Projekt: PTT:s MB Trac 800

[PTT]

Här tänker jag försöka dokumentera mina mer eller mindre lyckade ingrepp och missgrepp på min följeslagare i hobbylantbruket. Förhoppningsvis kan detta vara till glädje för andra som är fascinerade av denna utrotningshotade traktorart eller fungera som förströelseläsning för maskinnördar i allmänhet.

Kort bakgrund: Det gröna monstret införskaffades i mars 2006 som ersättning för en Volvo BM 2250 sedan jag tröttnat på att försöka ta mig fram med denna i resterna av Gudrunskogen där skogsbolagens körskador var legio.




Samtidigt skall väl inte stickas under stol med att teknikintresset och ett grundmurat rykte som sin tids föregångare på traktorsidan styrde valet mot denna udda fågel ganska mycket. Framaxelfjädring, tryckluftsbromsar och helsynkad växellåda har ju varit en del av konceptet ända sedan 70-talet. Lägg sedan till ett försvarligt antal hydrauluttag samt kraftuttag, både 540 och 1000 varvs, i båda ändar på åket så kan man fastslå två saker:
1. MB Trac är en väldigt mångsidig och flexibel konstruktion.
2. Det finns massvis med prylar som kan krångla på dem.
Men när man har lant- och skogsbruket som en hobbyverksamhet handlar inte allt om kronor och ören utan man måste få ha lite kul också.
Jag hade redan från början siktat in mig på årsmodell -83 eller nyare. Detta år uppdaterades konstruktionen på ett flertal punkter och tydligaste kännetecknet är att växelspakarna sitter till höger istället för mitt i hyttgolvet som på de äldre modellerna. När det gällde storlek så letade jag i första hand efter de minsta modellerna: 700, 800 och 900. Till nöds skulle kanske en 1000 också kunna accepteras. En frontlastare stod också på önskelistan eftersom detta var tänkt att bli gårdens enda traktor och den måste då, likt en schweizisk armékniv, kunna användas till allt. Nu misstänker jag att de som har minsta erfarenhet av en MB Trac:s för- och nackdelar förtvivlat sitter och skakar på huvudet och jag kan bara hålla med. MB Trac är ingen bra frontlastartraktor, den funkar nog bättre med lastaren bakmonterad. Den är inte heller en dröm i trånga skogspassager med sin tvåsiffriga vändradie och avsaknad av styrbromsar för att hjälpa upp situationen. Nyfikenheten att testa på överskuggade dock nackdelarna och efter att lusläst annonsforum i över ett års tid så dök en skabbig 800 av 1983 års modell med en Kellvelastare upp på Blocket. De totalt nedslitna däcken och det klassiska problemet att högväxeln ville hoppa ur skvallrade om att den hade levt ett hårt liv på de skånska landsvägarna, förmodligen dragande betlass till sockerbruket. Priset var dock acceptabelt, vilket i de här sammanhangen betyder avsevärt mycket dyrare än de flesta andra traktorer av samma årsmodell. MB Trac är en ganska överprisad pjäs med en reservdelsprislista som bitvis tar andan ur en. Det kräver alltså ganska mycket improvisationsförmåga och eget hantverk för att inte traktorägandet skall ruinera en på kuppen. Tack och lov så finns ganska mycket visdom att finna på nätet. Förutom ett flertal trådar här på forumet (Tack, Robban!) så står hjälp även att finna på www.trac-technik.de där man kan klara sig hjälpligt med att damma av skoltyskan.
[/b]

[Mattias Petterson]

Den här tråden ser jag fram emot

[PTT]

Vi börjar med en rekapitulation av vad som hänt hittills och börjar med:

2006-2009. Mark I.

Första operationen efter hemtagningen av öket blev att jaga tag på bättre gummi eftersom svålarna som satt på inte gav önskat väggrepp.



