Stridis husprojekt

[magirus]

Well, hjort ä hjort

Jo,tempen torde ha viss inverkan, jag gick i simskola på somrarna, i Tåsjön.. smältvattnet rakt ner från fjällen i den sjön.

[raggsockan]

bättre mä e älg i skogen än hjort i byxan

[Palm]

Ang Kloret kom jag att tänka på något vi fick lära oss i kemin i högstadiet, SIV eller Syra i Vatten https://sv.wikipedia.org/wiki/SIV-regeln

[Stridis2]

Jo, SIV är väl en av få vettiga saker de lärde ut i högstadiekemin. En liten anekdot om detta. När jag gick i högstadiet var glasögon det nördigaste och fulaste man kunde ha. Alla som hade detta drömde om linser. Vi fick en ny biologoilärarinna (som var helt nyutexaminerad) när jag gick i åttan. Hon undervisade även i kemi, fast inte i vår klass. Efter en halv termin kom hon en dag med glasögon, och alla frågade varför. Efter ett litet tag kröp det fram att hon hade haft linser i många år. Hon skulle göra något kemiexperiment på skolan, men hon glömde SIV. Alltihopa kokte upp och stänkte upp i hennes ansikte, inklusive ögonen. Hon sköljde direkt, och hade hon inte haft linserna i ögonen hade dessa klarat sig, men nu fick hon in syra mellan hornhinnan och linsen, och innan hon fick ut linserna så blev hornhinnorna så skadade att hon aldrig mer kan använda linser.

Sedan började jag på naturvetenskaplig linje i gymnasiet. Första halvåret i kemin där var standardskämtet att en elev frågar en annan -Vad gjorde vi på tre års kemiundervisning i högstadiet?, och den andre svarade alltid -Ingenting!

Min känsla av det lilla kemi jag kommer ihåg från den kemin gör att jag tror inte det var en SIV-reaktion jag hade. Stark syra i vatten utvecklar mycket värme och syran kokar upp mycket kraftigt. Hade min klorblandning kokt skulle inte spannen exploderat, och det hade inte blivit så kraftiga knallar. Jag kan mycket väl ha fel, men i så fall hoppas jag att någon av alla duktiga Maskinister förklarar varför för mig.

[Stridis2]

Lite annat än poolbygge hanns också med under sensommaren. På gavelspetsen mot gårdsplanen sitter två av de fyra begagnade fönster jag har tänkt spara. De satt innan i frontespisen, men eftersom det blir sovrum tyckte jag att det var viktigare med ljudisolerade fönster där. I vilket fall som, dessa fönster var inte i speciellt bra skick, eller rättare sagt, den ena bågen var helt slut. Ena nederhörnet var så dåligt att blött toalettpapper hade varit starkare. Resten av träet var helt OK, även om där var en herrans massa svartmögel på.
Dessa fönster hade också hamnat 10 cm för lågt, precis som alla andra på övervåningen, så jag lyfte ut karm och bågar. Min far fäller in nya träbitar i den skadade bågen. Jag slipar, grundar, kittar och lägger ett lager linoljefärg. Förra ägarna har haft en fäbless för plastfärg!
När det första fönstret var klart höjs detta upp till rätt läge och samma sak görs om med det andra.

20160822

[Fikman]

Jo,

Min känsla av det lilla kemi jag kommer ihåg från den kemin gör att jag tror inte det var en SIV-reaktion jag hade. Stark syra i vatten utvecklar mycket värme och syran kokar upp mycket kraftigt. Hade min klorblandning kokt skulle inte spannen exploderat, och det hade inte blivit så kraftiga knallar. Jag kan mycket väl ha fel, men i så fall hoppas jag att någon av alla duktiga Maskinister förklarar varför för mig.

En lite fundering från en man som inte har problem tänka utanför boxen för jag har ingen

Det var inte en tryckkokare du skapade då, som brisera å resterna låg å koka på gräsmattan precis som gröt kokar??


Sen snyggt jobb med huset

[Stridis2]

Tja, om det blev en tryckkokare eller något annat vet jag inte, och vi får nog aldrig veta säkert. Men jag får säga som Dynamit-Harry: -Jädrar, vilken smäll!

