Fri retur samt returfilter, Branson 6225c

[toker]

Helt rätt är nog kompakt vinkel jag tänkt mig är rätt så trångt. Vill ju bygga hyffsast rätt i alla fall när jag ändå håller på och är tacksam för hjälpen man får här.

[Jac]

Rekommendationerna i strömmningshastighet är mest för att reducera krafterna som blir i böjar etc. om jag har fattat det rätt. Jag tror det kommer från slangproducenterna (lite olika tal från olika producenter). Möjligtvis står det några konservativa tal i nån ISO standard också.

Tryckfall [bar] x flöde [lpm] / 600 ger värmegenereringen i kW.
Så länge kylaren har tillräcklig kapacitet så är det bara att köra. Det kostar naturligtvis extra diesel men det blir inga stora tal.

[toker]

Det låter bra maskinen går ju inte allt för många timmar med hydrauliken aktiverad så liite extra diesel kan jag ta de gångerna jag glömmer släppa trycket till kranen. Tack för hjälpen.

[akkamaan]

Rekommendationerna i strömmningshastighet är mest för att reducera krafterna som blir i böjar etc. om jag har fattat det rätt.

När två olika mataeria element har kontakt med varandra och rör sig i olika riktning så uppstår friktions motstånd. Den friktionen finns där redan när kontakt skapas även utan oljerörelse.
Tvärsnittet på röret/slangen som en hydraulolja flödar får kontakt med slang/rörväggen som gör att oljeflödet fördröjs närmast rör/slangväggen och upstår inre friktion i oljan från olika oljehastighet närmastslang/rörväggen jämfört med med olja i centrum av slangen/röret. Om oljan närmast slang/rörväggen saktar ner så måste oljehastigheten in mot centrum öka (betydligt). Vi har en turbulenszon som är lika "tjock" oavsett slangdimension. om ve gr turbulenszonen en teoretisk tvärsnittsarea så blir det procentuellt högre andel tubulenszon i tvärsnittet på en klenare slang. Så klart också en "tjockare" turbublenszon eftersom klenare ledning driver upp oljehastigheten. Stillastående olja i slangen röret ger ingen tubulenszon. Det kostar energi i form av värmeförluster när vi har turbulens. Så laminär strömning är nyckelordet om vi vill spara energi i ett system med oljeflöde. Vi får större andel laminär strömning i en grövre ledning.
Nu är det inte bara raka ledningsväggar som skapar turbulens genom friktion utan vi har slang/rörböjar, vinklar, strypningar av olika slag, och inte att förglömma betydlesen av oljans viskositet (inre friktion).
Om vi tittar på storleken av de totala förlusterna i en specifik ledningsdel utgår från en rak ledning utan hänsyn till anslutningskopplingar så adderars förlusterna proportionellet mot ledningens längd. Så om vi tar hänsyn till anslutningskopplingar så ger de ett trängre tvärsnintt dvs de stryper lite granna och därmed skapar mera turbulens och förluster. Nu är ju en anslutningskoppling relativt kort jämfört med själva ledningen så de relativa förlusterna från kopplingen blir mindre betydelsefullt.
Så oljehastighet är den enkla faktorn som man använder i rekommendationer. Oftast i form av ett "nomogram" mest troligt framtaget av "hydraulik industrin".

De vertikala diagramstaplarna har jag funnit ha varierande höjd i förhållade till varandra vilket gör att rekommendationen för slangdimension kan variera något mellan olika nomogram men det är så lita att det inte har nån väsentlig påverkan. Det handlar ju i grund och botten om att för rimliga förluster och nomogrammen gäller ju bara raka ledningar utan hänsyn till längd och anslutningskopplingar. Största värdet med dessa nomgram och rekommendationer är att de belyser just oljehastighetens betydelse. Men det som i slutänden i det kompletta ledningssystemet är kritiskt är de faktiska tryckfallen

Jag tror det kommer från slangproducenterna (lite olika tal från olika producenter). Möjligtvis står det några konservativa tal i nån ISO standard också.

