Stridis husprojekt

[Iznogoud]

När kommer tv showen 100% stridis?

[Stridis2]

Det hade blivit en långdragen och seg historia, nästan som "Hem till gården". 7.500 avsnitt, och man vet inte om man tittar på första eller sista eftersom det är likadant alltid...

[Stridis2]

Läggandet av tegelpannor fortsätter på höstkanten, men lika mycket nederbörd vi hade fått i form av regn i början av detta projektet, lika mycket fick vi nu i form av snö. Tung, kram blötsnö i relativt stor mängd som töade bort någon dag senare, för att sedan komma mer. Men jag var så förb*nnad så jag skulle bara ha upp de drumla pannorna. Fick börja med att skotta taket eftersom det inte det var totalt livsfarligt att trampa på detta. Blev omedelbart till en iskana ner från taket om man trampade på snön. Även om man hade bortsett från säkerhetsriskerna så gick det givetvis inte att hänga på pannorna om inte läkten var rena från snö. Då hade de antingen glidit ner som jag själv riskerade, och hade de stannat kvar så hade de flyttat sig ur läge så fort snön smälte. Nej, det var bara till att skotta på morgonen för att kunna lägga lite pannor senare under dagen. Nästa morgon fick man skotta igen.
Det var inget ovanligt med över en dm och som värst var det nog två. Jag fick först dra ner det översta med baksidan på en piasavakvast, sedan fick man sopa det om låg i jämnhöjd med läktena ner till takbotten. I princip allt måste bort.

En händelse som både lärde mig saker och skrämde mig när det hände:
Som vanligt hade jag en herrans nytta av teleskoplastaren. Det finns en varningslampa med summer i hytten som ska varna om man börjar närma sig tipprisk. Men denna larmade mycket ofta, ibland bara man körde med maskinen, så jag ignorerade denna ganska mycket. Jag skulle ha upp en pall med pannor på utbyggets tak. Det stod en spalje ivägen så jag kom inte åt speciellt bra med teleskoparen. Pallen hade dubbla lav med pannor, ca 210 st á ca 3 kg per styck. Strunt samma, jag kör in så bra jag kan, står lite på sniskan utan möjlighet att hissa ner stödbenen. Får använda det mesta av utskjut jag har, och ändå kommer pallen lite på sniskan. Larmet tjuter, jag stänger av maskinen och klättrar upp på taket. Pallen är kanske en halvmeter från taksidan. För att komma åt pallen står jag med en fot på taket och kliver ut med den andra på pallen. Då tippar maskinen! Kan lugnt säga att plusen steg, och det snabbt. Fick av foten från pallen snabbare än en kanin viftar svansen fram och tillbaks och fick axeln mot pallen och tryckte för kung och fosterland. Jodå, jag fick tillbaks lastaren, men jag såg för mitt inre hur maskinen klippte itu huset och slog hela vägen ner till bottevåningen.

Efter den gången var jag lite mer lyhörd för larmet, och jag har lite mer förståelse för när det larmar för tidigt så man kan ignorera det.

De tre sista taksidorna lade jag med en hand. I den andra handen hade jag vinkelslipen. Jag fick anpassa varje panna för att få det till att passa. Jag kan inte förklara varför, de kom från samma tak. Ändå fick man justera än här, än där. En bild när det inte var så speciellt mycket snö:

20120211

[magirus]

Ja, va säj man "Bra Jobbat" känns lite fjuttigt

[Stridis2]

Facebooks "minnesfunktion" (vad jag skrev denna dagen för X antal år sedan, det bästa med hela Facebook och som jag saknar oerhört här på Maskinisten) berättade att för sex år sedan hade vi -23 grader på natten. Det var innan jag hade hunnit koppla in VP:n. Nu har vi flera plusgrader. Skiljer en hel del.

