Maskinisten

doc2 skrev:Har följt tråden med intresse för att lära mig. En kanske dum fråga, men borde inte hela det sammankopplade elnätet i sverige vara i sync? Borde väl vara det egentligen? Visst små fasförskjutningar beroende på vart elen produceras/förbrukas. Men grovt?

Om nu hela systemet är i synk så borde det väl gå att definiera ett L1 som är pos vid tidpunkt 0 s, L2 0.066 s efter och L3 vid 0,0133 s

Jag spinner vidare. Om man nu har en manik som kan tar emot en mycket exakt tidssignal och även kan känna av faserna induktiv. Så skulle man kunna känna sig fram till ”korrekt” fas.
Till tidssignal användar man GPS tidssignal och faserna detekteras med hjälp av en hörlurspole induktiv.
Vem känner sig hugad som mobiltelefonapputvecklare?

Sverige är ett långt land. Stamledningarna i det svenska elnätet är långa. Och eftersom det är frågan om växelström, så har både ledningarnas induktans och kapacitans betydelse. Lite förenklat kan man säga att om vi tänker oss en mycket lång 400 kV-ledning, som matas från ett kraftverk i ena änden och belastas i andra änden, så kommer den "andra änden" att ligga mer efter i fasläge ju hårdare ledningen belastas. Man skulle kunna tänka sig kraftledningen som en 100 mil lång torsionsfjäder som vrids mer ju större effekt som tas ut. Det där kan ställa till bekymmer om man t ex ska koppla in en stamledning som har varit ur drift, parallellt med andra. Det kan visa sig att faslägena inte alls stämmer överens och att det skulle bli kraftiga strömstötar som får reläskydd att lösa ut osv, om man skulle gå vidare med inkopplingen. Man kan bli tvungen att vänta en stund tills belastningsförhållandena ser annorlunda ut, eller koppla i eller ur seriekondensatorer och andra faskompenseringsanordningar i nätet innan man vågar parallellkoppla.
Så exempelvis skulle L1 i Porjus vid något tillfälle kunna ligga 180 grader före L1 i Hallsberg, en annan gång 45 grader efter. Och Krångede ungefär mitt på linjen ligger någonstans mitt emellan. Beroende på hur produktion och last är fördelade i elnätet just för tillfället.

Och så en sak som jag redan har nämnt i tråden:
Nästan alla transformatorer mellan olika spänningsnivåer i elnätet har s k blandad koppling. T ex kan ena lindningen vara Y-kopplad och andra D-kopplad. Man vill gärna ha minst en D-kopplad lindning i varje transformator (den har förmågan att i viss mån "hålla emot" osymmetrier och en del övertoner), men ofta behöver man ha nollpunkten åtkomlig och då har man bara Y och Z att välja på.
Och om man har olika kopplingsart på primär- och sekundärsida så blir det olika faslägen på spänningarna på respektive sida av transformatorn. Det är inte självklart att alla transformatorer mellan två spänningsnivåer har samma koppling, så därför kan man mycket väl få fasskillnader mellan två byars eller kvarters lågspänningsnät fastän båda transformatorkioskerna matas från samma högspänningsledning. En typisk "kiosktransformator" har lågspänningslindningen Z-kopplad och högspänningen omkopplingsbar mellan Y och D beroende på om högspänningsnätet på orten är 10 kV eller 6 kV.

Vi får alltså nöja oss med att ha koll på faserna i våran egen anläggning.
Göran i Björnarbo

Då tror jag vi har kommit fram till att det skulle gå att hitta en gemensam L1 för mig och grannen men att nyttan med det skulle vara närmast obefintlig, det är däremot ofta en klar poäng om vi har faserna i samma följd.

Och en lite mer teoretisk fråga om det där med följd då. Om vi tänker oss effektiv spänning på 230 Volt. Då kommer toppvärdet att vara 325. Om jag tänker rätt så kommer det då när en fas som vi utnämner till L 1 når + topp de andra faserna att ligga på respektive + 162 och - 162 volt. Vilken av dem är L 2 om vi ska följa nån slags standard?

Få se nu, när L1 har sitt positiva toppvärde så ligger båda de andra faserna på minus halva toppvärdet. L2 på väg uppåt och L3 på väg nedåt. Summan av de tre fasernas ögonblicksspänningar är ju alltid lika med noll (om trefassystemet är perfekt symmetriskt och fritt från övertoner).

När L1 har nollgenomgång, så har de två andra faserna samma spänning men med motsatt tecken. Om det är en nollgenomgång då L1 är på väg uppåt mot positiv topp så borde L2 ligga negativ och L3 positiv då. Är det en nollgenomgång då L1 är på väg i negativ riktning så blir det tvärt om.

