Stål utan kol

[dc_lindberg]

Det finns alltså ett stort ekonomiskt incitament för LKAB att skifta i vart fall delar av produktionen från pellets till svamp!
Det steget missade jag!
Självklart att man då vill få tillgång till el för att kunna producera den varan om den ger bättre avkastning! Om det samtidigt leder till minskade utsläpp av förbränningsprodukter och förbrukning av syre, toppen! Två flugor på smällen Mao!

[JengaPRO]

Det finns alltså ett stort ekonomiskt incitament för LKAB att skifta i vart fall delar av produktionen från pellets till svamp!
Det steget missade jag!
Självklart att man då vill få tillgång till el för att kunna producera den varan om den ger bättre avkastning! Om det samtidigt leder till minskade utsläpp av förbränningsprodukter och förbrukning av syre, toppen! Två flugor på smällen Mao!

Vad var motivet när vattenfall köpte Nuon om inte ekonomiska incitament?
Det var en smäll på ca 100 miljarder om jag inte minns fel.

Jag tror avbetalningstiden för denna 400 miljarders investering är synnerligen lång, särskilt med dom energipriser vi kommer ha framöver.

[David, Luleå]

Ljusbågen i ljusbågsugnar kan liknas vid en svetslåga den kommer av el. För att bli gröna bör den elen vara hållbart producerad. Men att ta sol, vind och vatten för att skapa el till så hög värme går ju. Men att ta de energislagen utan att passera el-steget så är det svårt att skapa tillräcklig kontrollerad värme.

Det LKAB gör med den processen blir ju att sluta att sälja och exportera malm i form av pellets och istället förädla mera inom landet till råjärn i form av järnsvamp.

Skulle nu inte kunden avvända hållbart elektriska ugnar till järnsvampen så handlar det om en uppvärmning/ smälta och inte reduktion av malm som idag driver CO2 utsläppet.

[doc2]

Intressant tråd. Det nämndes ovan att Sverige importerar 2 millioner ton kol för stålproduktion. Om jag inte dribblat bort mig på nollorna innehåller den kolen ca 15 TWh energi om man nu kunde omvandla den utan förluster. Men vi tar den siffran för att få ett hum om dimensionenerna.
2020 producerades 27,5 TWh el av vindkraften. 20% av Sveriges elproduktion.
Dvs dubbelt av den importerade kolens energiinnehåll.

Vindkraftsproduktionen har ökat tiofald de senaste 10 åren och väntas växa till.
Prognos från energimyndigheten för 2022 är 38 TWh

[doc2]

Ännu en tanke. Hittad priset för 1 ton kol. 250kr. Så för att köpa 2 millioner ton går det en halv milliard utomlands. Köper man samma energiinnehåll till genomsnittlig spotpris för el går 22 millioner till svenska elhandelsbolag.
Att köpa den elen från polska kolkraftverk går bort, för dyrt. (Däremot inte sagt att man i Luleå kan köpa det för det priset medan skåningen får köpa polsk kolström dyra € ändå.)

[JengaPRO]

22 000 000kr/15 000 000 000 kWh=0.00146kr/kWh. Det blir ett väldigt lågt kilovattpris det.
Kan det verkligen stämma?

[doc2]

Nej det stämde ju inte. 3,3 mrdkr borde de vara.

Sen haltar min jämförelse i alla fall. Man skulle ju behöva veta hur mycket el som behövs för att ersätta en viss mängd kol
Att utgå från energiinnehåll var ju bara för att få ett hum.

Kanske någon vet?

[JengaPRO]

Så kolen kostar 500 miljoner och ersätts med el för 3.3 miljader?
Dock så är det olika produkter man får ut då dvs svamp istället för pellets.
Ska man jämföra dom så måste man veta hur mycket el som går åt att ta pelletsen från pellets till svamp.

Att producera och komprimera vätgas är tyvärr ingen effektiv process. Det försvinner ca 20% och sen ska man komprimera gasen också. Som jag förstår det så ingår inte förlusten i de 20%.

[doc2]

Så kolen kostar 500 miljoner och ersätts med el för 3.3 miljader?
.

Nej det vet jag inte. Jag kan för lite om de olika processer. Jag försökte bara sätta lite uppgifter som fanns tillgängliga i relation för att bilda mig en uppfattning.
Man skulle behöva veta många ton kol per masugn producerat råjärn vs hur många kW i ”fossilfritt” produktion för en vettig jämförelse.

[magnusk750]

Man kan alltid säga att "andra borde"... det ena eller det andra eller det tredje. Kaliningrad borde, polackerna borde... etc. Eller så kan man ta tag i det och göra det, och det är vad SSAB har gjort. Gör dom det för att tjäna pengar? Självklart, det är ett börsnoterat aktiebolag, som har räknat ut att det finns pengar att tjäna på att ligga tidigt framme i en utveckling som kommer.

Tillägg: Givetvis ska polacker och Kaliningrad och fan o hans moster också göra, men det är ingen ursäkt för att inget göra själv.

[Bacon]

Mycket intressant tråd. Angående svenska stålverk, bildades inte ssab av staten för att rädda svensk stålindustrin när det var kris? Jag kan inte finska men betyder inte val-met statlig-metall? De gjorde samma sak? Det var väll global överproduktion av stål och då är det väl logiskt att LKAB exporterar malm istället för att ssab bygger ut. Jag vet inte men är det inte klassisk 40-50-60-talspolitik att ju mer kol, stål och olja ett land produserar, desto rikare blir det. Olja och kol begränsas ju av vilka naturresurser ett land har men att importera malm eller malmprodukter och bygga stålverk kan alla göra. Detta ledde till subventioner av stålverk, överkapacitet och senare kris. Det mest logiska och bästa är nog att råvaruproduserande länder upparbetar sina råvaror själva och om marknadskrafterna får ha sin gång så hamnar vi nog där tillslut men så länge man trycker in skattepengar i systemet globalt sett så får vi exportera malm.

