylarvätsketemperaturen låg på ca 70° när min grabb torrgasade motorn lite lätt med gasstaget till insprutningspumpen när ett missljud helt plötsligt uppstod. Från vad jag kunde bedöma, kom det långt bak ifrån motorblocket, relativt högt upp. Det var ett regelbundet smällande som följde motorvarvtalet. Min första spontana tanke var att toppackningen blåser ut kompression på sista cylindern, men inget pysande utåt kunde ses. Motorn ändrade inte varv och började inte gå tyngre. Smällandet hördes tydligt men inte var varken väldigt högljutt eller skarpt metalliskt. Ljudet ändrade inte volym under de sekunder motorn gick på tomgång. Oljetrycket var normalt.
Motorn slogs av efter några enstaka sekunder. Direkt efteråt, med stopparen utdragen drogs motorn runt med startmotorn några varv, och ett regelbundet mekaniskt klonkande/skramlande hördes tydligt. Det var alltså inte ett spridarfel. Traktorn rullades in i verkstan igen, oljan tappades ur och tråget plockades bort. Inga metallrester eller spån hittades. Efter en stund slog mig tanken att prova om klonkandet hördes varje eller vart annat vevaxelvarv, för att avgöra om det kunde vara från ventilmekanismen.
Ventilkåpan plockades av, och med startmotorn drog jag motorn några enstaka varv, det hade nu gått en knapp timme sedan motorn stoppades så den hade nu hunnit svalna en del. Döm om min förvåning när det mekaniska klonkandet inte längre hördes. I frustration öppnade jag vevlageröverfallet på sista cylindern, närmast svänghjulet. Båda lagerskålarna och lagertappen såg ut att vara i det närmaste nyskick, blanka och fina, utan repor och skador. Prövade även att med lossat överfall rucka vevstaken upp och ner för att känna av eventellt glapp i kolvtappen, men jag kunde inte märka någonting speciellt. Jag tror att glappet till kolvtappen ska vara väldigt stort innan det märks med denna högst osäkra metod. Jag drog fast vevstaksöverfallet igen med momentnyckeln.
Jag drog efteråt runt motorn för hand med en stor hylsnyckel på vevaxelmuttern, den har kompression på alla tre cylindrar.
Det är i det skedet som traktorn befinner sig nu. Några alternativ och tankar från min sida:
Plocka bort topplocket igen, och om inget fel hittas där, fortsätta med att dra ut kolvar och stakar ur motorn? Jag skulle dock inte vara förvånad om inga fel hittades här. Åtminståne så tyckte jag att det var högst underligt att missljudet uppstod helt plötsligt, och verkar ha försvunnit igen när motorn svalnat. Om vi nu antar att det skulle vara ett vevstakslager eller en kolvtappsbussning, kan verkligen skador på dessa uppkomma så plötsligt, när motorn i övrigt verkar vara i okej skick? Jag är lite skeptisk till detta.
Eller kan kopparresterna i sumpen ha något att göra med saken? Vet någon på forumet var i motorn de kan ha kommit ifrån? Far som skött det mesta av det praktiska skruvandet (pensionär
), mindes inte att han skulle ha sett något kopparshim i någon av motorerna. Han har trots allt rotat i de flesta ställen i motorn där kopparshimet hade kunnat vara.Eller kan felet vara något helt annat? Det kan inte vara toppackningen som blåst, för då skulle den inte ka kompression på alla cylindrar. Kylarvätskenivån har inte ändrat.
Det slog mig nyss, att kan kopplingen börja smälla tydligt? Jag tänkte inte på att försöka trampa in kopplingspedalerna medan motorn var igång för att se om ljudet ändrade. Dubbelkopplingen är ju en rätt komplex grej, kan t.ex. någon dragstång ha lossnat p.g.a. slarv vid montering, och nu ligga och skramla mot någon kant i kopplingshuset. Kopplingspedalerna känns dock normala. Ljudet som uppstod skulle kunna stämma överens med en dragstång som lossnat.
Borde man chansa och skruva dit tråget igen, slå i olja och starta och köra motorn på nytt och försöka undersöka noggrannare varifrån missljudet kan komma, om det kan vara kopplingen? Det är en hel del jobb att öppna upp för att komma åt att se kopplingspaketet på den.
Så storyn börjar väl vara komplett nu då. Om någon maskinist orkar läsa min långa beskrivning här ovan, så skulle vi vara tacksamma on ni har synpunkter eller erfarenheter att dela med er av, om hur vi kunde gå vidare med felsökningen.
TILLÄGG: Jag diskuterade med far idag angående monteringen av kopplingen, han hade nog monterat den noggrannt, och låst dragstängerna med nya saxsprintar.
Hälsningar, Mikael