Just det, fel tänkt, förskjutningen är 120 grader och inget annat. Så följaktligen, när L 1 når topp är L 2 - 162 volt och ökande och L 3 samma spänning men på väg neråt. Om det nu blev rätt.

torbjorn_forsman skrev:....En typisk "kiosktransformator" har lågspänningslindningen Z-kopplad och högspänningen omkopplingsbar mellan Y och D beroende på om högspänningsnätet på orten är 10 kV eller 6 kV.

Nja, nog är väl Dyn11 vanligast

Fosson skrev:

torbjorn_forsman skrev:....En typisk "kiosktransformator" har lågspänningslindningen Z-kopplad och högspänningen omkopplingsbar mellan Y och D beroende på om högspänningsnätet på orten är 10 kV eller 6 kV.

Nja, nog är väl Dyn11 vanligast

Det kan ju ha blivit så på senare år, när 6 kV-näten är mer ovanliga och det inte längre finns så stor anledning att hålla sig med omkopplingsbara transformatorer.

Dyn 11 ?
Trodde att det är 12000 volt fram till trafon som servar oss.
Göran i Björnarbo

D= Dkopplad på högspänningssidan
y = y kopplad på lågspänningssidan
n = neutral ledare
11 = fasvridning 30 grader före högspänningen (klockan 11, varje timme ger 30 graders förskjutning)

Göran Ekman skrev:Dyn 11 ?
Trodde att det är 12000 volt fram till trafon som servar oss.
Göran i Björnarbo

Om man talar om 10, 11 eller 12 kV i högspänningssammanhang så är det egentligen samma spänningsnivå man menar. En gång i tiden räknade man grovt och tumregelmässigt med 10 % spänningsfall i högspänningsledningar. Man skickade ut nominellt 11 kV från fördelningsstationen, distributionstransformatorerna var gjorda för att lämna rätt lågspänning vid 10 kV på högspänningssidan. Brytare, isolatorer och annat var (och är) märkta med 12 kV som märkspänning (precis som installationsmateriel för 230 V lågspänning är märkt 250 V). Och på den tiden 10 % regeln gällde så brukade Vattenfall ange spänningsnivåerna före spänningsfall och privata kraftbolag (dåvarande Båkab, Sydkraft mm) efter spänningsfall. Så Vattenfalls 11 kV var alltså samma sak som privatbolagens 10 kV.
Samma sak med andra fordom vanliga spänningsnivåer. Allt från 1,65 / 1,5 kV som användes i den allra äldsta bygdedistributionen för 100 år sedan till 77 / 70 kV på vad som förr kallades primärledningar. Kommer man upp på ännu högre spänningar är det inte lika konsekvent, där verkar det som om nästan alla utom Sydkraft angav spänningarna före spänningsfall. 130 eller 132 kV kallade Sydkraft t ex för 120 kV, och jag tror samma sak gällde för 220 / 200 kV. Den allra högsta spänningsnivån i Sverige kallades 380 kV så länge Valdemar Borgquist var GD för Vattenfall, senare döptes den om till 400 kV som stämde bättre med verklig spänning i nätet.

Z är det någon som somnat eller betyder det något annat ?

Ur en annan synvinkel! Satt på rådjurspass i gatan från Forsmark 3 som hade driftstopp å allt var lugnt när de rackarna på 3an startar upp å lägger ut på 400-nätet som jag hade ovan huvet! Trodde jag skulle skita på mej ledningarna började svänga nått alldeles otroligt så långt jag kunde se över stolpgatan , nån km! De handlar om kraft kan man lugnt säja! Å man fasar inte in på nätet med nån hög effekt utan tar sej in så mjukt de bara kan!, sådant minns man länge!
Ett annat tillfälle satt jag i 1-ans gata på råbock å kl. sa att nu är de dags att vara koncentrerad för den visar sej snart då small de till nått så ini helvete, jaha då löste F3an ut de skjuter tydligen med tryckluft vid avskiljningen å när man jagar så blir de inte ett välkommet avbrott när de händer

De blåser av/bort ljusbågen som uppstår mellan kontaktytorna med tryckluft, enligt uppgift 200 bar-så det "smäller" ordentligt.
/Rp

danne mähl skrev:Z är det någon som somnat eller betyder det något annat ?

Det är en variant av Y-koppling. Lindningarna på varje ben i transformatorn är uppdelade i två halvor. Varje fas består av en lindningshalva på ett ben och en halva på ett annat ben.
Om man har en "ren" Yyn-kopplad transformator, så blir den extremt känslig för snedbelastning på lågspänningssidan. Det slipper man med Z-koppling, en sådan transformator betecknas alltså Yzn.

rospigg skrev:De blåser av/bort ljusbågen som uppstår mellan kontaktytorna med tryckluft, enligt uppgift 200 bar-så det "smäller" ordentligt.
/Rp

Omkring 20 bar har jag för mig att det brukar vara. Skulle man ha 200 bar tryckluft måste man börja se upp så inte olja och fett självantänder...