Poolen håller på att stängas ner för vintern. Hur tar man hand om ett soltäcke (tjock bubbelplast som är 7,6*4,5 meter)? Detta ligger och flyter på vattnet när man inte badar, både för att hålla rent och framför allt för att hindra avdunstningen (= värmeförlust). Det bör ju torkas innan man viker ihop det och stoppar undan för vintern. Jo, man tar fram ett par bitar ljustross, alltså fackverksbalkar av aluminium man använder för att bl.a. rigga ljus på diskotek och musikscener. Hänger upp detta med hjälp av två spännband i höhissen. Hissar upp balken lagom högt, breder ut täcket och hissar upp allt i taket. Sedan kunde det hänga där och torka.

20161023





Pump och reningsverk ska också in. Sandfiltret väger över 60 kg, plus det vatten som finns kvar, så man tar inte gärna det under armen och går in. Än en gång kom telesoparen till användning.

20161106

[Mattias Petterson]

Tömmer du poolen?

[Stridis2]

Nej, man tömmer inte poolen, men man sänker vattennivån kanske tre dm så den kommer under in- och utloppsnivån. Detta för att vatten inte ska rinna ut här och frysa itu rören. För min del är detta inget större problem eftersom jag knappt har några rör, men man kan ju tänka sig att om det kommer lite som sipprar ner i skimmern kan denna frysa sönder.

Om du tittar på sista bilden så ser du vintertäcket som flyter på vattnet i poolen.

[Stridis2]

Jag har fått ett konstigt problem med Maskinisten, så jag måste göra ett meningslöst inlägg för att prova en sak. Bara ignorera detta.

[jebu]

Jag har fått ett konstigt problem med Maskinisten, så jag måste göra ett meningslöst inlägg för att prova en sak. Bara ignorera detta.

Måste man vara meningsfull alltid?

[Stridis2]

Visst var det ett meningsfullt inlägg, men inte för den här tråden...

Jag tog bort automatisk epostavisering på alla trådar jag har skrivit i. Helt plötsligt försvann flera bokmärken jag hade, bl.a. den här tråden. För att kontrollera om detta skedde automatiskt med alla trådar om jag svarade på dem så kom detta inlägg till. Skrev lite mer om det hela här:
Stridis2 @ Meddelande om nya inlägg, sporadiskt i bästa fall

[Stridis2]

Golvet på övervåningen närmar sig stadiet där en del svåra beslut måste tas. Vissa sköt jag på alldeles för länge...
Jag hade köpt en gammal golvslipmaskin för ett bra tag sedan. Resonemanget var att det kostar lika mycket att köpa som att hyra två, tre gånger, och har jag den själv kan jag slipa när jag får tid. Min maskin använder inte, på gott och ont, slipcylindrar utan lösa papper som man virar runt cylindern, stoppar in i en snedställd skåra och spänner fast med två excentrar. Jag har en hel del bandslippapper från ett nerlagt snickeri. Dessa är metern breda och kanske tre meter i omkrets, så jag har ingen användning av dem som de är. Min tanke var givetvis att skära till av dessa till golvslipmaskinen.
När jag köpte maskinen så fick jag bara med ett papper med kornstorlek 35. Ett tag senare ville min bror låna maskinen, så jag inventerade förrådet av slipband. Då visade det sig att jag bara hade i storlek 36 och 120. Kanske inte helt lyckat, men man får försöka. Även om det går mer papper om man bara kör med 120 än om man hade använt rätt storlekar så är gratis alltid gott. Tyvärr så lyckas inte min bror fästa banden så de stannar kvar i slipen, så han går och hyr en maskin till det han ska slipa.

