Maskinisten

Hoppas att jag har förstärkt tillträdesvägen till gödselplattan för sista gången nu! Grävde ur hela sträckan och sandade av, plockade i ett gäng skadade GP-Link (sådana betongavstängningar man ser på alla vägbyggen numera), de lades ned på sidan och trycktes ned med grävaren så det blev så jämt som möjligt, sedan jämnades det av med 0-18 och täcktes med duk för att överst täckas med fräsasfalt. Blev oerhört stabilt nu i varje fall, vi får se hur det funkar över tid.
Tillträdesvägen till gödselplattan vid stallet har blivit alltmer sönderkörd alltefter maskinerna blivit tyngre. I våras tömdes plattan med en L70F och den väger ju en del med full 3,5 kubiks skopa!
Nu bar det i varje fall utmärkt för en 14t hjulgrävare när det hela fick sin slutfinish och avdikning!
Nu är det bara att hoppas att det här var den slutliga lösningen, jag hittade både det ena och andra som lagts i som förstärkning genom åren när jag grävde ur sträckan i går! Bl.a något som såg ut som det en gång i tiden varit en lämsats till en kort treaxlad grusbil inklusive baklucka!

Nej nej någon bild vill vi som vanligt absolut inte se,,

/C

Nä gud bevare sej för någon bild

Vad är det i botten på schaktet?
Göran i Björnarbo

Göran Ekman skrev:Vad är det i botten på schaktet?
Göran i Björnarbo

Något obestämbart! Kan bäst beskrivas som mosse/myr och med lerinslag med usel bärighet!
En körväg och uppställningsplan i absolut närhet är utfylld med 1,5-2m sprängsten och grus på det, de har burit utmärkt i över 10 år!
Själva byggnaderna ligger på en grusås, och markerna bakom dem är lermark med god bärighet, men mellan grusåsen och lermarken har det bildats denna underliga mosse bara 15-20m bred. Hos grannen 30-40m bort har det t.o.m. brutits torv i mindre omfattning har det sagts! Troligen ligger grusåsen på lerbotten som tätar effektivt neråt för gruset borde annars dränera effektivt tycker man. Även när det borrades efter vatten på fastigheten övergick gruset väldigt snart till tung blå lera i ca. 30m innan det hittades berg, så egentligen står nog alltihopa på lera med en ordentlig grusås ovanpå där byns alla byggnader placerats på en rad! Och den mosse som fanns bakom byggnaderna var förr bara "moras", men det mesta är nu utfyllt och borta när det var ganska lågt där mossen är. Men just gödselplattan ligger lågt och gör att det inte går att höja tillträdesvägen nämnvärt, därför har det förstärkts kontinuerligt med vad som funnits till hands under tre generationer där! Bakom själva stallet fylldes det upp med ett par stenhus som revs i staden för 30-35 år sedan och där är det inga som helst problem med bärigheten sedan! Så med lite tur så är det här det sista av mossen som förstärktes nu!

Ja det där håller nog.
Annars gräva ur o fylla 3-4dm med 0-90 sen 1dm med 0-32 så håller det för det mesta sen.

Nu vet jag inte hur det kommer hålla, det är nått som märks. Till nästa gång skulle jag gjort en riktig terrasbotten ca 60-70 cm under färdig yta, med en dräneringsgrav ca 30 cm under botten. På botten skulle jag lagt duk, ca 50 cm 0-100 o avslutat med ett avjämnande lager 0-18 o det där asfaltskrossen.

Har man duken i ytan kommer denna att komma upp o det ser ut som skit samtidigt som dess funktion inte riktigt får komma till sin rätt.

Håller med Torpöbo, duken ska vara i botten.

Tror inte duken har någon betydelse alls för själva "körbanan" i detta fall utan den klarar sig nog själv. Dukens egentliga uppgift är att stabilisera dikena som finns på båda sidor och där ligger den på schaktbotten med 2-3 dm rätt "täta" massor över sig som bildar dikesbotten. Men med 10m bred duk så blev själva "körbanan" bara en transportsträcka mellan dikena som hjälper duken att ligga stadigare där den har sin egentliga uppgift, och det blev helt enkelt vettigare för dikena räknat när duken låg högre mot vägbanken.
I dag har "vägen" tagits i anspråk som ballager, när den ska användas nästa gång får vi hoppas att balarna är borta sedan länge. Så på köpet fick vi plats för ytterligare runt 150 balar hemma i vinter.
Och så är det ju populärt att belasta uppfyllda vägbanor med "överlast" för att det ska stabilisera sig riktigt!

Får ursäkta, men jag ritar vägar dagarna i ända..
Jo, duken har i vanliga fall när placeras på rätt ställe stor betydelse för bärigheten, i detta fallet kommer den även hjälpa till, dock är risken överhängande att duken blir sönderriven i och med att den ligger så nära ytan, för att sedemera komma upp i dagen. Nått som jag personligen inte uppskattar estetiskt.

Dukens uppgift är att fördela ut den kraft som kommer ovanifrån över en större yta. Detta betyder att sämre massor kan bära en större last. Samtidigt så överförs även kraften via dragkraft, vilket betyder ovanpåliggande massor hjälper till med att hålla duken på plats och minska belastningen på den dåliga marken under duken ännu mer. I ditt fall skulle man kunnat se duken som ett mycket brett twindäck med bredden 10 meter. Dock så är det en balansgång gällande vikten av tillfört material och undergrundens bärighet och konsolidering mot långtida sättning, vilket är vanligt förekommande i leror.
Duken har även en uppgift att fungera materialskiljande vilket betyder att dålig jord ej kan flyta upp till de tillförda materialen såsom bergkross.

Ett stabilt dike får du genom att anlägga ett dike med en släntlutning som understiger materialets rasvinkeln dvs. som tumregel flackare än 1:1, samt med en dikesbotten med minsta längslutning om ca 0,7 - 1 % för vattenavrinningens skull. Dikesbotten skall placeras minst 30 cm under terrassens botten om man väljer att inte dränera. En duk som man gömmer under 30 cm jord i ett dike kommer enligt min mening inte ha en stabilicerande verkan, har diket för brant släntlutning kommer jorden att ramla av duken och denna kommer komma fram i dagen.

Man belastar ibland blivande vägbanor, oftast vi förekomst av lera, med last för att jordarter med dålig konsolideringsgrad skall konsolidera sig, dvs. sätta sig för att förhindra kommande sättning efter att vägen är byggd. Man gör detta för att påskynda en sättning, som i lera ofta tar väldigt lång tid, inte ovanligt med 1 meter sättning över 100 år. Förkonsolideringen kompletteras ofta även med vertikaldrän så att det vatten man pressar ut skall ha en kort väg ut ur materialet.
Ibland vill man inte förbelasta jorden utan väljer då i stället att kompensationsgrunglägga eller använd sig av lättfyllnad.
En jordart är ofta förkonsoliderad, dvs. förbelastad, denna grad av förbelastning beror på jordens egentyng dvs. ökar ju längre ner i jordlagret man kommer, yttra faktorer så som historisk belastning, hur den avsatts, porvolym osv.
Efter konsolideringen kan man säga att sättningen har stabiliserat sig, dock kan du vid fel jordart även få andra fenomen såsom skjuvbrott i lera.

Kör hårt, jag är nyfiken på om det kommer att hålla över längre tid.

Som underkantsarmering för en byggare.