Som ni har sett på diverse bilder så har ungarna en lekstuga. Den har riktigt dåligt halmtak, men resten av stugan är tung och gedigen i bålevirke. När jag skulle flytta ner den så var tanken att lyfta upp den på en tippvagn med en traktor som hade 800-kilos frontlastare, men traktorn kunde bara på nåder lyfta ena sidan lite grann. Då gjorde jag en mycket bred hjulaxel som bultades fast med bl.a. två plankor 2,5"10. Lyfte upp lekstugan med hjälp av domkrafter, rullade in "vagnen" och sänkte ner hela härligheten. Sedan bar det iväg 7 km. Herrans tur att inget hände. Det blev en riktig "husvagn". Tyvärr så tog jag inte ett enda kort på denna knasiga flytt.
I vilket fall som, när jag höll på att täcka den sidan som inte har några pannor på förra kortet så blev det storm. Jag hade inte täckt nästan någonting, hade en massa pannor stående löst uppe på läkten och inte stormsäkrat nästan någonting. Spåmännen hade sagt blåst men det blev ordentlig storm. Morgonen efter var jag orolig när jag gick ut för att inspektera skadorna. Döm om min förvåning. Inte en enda panna hade blåst ner, vare sig av de som var lagda eller de som stod löst på taket. Inga skador på uthusen bortsett från några fönster hade blåst upp, men de var hela. Lekstugans halmtak låg kvar. Ett nockaträ hade tippat, men det var bar att lägga tillbaks. Men hela lekstugan, som stod på betongblock, hade flyttat sig en halv meter! Den hade alltså kasat bort så långt att den tippade av sina fundament!
Ja, ja, värre olyckor kan hända. Körde in teleskoparens gafflar under huset, surrade fast alltsammans i gaffelstativet med spännband (hade inga långgafflar, så huset hade tippat från mig om jag inte hade surrat) och lyfte upp hela härligheten igen.

[magirus]

Sånna gånger är det bara att tacka o ta emot att inget "värre" hänt!

[Stridis2]

Ytterligare ett "litet" sidoprojekt.
I något svagt ögonblick hade jag lovat bygga A-traktor till brorsdottern. Det bästa ställe jag hade att skruva på var logen, 11*12 meter med 12 meters takhöjd i nock. Som synes så lämnade värmeanläggningen en del övrigt att önska, men ventilationen var desto bättre...
Belysningen var inte heller så lysande... Den bestod av 3 (!) stycken 58 W lysrör utan reflektorer. Knappt man kan kalla de ledljus ens en gång. Jag har höhiss (som jag tycker är mycket användbar och inte vill blockera), så för att fixa hyfsat billigt och bra ljus hängde jag upp fyra kvicksilverarmaturer på vardera 250 (eller 400) W. Dessa fästs på specialgjorda plåtar så lamporna är riktade lite grann inåt. För att slippa lite av bländningsproblematiken så ville jag ha upp dem ganska högt. Botten av reflektorn hänger på ca 5,5 meters höjd. Det gjorde även att de kom längre in i lokalen.
Än en gång så kom teleskoparen till bra användning. Trots att den är så pass stor, och jag hade så mycket skräp, förlåt, menade bra-att-ha-saker, i vägen så gick det att lirka in sig.
De båda armaturerna närmast kameran har aluminiumreflektor och de båda inre har glasreflektor. De ger riktigt bra med ljus, men ändå problem med skuggor. Jag tror fortfarande det bästa är att fylla hela taket med lysrörsarmaturer, men det är jobbigt och svårt just i denna lokal.

Jodå, A-traktorn blev faktiskt klar och levererades nästan exakt ett år efter att jag hängde upp lamporna.

20120407





På tal om höhissen. Första gången jag var och tittade på gården var en solig och fin sensommardag. Kom in på logen, kisade upp i taket och sa, halvt för mig själv, -Är det en höhiss? -Jo, svarade ägarinnan, men den fungerar inte, så i alla år vi har haft djur (och de hade haft många!) så har vi stuckit upp höet för hand. Alla år utom det sista för då fick vi låna en transportör.
När vi, nio månader senare, fick tillträde till gården så hade jag den historien i minnet. En kväll när resten av familjen hade lagt sig och ville ha tyst i huset gick jag ut för att inspektera höhissen. Strömmen till motorn var bruten, så jag fick sätta i nya säkringar. Sedan konstaterade jag att spakarna man manövrerar höhissen med var fastrostade. På med lite tunn rostlösningsolja och ryck några gånger i spakarna. Lägger kanske fem minuter på det hela. Gör om samma sak i en veckas tid, sedan fungerar höhissen. Remmen som driver mellan motor och hiss var dålig men fungerande, men jag har bytt den också. Jag la kanske två timmar på att få den att fungera, men hur många timmar hade förra ägarna lagt på att sticka upp hö? Ibland hjälper det att tänka efter före...

