Optima och liknande batterier med extremt låg inre resistans men relativt liten kapacitet fungerar utmärkt för att ge hög
ström till en stor
startmotor under mycket kort tid, men de kroknar snabbt om motorn är svårstartad så man måste nöta länge på startmotorn.
Jag skulle nog vilja säga att det är större risk att man förstör batteriet än att man förstör startmotorn om man ständigt använder ett för litet
batteri för att dra igång en stor maskin. Att ha ett batteri som i grunden är för litet eller har för stor inre resistans är inte värre för startmotorn än att ha ett tillräckligt stort batteri men som är dåligt laddat eller gammalt och i dåligt skick. Det spelar också stor roll vad batteriet har för
temperatur vid start. Om man kan ordna batterivärme så att batteriet alltid ligger på låt säga +10 grader, så klarar man sig med ett mycket mindre batteri än om även batteriet är totalt utkylt vid svåra kallstarter.
Just Optima hade för länge sedan (90-talet) ett rykte om sig att inte alls tåla små ständiga laster (typexempel larm eller maskindator som måste stå på även över nätter och helger, gammalt risigt fordon med problem med krypströmmar etc). I sådana fall var det bättre att använda ett större men billigt standardbatteri.
CCA-värdet är ett mått på batteriets inre resistans. I ett batteri med en viss kapacitet mätt i Ah, så kan tillverkaren påverka CCA-värdet genom att antingen göra det med många tunna plattor i samma cell (det ger låg inre resistans och högt CCA-värde), eller med få tjocka plattor. Nackdelen med många tunna plattor är att ett sådant batteri får kortare livslängd och blir mer ömtåligt för t ex djupurladdning, överladdning eller frysning. Troligen blir också självurladdningen större. Startbatterier brukar ha fler och tunnare plattor än ett lika stort batteri som är avsett som t ex fritidsbatteri eller stationär reservkraft.