Aningen fattigt mönsterdjup, på min ära

Med hjälp av djungeltelegrafen nosades 4 kompletta hjul med halvhyfsade däck upp som blivit över när en i grannsocknen sålt iväg sin MB Trac 900. De var visserligen i dimensionen 16,9 x 24 istället för 14,9 x 24 men bidrog då till att öka markfrigången (och toppfarten, visade det sig) vilket inte skadar om man skall köra i skogen. Visserligen är markfrigången tack vare portalaxlarna redan från början rejält tilltagen men varför inte skaffa sig ytterligare någon centimeters marginal? Nackdelen visade sig ganska snart. Kombinationen frontlastare och utslitna framfjädrar gjorde att traktorn gärna lade sig på genomslagsgummina och tillsammans med de utstickande lastarfästena så minskade styrutslaget ganska radikalt med de större hjulen. Skulle inte förvåna mig om det adderades en dryg meter på den redan dåliga vändradien. Åtgärd mot detta sattes upp på ”Att-Göra-listan” men först var det dags att skogsanpassa besten.

Via Blocket så inhandlades en sats om 3 st. begagnade skogsplåtar från Östergötland för ett par tusenlappar samt en st. FMV 2500 kran i norra Skåne för ca 20 lakan. Då framskärmar och fotsteg var misshandlade bortom all form och funktion så slets de resolut bort och skogsplåtarna sattes med milt våld på plats. Då dessa var stabilt konstruerade och relativt stora för att skydda både diesel- och lufttankar så krävdes en hel del svordomar och mjölksyra innan de satt på plats. Tanken på att åka omkring i skogen med frontlastarfäste på traktorn är tydligen inte heller direkt utbredd bland de som tillverkar skogsplåtar eftersom de använder exakt samma fästpunkt för den mittre skogsplåtens främre fäste som lastarens bakre sitter i. Jag blev alltså tvungen att tråckla fast två brutalt överdimensionerade konstruktioner i samma fästpunkt med resultatet att det hela byggde ytterligare 5 cm utåt från traktorns ram. Resultat: Ytterligare en halvmeters ökad vändradie pga minskat styrutslag. Suck. Anrättningen snyggades sedan till genom att förse de nya hjulen, skogsplåtarna, flaket och bakskärmarna med lite ny färg.

Efter att ha skissat på flera olika versioner av kranmontage så valde jag till slut att svetsa en relativt kort kranpelare på en stålplatta i dimensionen 600 x 600 x 30 mm som jag sedan bultade fast i befintliga fästpunkter för bakaxeln så att den enkelt kunde skruvas av vid behov. Det normala är väl annars att man har en kranpelare lika hög som hyttaket och att man lägger kranbommen över taket och griper i en bygel framför grillen när man har den parkerad i transportläge men eftersom jag inte tänkte ha några stödben så misstänkte jag att traktorn skulle bli ganska vältsjuk med en för hög kranpelare. Nackdelen med min konstruktion var att jag tvingades åka med kranen parkerad hopviken bakåt och eftersom en FMV 2500 inte kan knycklas ihop på samma sätt som t.ex en Kesla eller Mowi så stjäl den en del plats. Ventilpaketet kilades fast i bakrutan på hytten, en hydraulvinsch från Weimer svetsades fast på bommen och sedan bar det av till skogen. Med kranen fastskruvad på traktorns flak och med en relativt liten skogskärra efter körde jag sedan några vintersäsonger. En av de största fördelarna med ekipaget var att man kunde suga tag med gripen i kärran i höjd med boggien, lyfta upp den med kranen och sedan helt sonika ställa ner den på lämplig plats när det var trångt i skogen. Ibland backade jag hela vägen in med kärran hängande, satte ner den och lastade sedan på vägen ut.
Slutligen så gjordes en grundlig genomgång av den halvsladdriga Kellvelastaren. Bussningar svarvades, sprickor svetsades, kolvtätningar och smörjkoppar byttes och som kronan på verket byggdes den om till Trimafäste.



Monstret i all sin prakt. Bilden är dock tagen 2010 varför den förutom ovanstående modifieringar även har kranförlängningen och bytet av framfjädrarna som kommer att redovisas i nästa post (hyfsad cliffhanger, va?)

[dea]

Trevlig läsning

[ja-bond77]

Jepp, sånt här gillar vi!

[orwak]

Aarghh, Varit ute på piratebay och kollat om nästa avsnitt låg där men icke!!

Snyggt presenterat och skrivit, fler bilder

[PTT]

En må takke för berömmet..
Stay tuned for next episode of this tragic adventure.