Problemet varför banden släppte var att avståndet mellan excentrarna inte går att ställa (i vart fall så begriper jag inte hur). 35-papper är mycket tjockare än 120-papper. För att försöka fixa problemet beställer jag 40- 60- och 80-papper från Ekamant. Jag råkade glömma att jag hade 36-papper...
Ekamant sålde bara i 50-metersrullar, så jag har slippapper vad jag behöver för resten av livet. Jag bad om att få så tjockt papper som möjligt. Men det hjälpte inte. När jag väl fick hem papperna så var de fortfarande för tunna. Jag skar då ut plåtremsor i olika tjocklekar som passade i spalten. Då blev det bra. Jag har för mig jag använde 0,8 mm till 40- och 60-papper och gick upp på 1,5 till 80-papper samt 2,0 på 120-papper. Hände bara en gång att det släppte, och det berodde troligen på slarv från min sida, och en gång att bandet slets itu (men låsningen satt kvar).

Men nu går jag händelserna i förväg. Problemet som jag skjutit alltför långt framför mig var skador i golvytan, framför allt svartknagg som hade ramlat bort. Jag hade försökt få in sådant så mycket som möjligt där det inte syntes, som i garderober och under kommande väggar, men långt ifrån allt var dolt. Om man ska laga sådant på gammalt sätt så rensar man först hålet från allt som inte är friskt trä. Sedan letar man rätt på en enegren som nästan passar i hålet. Därefter formar man till enebiten så den passar och limmar dit den. Till sist så sågar man av det som sticker upp ovanför golvet. Men detta sätt tar säkert ett par timmar för en van snickare per hål. Detta efter att man har letat upp material och liknande förberedelser. Jag hade först tänkt försöka lura min gamla far till att göra detta, men jag ändrade mig ganska snabbt, redan efter att vi hade lagt första sködeln brädor. Fortsättningsvis när vi la golv så varje gång det var ett genomgående hål så limmade jag på en masonitbit på baksidan av brädan. Detta för att stänga till och få en botten i hålet.
Nu var det hög tid att bestämma mig för hur hålen skulle lagas, men än en gång sköt jag på det in i det sista. Jag började istället slipa golvet. I med 40-papper och köra diagonalt. Detta för att ta bort ojämnheter. Ganska mycket start och stopp blev det. Snedväggarna gjorde att jag inte kunde börja i ena kanten och köra till nästa. När jag hade slipat hela ytan var det bara att börja om från början och köra på andra ledden. Sedan var det två skorstenar och ett blivande badrum (med ceminwood-skivor som inte skulle slipas) som var i vägen också.

Många som håller på med byggnadsvård och gamla hus går i taket när man pratar om att slipa golv. De skriker "Fiberresning!" rakt ut och hävdar att golven blir mindre slitstarka än om man bara har sågad eller hyvlad yta. Det får vara hur det vill med den saken, jag var så illa tvungen att slipa. Jag hade inga möjligheter att tillverka golvet så bra med så jämn kvalité att jag skulle slippa slipning. Totalt sett blev det ca 200 liter slipdamm! (Funderar på vad för kul man kan göra av detta... )

När jag väl gick över till 60-papper tänkte jag slipa längs med brädorna. Detta skulle vara mycket lättare eftersom jag då kunde slipa hela längden av huset, 18 meter, i ett moment. Men då råkar jag ut för något jag aldrig har hört talas om innan. Fiberresning från h-vetet. Hela golvet reser sig upp och ser ut som en ryamatta. Kanske 5 mm höga fibrer står rakt upp, och tätt är det också. Kör jag diagonalt så blir det ingenting, men längs med så förstör jag golvet. Jag prövade 80-papper. Detta gav mindre fiberresning, men det blev ändå inte bra. Med 80-papper så räckte det med 10 - 20 graders vridning för att slippa resningen, men det var mycket svårt att slipa med så liten vinkel. Till slut gick jag över till 120-papper. Där blev ingen fiberresning men istället fick jag ett annat problem. Papperna sattes igen direkt. De behövde bytas efter minder än en längd om 18 meter.

