Jag hade det lite kämpigt med mina sommarjobbare, eller åtminstone en av dom..
På torsdagen så skulle vi börja måla lockläkt, och det är lite speciellt att posta in det så att det går problemfritt..
Jag ville få till det så att det skulle gå så smidigt som möjligt inför måndagen, då jag själv inte skulle vara i byggnaden då..
Efter det som hände sen, så valde jag att skriva ihop en sammanfattning av händelserna, för hela situationen var så sjuk!
Precis allt som kunde gå fel, gick fel!
Och att som ensam ordinarie, lösa ett problem med två vikarier som inte har sån stor koll, visade sig vara intressant!
Sammanfattningen kanske är svår att förstå om man inte har insyn i processen, men jag tror ni kan få en ganska klar bild av min psykiska terror som uppstod!
Jag har dessutom skrivit den som en anteckning i telefonen menad för att visa kollegorna, så ursäkta om en del är ologiskt..
Gråt eller njut:
Så här är det..
Jag har blivit berikad med två stycken sommarjobbare!
En av dom är fantastisk på att jobba, lättlärd, engagerad, nyfiken, kommer med förslag på förbättringar, tar egna initiativ..
En dröm att anställa enligt mig, någon som faktiskt vill veta varför vi behöver ändra inställningar längderna emellan, och när han fick veta det, så sa han spontant till mig: Ja precis, annars händer ju såklart det där..
En på riktigt smart ung kille, som skulle kunna lyfta måleriet rejält med sitt analytiska tänkande!
Den andra sommarjobbaren är Inte lika lovande..
Han som utbrast i radion att det måste vara något konstigt som händer i ugnen, det kom ut en läkt upp o ner, och det skumma är att den var målad på fel sida!
Hur blev det så?
Han som tittar på serier på Netflix hela tiden i sin telefon, och konstant bryter alla ljusbommar utan att förstå att det kan vara lite frustrerande att det händer 243 gånger inom loppet av en komplicerad inpostning av läkt!
Anledningen till att den var komplicerad, var att det var en ovanlig längd, som helt enkelt inte gick att köra problemfritt.
Jag gav dom en enda order, och den ordern löd:
Sitt stilla, rör inget, prata inte med mig, om ni två inte lyckas med det, lämnar ni lokalen!
De båda lovade att inget göra.
Jag börjar släppa iväg läkt, justerar, kollar hur sakta jag behöver köra för att dom inte ska hoppa på rullarna..
Börjar finjustera..
Den mindre lovande blir bajsnödig!
Han kommer på att han inte får prata med mig, så omtänksam som han är, så trycker han helt enkelt av allting på läggaren, ugnen var ju ändå tom, och han kunde inte vänta tills jag var klar, utan han stängde av..
Utan att koppla att om man stannar läggaren, så stannar även allting annat, för att inte bitarna ska pressas ihop med varandra, och göra ett berg..
Allting stannade, jag blev imponerad över att han faktiskt lyckades följa en sak, han sa inget i lurarna som kunde störa min inpostning!
Jag bad den lovande att gå upp på läggaren och trycka igång allting, så jag kunde fortsätta, en faktor i terrorn var ju trots allt och bajsade, så han kunde inte störa mig!
Trodde jag..
Han kände sig nämligen så stolt över sin prestation på toaletten, så han kände sig sprickfärdig av stolthet, och valde just att komma till mig, ta av sig lurarna, och berätta för mig att han blev så j*vla lös i magen av kaffet här på jobbet, men nu hade han minsann vant in magen, och han ville tipsa mig om ett klipp på youtube!
Jag visste inte vad jag skulle säga, hela situationen var så surrealistisk!
Jag ville dock ha bort han ur min åsyn, av rädsla att jag skulle säga något jag säkert ångrat, och gav han en uppgift!
Ställde han vid en del av maskinen som vänder bitarna åt rätt håll innan målning, och bad han att dubbelkolla så att ingen bit misslyckades i vändningen, om den gör det, vänd den försiktigt med fingrarna.
Det sitter en ljusbom där ovanför vändaren, som jag inte tänkte på, då jag är van vid att den är där, och bryter därför inte den, då anläggningen stannar..
Andas..
Jag kvitterar ljusbommen och startar om, ber han att bara låta bli precis allt, andas bara om du måste, och gör det en bit bort!
Det här är inget personligt, men nu får du respektera att jag måste få jobba ostört ett tag, och att allting fallerar om jag måste rätta till flera saker som du råkar göra!
Han skrattade till och satt sig i stolen vid måleristationen, han var ute ur min åsyn, nu fokuserar vi!
Han har vox på i lurarna, ett inställningsval som gör att man inte behöver trycka in en knapp, för att kunna sända i komradion)..
Jag hör ett skrapande, sen hans röst..
Han sjunger med i nån låt eller nåt..
Han har inte vox aktiverat längre.
När jag äntligen fått tillbaka lite fokus, bitarna rullade, ställer jag in spruttiderna för att matcha rullarnas hastighet, och det rullar på!