Slang och kopplingsproducenterna har nog aldrig riktigt brytt sig om att analysera förluster och tryckfall i ledningar. Min gode bekanting Peter Nachtwey (Peter motion control genious, Du känner säkert igen Peter från EngTips hydraulikforum) har vid ett flertal begärt in data från tillverkarna om tryckfall i ledningar men får svaret att de inte har såna data. Så de rekommendattioner om ledningsdimensioner som finns är framtagna industrin som använder ledningarna. Så det finns en överenskommen industristandard om rekommenderade maximala oljehastigheter i raka ledningar utan anslutningar. Sen så får tillverkarna av kopplingar och ventiler ta fram egna data. Kopplingstillverkarna bryr sig inte heller. Men tillverkarna av t ex riktningsventiler tillhandahåller ofta i sina datablad "tryckfalls data som refererar till genom olika passager i ventilen vid ett visst flöde och oljeviskoristet och oljetemperatur. Man definierar ibland också den oljekvalitet som tryckfallsdata refererar till.


Vid nykonstruktion av maskiner med hydraulik så är tillverkare olika ambitiösa beroende på vad kundkretsen för dessa maskiner har för energibesparingsambitioner. Jag vet ju att tillverkare av skogsmaskiner har hård press på sig av av den miljöcertifierade skogsindustrin, så alla större maskintillverkare jagar "kW" besparingar för att minska både avgasutsläpp och bränsleförbrukning.

Tryckfall [bar] x flöde [lpm] / 600 ger värmegenereringen i kW.

Jag gillar den här enkla snabbformeln men ur utbildningssynpunkt så föredrar jag SI grun enheterna för tryck och flöde, dvs Pa, kPa och MPa, samt L/s.
Så bar för att förklar bakgrunden till konstanten "600", så baseras den på omvandlingen från minut till sekund, vilket ger en omvandlingsfaktor på "60", samt omvandlingen från bar till MPa vilket ger en omvandlingsfaktor på "10". 60 x 10 = 600
Så jag använder alltid snabbformeln "kW = MPa x L/s" men den kräver så klart omvandling av L/min till L/s och ibland är det enkel huvudräkning. 60 L/min = 1 L/s. (L är ju en multipel av m3)

Så länge kylaren har tillräcklig kapacitet så är det bara att köra. Det kostar naturligtvis extra diesel men det blir inga stora tal.

Absolut, så är det och jagar vi energiförluster så finns det säkert "större fiskar att steka" än förlusterna i en kort klen enskild slang.

[toker]

Tog lite tid men nu sitter filtret på plats. Beställde hem lågtryckbanjo men hittade enbart för röranslutning så monterade adapter till 1/2 slanganslutning men då tog den för mycket plats så den blev inte använd utan använde befintlig slang som har vanlig 3/8 banjo mot traktorn och 1/2 lekande mutter mot filtret. Har varit några grader kallt i natt och när jag startade traktorn med en slang mellan tryck ut och fria returen in som går via filtret så visade den vid tomgång ca 1000 rpm på mottryck på ca 6 bar var ut och körde 20-30 min så slangarna och filtret kändes varma då låg mot trycket på 2 bar vid tomgång varvade jag upp till lite drygt 2000 rpm steg det till ca 5.5 bar. Hur är det här är det ok eller riktigt dåligt ? I och med att trycket var ganska högt även på tomgång borde väl inte banjon vara boven ? Går ev byta till lågtryckbanjon om jag köper en slang med fast m18 mutter på och limmar mot banjon alternativt ett bit 12 mm rör som i så fall måste bockas en del och sen en koppling på det till 1/2 slang men båda lösningarna blir riktigt trångt att få dit.