Nu måste jag ta tag i lagningen av hålen. Jag hade varit inne på att tillverka eget kitt. I normala fall så blandar man trälim och slipdamm till en tjock pasta, men eftersom jag hade så tjocka lagningar skulle aldrig trälimmet torka. Nästa tanke var att använda tvåkomponents golvlack, men till slut så hittade jag att det fanns ett färdigt medel som kallas "kemiskt trä" som är tvåkomponent. Jag beställde hem en av de största burkarna och gjorde prov. Gick utmärkt både att använda och att olja efteråt.
För att få rätt blandningsförhållande vägde jag upp spacklet på en elektronisk hushållsvåg. Hade kanske 10 minuter på mig från man började blanda tills man var tvungen att vara klar. Stressigt, men det betydde också att man hann göra flera omgångar per kväll. Men för att hinna med så hann man inte springa och leta efter hålen. De var förvånansvärt svåra att se om man inte stod mer eller mindre rakt över. Jag fick lägga ut ett spikvinkel vid varje skada för att de skulle vara synligare.
Nu kom alla fastlimmade masonitbitar till nytta. Tack vare dessa var det bara att trycka ner spacklet så det blev ordentligt homogent. Man fick försöka ha lite system i vilken ordning man spacklade. Börja längst bort (så man inte råkade trampa i ohärdat spackel), ta några stora först och ha lite småskador kvar till det sista spacklet, samt lite skador där utseendet inte var viktigt utan man bara ville ha ett slätt golv (som i garderoberna) om spacklet började härda.
När väl spacklet hade härdat så slipade jag till det med en liten handhållen bandputsmaskin. När allt var klart så tog jag det sista med golvslipmaskinerna. Den första burken räckte inte, så det var bara att beställa en till.
De hål där jag inte hade limmat masonit på baksidan var lite besvärligare. Där tryckte jag ner tidningspapper för att fylla mellan kutterspånen som ligger som isolering och upp till undersidan av brädorna. Sedan fick man vara lite försiktigare när man la i spacklet, men det gick bra även här.
Givetvis blir dessa lagningar helt homogena i färgen och inte alls så trevliga som riktigt trä, men arbetsinsatsen för att laga alla skador korrekt, ja jisses vilken tid det hade tagit.

Ett par problem jag har haft med golvslipningen har varit att dels så borde jag ha slipat allt i en följd. Nu tog det flera veckor från början till slut, och då har inomhusklimatet varierat och brädorna har rört sig. Det har gjort att på vissa ställen har 36-papperna gjort grova slipmärken, men när jag körde med finare papper kom de inte ner till de grova reporna. Men mina axlar hade aldrig hållit för att slipa hela golvet på en dag.
Det andra problemet var att hur jag än försökte ställa in maskinen fick jag "kutterslag" efter skarven i slipvalsen. Skarven ligger inte rakt över utan på diagonalen, men trots detta blev det märken. Jag tvekade länge om jag skulle acceptera detta, men troligen hade jag retat mig på detta i resten av livet. Till slut så hyrde jag en vibratorslip för golv. Detta var en trevlig maskin! Den var inte lika effektiv som en med trumma, och slippapperna var riktigt dyra (tror det var 117 kr plus moms per papper!), men man behövde inte använda kantslip och den tog bort alla "kutterslagen".

Bilderna nedan visar golvet innan vibratorslipningen.

20161111







Den berömda vibratorslipen.

20161116

[doc2]

Doc2: Har du haft problem med hållfastheten av dina stödben, och är de av den gamla varianten med lång snedsträva eller har du lika kort snedsträva som jag där den sitter fast halvvägs in på både den vågräta och den lodräta delen? Jag har fått en knäckning på den vågräta delen precis där snedsträvan träffar, plus att benet vill lyfta stödplattan under poolen så man känner konturen av denna i poolbotten.

Bättre svara sent än aldrig.
Jag har då också den nya varianten snedsträva. Har inte märkt någon tendens till knäckning. Däremot har jag också att foten lyfter lite. Ingen bra kombination med min lite snåla bottentäckning. Tack och lov har jag täckt fötterna extra med en gammalt dörrmatta. Som sagt 5 cm stenmjöl ovanpå isoleringen hade varit snyggast.

[jebu]

Måste torka svetten ur pannan var gång jag besöker din tråd Stridis. Påminner om min forna tid.. suck..
Men jag får väl fortsätta torka svetten ur pannan..