[eric larsson]

varför har du kvar lastaren på din mb tracen?

[orwak]

Han kanske har den till att lyfta saker med? Kanske kör snö med lastaren?Kanske lastar jord? Det är de saker jag brukar ha min lastare till.

Stod ju att han skulle ha den som en alround maskin och då skulle jag nog behålla lastarn på.

[PTT]

Förutom ovanstående så används den vintertid frekvent vid storbalsutfodringen av min lilla frigående köttbesättning också varför det tyvärr sällan blir möjligt att ställa av den för någon längre period. Är det kinkigt att ta sig fram i skogen så blir det dock tvunget.

[PTT]

2010-2011. Mark II.

Kranens vikt över bakaxeln gjorde att traktorn uppförde sig betydligt vettigare vid frontlastararbete men det var ju det här med de mjuka framfjädrarna som skulle åtgärdas. Efter att ha undersökt vad original MB-fjädrar kostade och även fått reda på att de styvaste som fanns inte var speciellt mycket hårdare än de som originalmonterades på traktorer utan lastare så drog jag igång plan B och kontaktade helt sonika Lesjöfors för att undersöka vad det skulle kosta att specialtillverka fjädrar efter mitt behov. Jag blev ganska snart hänvisad till deras anläggning i finska Åminnefors som var den som tillverkade de kraftigare doningarna i sortimentet och efter lite mailväxling med Ralf Holmström hade vi räknat fram en fjäder med lagom dimensioner och kompressionskrafter för mina behov. Kostnaden för att tillverka ett par av dessa och skicka dem från Finland var 500:- lägre än att köpa MB original. Intressant i sammanhanget är också att av totalkostnaden så stod ställkostnaden för nästan 50%. Hade jag hittat några fler som behövt framfjädrar så kunde man alltså kommit undan med 60-80% av originalpriset beroende på hur många fjädrar man köpt.




Originalfjäder med diverse gummiklossar som nödlösning mot dålig styvhet.




Nytillverkade godsaker Made in Finland.

Originalfjädrarna på 800:an är inspunna i bägge ändar och fastskruvade med en bult i varje ända. Jag valde medvetet att inte spinna ihop ändarna på de nya fjädrarna utan istället tillverka adapterplattor i stål för att fästa fjädrarna i framaxeln resp. chassiramen. Baktanken var att möjliggöra montage av hjälpfjädrar invändigt om jag skulle vilja ha ännu styvare framfjädring.
När jag väl skred till verket att byta framfjädrar så föll jag till föga direkt och rotade fram ett par gamla framfjädrar ur förrådet sen den tiden man åkte Audi S4 och klämde i som hjälpfjädrar. Allt enligt parollen ”blir det för mjukt utan hjälpfjädrar så kommer jag inte att idas riva isär alltihop igen, bättre då att det blir aningen för styvt från början”. Med facit i hand så blev det ganska OK. Från att ha lutat framåt med de gamla fjädrarna så lutade traktorn nu aningen bakåt med lastaren monterad och med rejält lass i skopan så bottnade inte fjädringen med mindre än att man körde i en ordentlig grop. Behöver jag tillägga att vändradien också blev väsentligt mycket bättre efter denna operation?





Prylarna på plats. Hur stuket på traktorn blev kan beskådas ett par poster längre upp i tråden

[mimeck]

Det där var inte dumt.

Vi plockade av lastarn på MB 800:an och satt den på en annan traktor.
Rev även av lastarfästena för dom var ivägen men dom finns kvar så vi kan montera på dom igen.

Har funderat på justerbara dämpare (med tryckluft) men det där var ju smidigare.

Fungerar fjädrarna bra.
Hur påverkas vanlig körning, tex på vägen.