[toker]

Kändes inte riktigt bra så åkt till Hydroscand dom fixade en slang som passade på lågtryckbanjon 1 meter lång med 1/2 tums mutter i andra änden gick tyvärr inte montera den som jag tänkt så blev lite fulare slangdragning än tänkt men det funkar. Körde en sväng i dag så den blev varm tryckmätaren visar runt 0,5 bar på tomgång och varvar jag 2000 rpm visar den ca 2,5 bar vet inte om det är bra eller dåligt har letat info på nätet vad som är normalt men hittade ingen info där men eftersom mätaren går till 12 bar och det är max arbetstryck för filtret och jag har rätt många bar kvar till max får jag nog vara nöjd och hoppas på att oljan är lite renare än utan returfilter. Normalt körs kranen på tomgång eller strax däröver och det är då returfiltret och fria returen kommer användas men bra om trycket inte drar iväg mot max om jag skulle glömma släppa på trycket till kran vid vägtransport vilket har hänt.

[toker]

Här syns banjon och slangböjen jag fick göra slangen var tänkt gå uppåt bakåt men fick inte plats.

[Michael Meier]

Vad mäter manometern, det brukar vara differenstryck mellan in och utgång filterhållare för att få en fingervisning om när ett filterbyte ska ske, maxvärdet hos manometern fås då strax innan eventuell bybasventil öppnar.

Här verkar det vara en ren övertrycksmätning på ena sidan om filtret, vilken sida mäter den?

[toker]

Manometern levererades löst men jag satte den före filtret då bör man ju kunna se om trycket ökar dvs om filtret är igensatt. Sökte lite info om returfilter på nätet och verkade som många bypassar redan vid 1,7 bar i såna fall blir det så för mig vid en kallstart och lite varv på motorn eller så är det jag som fattat helt fel. Mitt filter och hållare kommer från Hydroscand och är ett sånt här.

[Michael Meier]

Innan filtret i flödesriktningen.. om du sätter den på utgående får du banjons strypning istället för filtrets flödesmotstånd..

[toker]

Jo förstår det men kan inte göra nått mera åt banjon i så fall får jag nog leda in oljan via oljepåfyllningen och nu ser jag ju att inte trycket blir för högt för filtret. Men vad tror du är det för högt tryck så jag ska fundera på annan lösning eller är det ganska ok.

[mccormic]

Det finns ingen annanstans ex på sidan av lådan du kan koppla in dej.
Gör i inget om den kommer in under normal nivå förutom att du måste tappa ut.
Normalt är ju att man har 1 storlek större på retur än trycksidan.

Kör du flera cyl på ex sänk så får du all returolja från dom som kanske är mer än du pumpar in,eller tänker jag fel.

Skickat från min 22101316G via Tapatalk

[toker]

Det finns en 3/8 i botten på lådan men det hjälper ju inte. Visst kommer det lite mer om man tex sänker kran men dels kör jag inte den på fulla varv och sen borde det inte komma allt för mycket mera för en del går väl åt att fylla cylindern på andra sidan. Ska jag göra nånting bättre är det nog via oljepåfyllningen som gäller.

[akkamaan]

Kör du flera cyl på ex sänk så får du all returolja från dom som kanske är mer än du pumpar in,eller tänker jag fel.

Nej du tänker rätt. Vide en sänkrörelse, speciellt med en enkelverkande cylinder med grov kolvstång så får du mycket större returflöde. Hur mycket större beror på sänkhastigheten. Om sänkhastigheten är är betydligt högre än den teoretiska lyfthastigheten så kan dte totala returflödet bli 2X-3X högre än endast pumpflödet

[toker]

Jag tror den delen inte ska vara några problem för mig kör kran på ganska låga varv så bör finnas bra marginal för ökad flöde då och sen är inte cylindrarna så grova och dom är dubbelverkande. Bara vi får lite mindre snö ska jag koppla vagnen och då ska jag prova sänka snabbt och se hur tryckmätaren reagerar men kranen kördes ju tidigare via dubbelverkande uttag på traktorn gissar att det stryper flödet en hel del också vid snabba rörelser dvs mycket olja i retur och sen är den ju ansluten mot traktorn med 1/2 tums snabbkopplingar vet inte hur mycket olja dom släpper igenom.