Är inte detta en del av en större fråga? Hur mycket ska staten reglera och detaljstyra ekonomin? Det kan ju ge snabba och positiva effekter. Sovjet hade väll en väldigt kraftig och långvarig tillväxt på 30-40-50talet. Kina har haft sin period nu. Men frågan är om det går att hålla i det en längre tid. Västerländska ekonomier går ju bättre över tid, frågan är väll hur fritt kan man släppa tyglarna? Finns det en gräns där ekonomin imploderar?


Skickat från min SM-A405FN via Tapatalk

[dc_lindberg]

Mycket intressant tråd.
Finns det en gräns där ekonomin imploderar?

Ja. Finns exempel från 1900-talet. Senast var det Grekland, Spanien har varit på G ett antal ggr. Det var ett land i Sydamerika som imploderade redan i börja på 1900-talet. Sverige var på god väg 1982 - akutnödlösning blev en devalvering på 16% när hela omvärlden väntade sig att Sverige skulle revalvera (höja värdet på kronan med ungefär lika mycket; man -sänkte- alltså den svenska ekonomins värde med kring 35% över en natt).
Imploderingen sker tydligen när ekonomin överinvesterar = icke realistiska framtidsvärderingar.

[Kotten]

Så kolen kostar 500 miljoner och ersätts med el för 3.3 miljader?

Nej, om man säger att kolen kostar 500 miljoner kostar samma mängd el 680 miljoner kronor, men räknar man med utsläppsrätter kostar kolet hela 3 miljarder totalt. Här är förklaringen:


Man kan inte räkna på energiinnehåll för att kolen och vätgasen ska reducera järnjoner till järnatomer - inte värma dem.
Om man börjar med 1500kg kol får man ut ungefär 1578kg som jag använder i mina beräkningar. Kolet kostar ungefär 375kr (250kr/ton*1,5ton=375kr). 1578kg järn är ungefär 28400 mol järn som måste reduceras, och för det går samma mängd vätgas åt. FeO + H2 --> Fe + H2O
När man producerar vätgas genom elektrolys får man ungefär 20mol vätgas per kWh el, vilket ger 1420kWh för våra 1578kg stål. (28400mol / 20mol/kWh = 1420 kWh)
Det genomsnittliga spotpriset för el i L1 Norrland är ca 36 öre/kWh det senaste året. 1420*0,36=511kr. Alltså är elen i sig bara ca 35% dyrare än att använda kol.

MEN, det kostar också att släppa ut koldioxid som det är. Den globala miljövinsten när SSAB ställt om helt är ungefär 35 miljoner ton koldioxid varav ungefär 5 miljoner ton är direkt inom Sveriges gränser, 10% av Sveriges totala utsläpp. Priset för utsläppsrätter stiger och har nu legat runt 500kr/ton CO2e vilket för de svenska 5 miljoner ton ger en ökad kostnad på 2,5 miljarder kronor. Alltså kostar kolet nu 3 miljarder att använda, och vi har elkostnader för ungefär 680 miljoner kronor. Detta är ganska översiktliga beräkningar, men även om elpriserna stiger och allt annat mirakulöst står stilla i pris så blir det ändå billigare med el i längden. De här stora projekten kostar visst en hel del i utvecklingsfasen men de är inga projekt tänkta att gå på bidrag för evigt, detta är kostnaden för omställningen till bättre tekniker.

[David, Luleå]

Nej, om man säger att kolen kostar 500 miljoner kostar samma mängd el 680 miljoner kronor, men räknar man med utsläppsrätter kostar kolet hela 3 miljarder totalt. Här är förklaringen:

Det här med utsläppsrätter och kostnader är ju om något att bränna pengar på nåt som inte ger nåt. Betala miljarder till "ingenting" då är det ju bättre att investera de pengarna i teknik och anläggningar som får positiva effekter.

och för det går samma mängd vätgas åt. FeO + H2 --> Fe + H2O

Grym uträkning. Har inte granskat molmassor eller liknande, men malmen i malmfälten som används i Sverige är magnetit Fe3O4 det ger kanske ett lite annorlunda förhållande i din beräkning. Men den ökar ju behovet av kol eller vätgas då det är fler molekyler syre i förhållande till järnet än i FeO då kanske H2 och kol i grunden börjar närma sig varandra.

Sen finns ju massor av sidofaktorer. vi tittar nu på kol på plats kontra tillverkning av H2. ska man ta med alla sidokostnader/utsläpp för kolet så kommer det ju ur en gruva någonstans (Australien) en transport från den gruvan till Sverige, tillverkning av koks (1396 kg kol -> 1000kg koks som sen tillsätts i masugnen. en hel det går ut som gaser även här) så CO2 påverkan av kolete i stålindustrin är ju inte enbart i reduktionen av syret i malmen.

[Kotten]

Grym uträkning. Har inte granskat molmassor eller liknande, men malmen i malmfälten som används i Sverige är magnetit Fe3O4

My bad, det var lite väl förenklat Förutsatt Fe3O4 är det ytterliggare 30% som måste reduceras. Dock verkar detta vägas upp då det krävs mindre energi att göra pellets från magnetit än från hematit. I länken finns även en rad andra effektiviseringsprojekt de håller på med.