Tills skiten börjar att strula i ugnen, 3,90 är en problematisk längd hos oss, dom slår i en kant på en del som ska bromsa deras fart, inför att dom lyftas upp till torkbanan, och hamnar därför inte där dom ska vara..
Det missade jag i all stress, knappar snabbt in mitt hopkok som funkar klockrent i de flesta fall på 3,90 (38% rullbana, bit bakkant 0,07sek)
Grett!
Drar på farten till 16 bitar/min, njuter av att ingen av dom stört mig på ett tag..
Inser att mina inställningar som tar biten närmare lackboxen inte funkar på läkt som körs enbart på det nedre torkplanet i ugnen, för där är det ju en stålbalk i vägen!
Vanligt virke färdas igenom 6 olika plan, och byter våningar automatiskt av vipparmar med transportrullar, och de övre planen är inte lika känsliga av att bitarna hamnar på ett och samma ställe.
Våran mekaniker har över radion hört våran diskussion, tycker synd om mig, och kommer ut och hjälper till..
Vid det här laget så har nu bitar börjat komma ut på läggaren, och min och mekens ansträngningar blir något komplicerade, då den yttersta läktbiten ramlar ner vid varje utlägg!
Det är inget problem, man kan lägga tillbaks den utan att bryta ljusbommen, och därför stanna anläggningen..
Jag omformulerar mig, alla utom den mindre lovande kan det.
Meken börjar bli smått irriterad, då han inser att det inte finns nån enkel lösning, 3,90 läkt funkar inte att köra på det nedre planet, åtminstone inte med vikarier på läggaren.
Jag står vid måleristationen och justerar farten steg för steg, meken står inkvitterad i en skyddszon, och vi har därför konstant
kontakt med varandra, för att dels meken kan se vad som händer, och ge mig instruktioner över radion vart biten ska..
Den mindre lovande börjar helt plötsligt att prata skit med den andre i komradion, istället för att ta av lurarna och göra det, då dom står bredvid varann..
Jag säger åt dom att vara tyst, jag och meken fortsätter..
Vi kommer närmare och närmare, när det pyser till och allt stannar!
Någon tryckte in nödstoppen på läggaren med magen, då någon skulle sträcka sig och vrida till en bit som kom snett!
Jag och meken tittar på varandra, och vi inser utan att säga nåt, att vi inte ska lägga någon mer energi på detta!
Jag kollar på klockan, 14:33!
Vi slutar arbeta 15:00, och det tar ca 45-60 min att diska box och slutstäda..
Säger åt Den mindre lovande att packa det förbannade paketet så fort som möjligt och skicka ut det, Den lovande får bära ut ett berg av läkt, ivägslängda i vrede lite överallt..
Skiter i att diska lackboxen, jag spolar ur pumpen och tömmer munstyckena..
Tar emot 24522 olika frågor i lurarna, eftersom vi målat klart, så är det ju fritt fram att prata!
Ignorerar bort många av dom, men jag gillar Den lovandes frågor, dom får mig att tänka..
Hur kan den grabbjäveln tänka fram såna frågor, och med konkreta förslag på parametrar vi borde testa direkt imorrn bitti?
Förklarar i sakta takt, med låg röst, att jag kan svara på dina frågor när vi slutat för dagen, jag kan inte tänka nu!
(Jag vet att han börjar jobba kl 15:00 på ica, han har nämligen två jobb, så jag kände att jag räddat mitt psyke)
Han ringer till ica och säger att han blir lite sen, för han måste göra klart en grej på det andra jobbet först!
Suck!
Men vi drack en kopp choklad tillsammans, jag lyssnade på hans frågor, och jag svarade i den mån jag kunde, tills han kände sig nöjd 30 min senare..
Jag får en stund i ensamhet, och börjar tokskratta åt den mindre lovandes fascination över att en bit kom ut på läggaren upp och ner, och den var målad också på fel sida!
Ja det var ju hans uppgift att stå där för att undvika att just det hände..
Jag är helt j*vla slut i huvudet, och jag längtar till ordinarie personal är tillbaka från semestern!
Och under all denna kaos, så ringde dom från barnpsyk, för en detaljerad uppföljning av somens adhd-medicinering..
Sen ringde svärfar och frågade om jag just då, precis just då, kunde beställa nya
stötdämpare och fjädrar till hans bil, då han behöver byta ut dom..
Jag svarade snällt att vi får ta det i helgen, jag har ett smärre problem på jobbet..
Nästföljande dag, och veckans sista, förbjöd jag mina sommarjobbare att komma in i byggnaden innan jag löst problemet, som till slut blev ett mekaniskt stopp, som fick monteras inuti ugnen..
Sen fick dom komma in, och den lovande av dom fick sköta anläggningen själv resten av dagen, då jag skyllde på ett läkarbesök!
I själva verket gjorde jag en fuling och övervakade på avstånd processen, och den grabben gjorde inte ett enda fel, och har mitt fulla förtroende att kunna kliva in och ersätta ordinarie personal, på i princip vilken arbetsstation som helst!