[PTT]

Jag var faktiskt ett tag inne på att ersätta stötdämparna fram med hydraulkolvar och gasklockor för att kunna låsa framvagnens rörelser när man lyfte tungt med lastaren. Jag lade dock ner den planen efter lite eftertanke eftersom jag misstänkte att det kunde leda till att man vred sönder chassiramen vid extrema snedbelastningsfall. Bättre då att det fjädrar och viker sig på lite fler ställen för att ta upp kraften.
De styvare fjädrarna gjorde all skillnad i världen när det gäller väghållningen. Tidigare kunde det hända att man gick i ganska hårt på genomslagsgummina och när det händer så blir de en brytpunkt för hävstången som åket ju faktiskt är med en rejäl last i framändan och det innebär att i nästa sekund så lättar bakhjulen från backen. Har man lite fart i det läget och lastaren upplyft en bit så blir livet plötsligt ganska spännande...
När man kör olastat eller t.o.m helt utan lastare så märks det att den är aningen stummare i nosen men traktorns egentyngd är ändå såpass hög och Audifjädrarna som jag monterade som hjälpfjädrar är progressiva så den blir ändå ganska följsam. Den tydligaste skillnaden är att den blir ganska hög i fronten när man plockar av all vikt i den ändan av åket.

[PTT]

2010-2011. Mark II. Forts..

Efter ett par säsonger i skogen så drabbades jag av en alltför vanlig sjukdom: Uppfattningen att griplastarkranen alltid är ett par tum för kort. I mitt fall så hade jag ju redan från början skaffat mig en lite halvskum krangeometri genom att montera den på en relativt kort kranpelare. FMV 2500 är även försedd med en ganska kort sticka och räckvidden är högst modesta 4 m innan man tar till utskjutet som adderar ytterligare ca 50 cm. Jag retade mig också på att kranen inte kunde vikas ihop tillräckligt i leden mellan bom och sticka. Efter ett par dagars måttande satte jag vinkelkapen i stickan och förlängde den med 85 cm samtidigt som jag vinklade om den så att den kunde vikas ihop mer. En burk svart Hammarlack och en näve måttanpassade hydraulrör fick anrättningen att se nästan fabriksgjord ut och som kronan på verket så gjorde jag en fästadapter till lyftcylindern för bommen så att jag kunde flytta fästpunkten och testa ut vilken lyftvinkel som passade bäst ihop med kranens nya, långa sticka.



Här syns tydligt de 85 centimetrarna som skarvats i på stickan och den vinkling som gjorts för att medge bättre hopvikning av kranen till transportläge. Operationen krävde även att fästet för utskjutscylindern flyttades. På golvet ses de nya framfjädrarna tillsammans med ämnena till adapterplattorna som användes vid montaget.




Kranstickan ur annan vinkel.



Här syns dragningen av de nya hydraulrören på ena sidan. Det blir lite trångt när man skall dra fram till både utskjut, rotator och grip.



Adapterfästet till lyftcylindern. Den må se lite skum ut men utformningen och placeringen av hålbilden gör att man genom att vända och vrida på adaptern kan flytta cylinderns fästpunkt mellan 5 och 20 cm från ursprungsläget. Finishen gör ingen människa glad så det blir nog till att leta fram Hammarlacksburken igen

Jag valde till slut en fästpunkt som medför att man i extremfallet kan ställa bommen helt vertikalt. Trots det så når man med utskjutets hjälp en bra bit under marknivå upp till 5 meter från traktorn.
Kranhastigheten kändes inte heller direkt bedövande så jag skaffade en hydraulpump med aningen större flöde på Weimers att ersätta originalet med för att råda bot på detta. Det visade sig dock vara resultatlöst och jag lärde mig senare att flödet stryps av det faktum att all olja skall placera traktorns centrala hydraulventilblock innan den hamnar i uttagen i aktern. Vill man ha bättre fart på grejerna så blir det till att bygga en separat krets. Ännu en punkt på den framtida ”att-göra-listan” alltså.

[mimeck]

Jag kanske har nämnt att pumpen på vår MB 800 skar för en vecka sedan.

Det visade sej att det inte är originalpumpen utan en pump som är anpassad för att fungera bättre med tex. timmerkranar.

Man har alltid kunnat köra på tomgång. Ofta har man kunnat köra nästan under tomgångsvarv.

Den blev nog utbytt i samband med ombyggnaden till skogstraktor. Bukplåt och sånt. Vet inte om ventilpaket och sånt är omgjort. Tror inte det men är inte säker.

Om du vill så kan jag PM:a namn och telefon till firman som troligen gjorde jobbet. Har beställt en pump på den firman. Dom Har jobbat mycket med MB-trac.

pump haveri