Man vet ju inte vad de gamla nedbrutna inhibitorerna ställer till med heller, det kan nog vara bra att få ut de resterna också.
Om man tittar i säkerhetsdatabladen för Biltemas kylarvätskor så såg man åtminstone för några år sedan att longlife och icke-longlife hade exakt samma tillsatser, det var bara högre koncentration av tillsatserna i deras longlifeglykol. Och så ska det ju egentligen inte vara.
En intressant sak jag har observerat med Biltemas icke-longlife kylarvätska var att när den användes i en bil med gjutjärnsmotorblock och mässingkylare (amerikansk Ford från mitten av 70-talet), så försvann blåfärgen efter ett par månader och den blev helt klar.
En orsak till att kylarvätskan bryts ner fort i äldre fordon är galvaniska fenomen pga att kylaren är direkt jordad i chassit och alltså elektriskt förbunden med motorblocket. Det är mycket mindre risk för sådana bekymmer på fordon där kylaren och ev värmepaket är elektriskt isolerade t ex genom att de är monterade i gummibussningar. Personbilstillverkare tycks ha kommit på det under 1960-talet men i traktorbranschen dröjde det längre innan man började isolera kylaren. Har man ett fordon med isolerad
kylare och ändå problem med att kylarvätskan blir brun eller får fällning, så kan det vara värt att kolla att inte kylare eller värmepaket har råkat bli jordade av misstag (kanske någon plåtkant som ligger an eller klåpare som har använt ett skruvhål på kylaren som elektrisk jordpunkt för nånting).
Beträffande oljekvalitet så är väl huvudsaken att det är något som är avsett som motorolja och har API-klassning även för dieselmotorer. Om det nu börjar vara dålig fart på startmotorn så det är mer viktigt än vanligt att oljan är tunnflytande även vid
kallstart (och om du inte kan undvika kallstarter), så är det kanske bättre med 5W-någonting.