[Stridis2]

Dags för nästa lilla projekt. Som jag nämnt tidigare så hade vi byggt en virkestork för att kunna torka tak- och golvbrädor. Förre ägarna hade rivit ut alla gamla takbrädor i huset och ersatt med halvgrön råspont, med den råsågade ytan nedåt. De hade lite halvhjärtat slabbat på lite vit färg i vissa av rummen medan andra var helt obehandlat. Sedan torkade träet så varannan bräda släppte i sponten. Såg rent ut sagt för dj*vligt ut, och jag mådde dåligt var gång jag råkade titta på eländet. En bild, som verkligen inte gör rättvisa åt eländet:

20121217


Ett problem som detta medförde, bortsett från det rent estetiska, var att det regnade ner damm, smuts och sågspån från springorna. Detta lade sig i fina raka linjer, med ca 10 eller 20 cm mellanrum, tvärs över möbler, golv och allt som man råkade lämna framme. Var man uppe och gick på loftet blev det riktiga högar. Jag begriper inte var all smuts kom ifrån. Det kändes som det var litervis per decimeter.

Vi hade ju byt första sködeln, den som var i ungarnas rum och vårt sovrum, tidigare. När det börjar närma sig jul bestämde vi att byta i vardagsrum, badrum och toalett. För att inte få ner all smuts i bostaden plastade jag först under alla bjälkar innan vi rev upp råsponten. Det samlade upp fantastiskt mycket av skräpet. Blev bara lite vid kanterna, samt där plasten råkade gå itu. Var någon förlupen träbit som skar hål på den, samt en förlupen fot...

20121217


Brädorna lades på samma vis som förra gången, inget nämnvärt konstigt. Fortfarande med lös fjäder, samt att man fick driva ihop brädorna ganska ordentligt innan dessa skruvades uppifrån. Eftersom kortändarnas skarvar var dolda så gick det lätt. Men denna gång hade vi lite problem med elrör och liknande som fick lösas allt eftersom de dök upp. Vissa ställen kunde man lägga brädorna under rören, vissa fick man koppla bort under tiden man lade brädorna.

Ett problem var att en viss klantig husägare hade råkat räkan fel på materialåtgången pga längre cc-avstånd på detta bjälkar. Hur vi än la pussel så fattades över tre meter brädor i ett fack. Då såg det ut som på bilderna nedan. Stort hål upp till den ouppvärmda övervåningen, tre dagar innan jul med stort julfirande i huset, som syns på bilderna nedan.

20121221



Nu är goda råd dyra. Vi har massor med sågade brädor som är lufttorkade, men det finns inte en chans i världen att de ska hinna torkas det sista i virkestork innan nyår, än mindre innan jul. Finns bara en sak att göra. Hämta in av det lufttorkade träet, hyvla upp och gör helt i ordning och lägg detta. Läger detta och skruvar mycket hårt så det inte ska kunna slå sig när det torkar. Sista brädan passar givetvis inte bredden, men eftersom jag är för snål att såga itu en bräda som bara kommer att bli skräp så tar jag två spillbitar och längdskarvar, samt sågar ner till rätt bredd, som sista bräda. Dt blev faktiskt så snyggt att min bror först inte såg det trots att jag hade berättat om det och han tittade efter skarven.

När väl brädorna är torra kan man lägga om dessa, men det dröjde ett helt år innan det gjordes, så mer om detta senare.

Insåg precis att jag inte hade några bilder på det färdiga resultatet, så jag smög ut och lade mig på vardagsrumsgolvet och tog ett par i dålig belysning. Beklagar bildkvalitén, men bättre än inget...

20161228

[ner]

Vad ska man säga? Vilket arbete du gjort! Man känner sig som en latmask som mest genar i kurvorna ens egna renoveringar...

[Stridis2]

Tack, Nea, men tänk på att detta har tagit på tok för lång tid. Bara denna del som jag har skrivit om har tagit 2,5 år, och redan här i historien börjar jag tappa fart. Övervåningen är i skrivande stund ännu inte beboelig, även om det jobbiga som tar tid är klart. Hade faktiskt lovat min kära hustru att tre sovrum skulle vara klara där till jul, men även den deadlinen har jag också brutit.
Otroligt vilken snäll fru jag har som fortfarande inte har lämnat mig...

En av anledningarna till att jag skapade denna tråd var för att visa mig själv att det faktiskt har hänt en del här på gården (vilket det oftast känns som det inte har). En annan anledning var att det är trevligt att gå längs minnenas boulevard, en tredje försöka dokumentera lite av vad som är gjort innan jag har glömt allt. Ytterligare en var för att visa för andra lite om gammal byggnadsteknik (som vi kommer fram till lite senare) som kanske någon skulle vara intresserad av.

[Stridis2]

Ett av problemen med takbytet var att vi höjde taket lite, både med "tjockare" takstolar (för att få plats med mer isolering samt större utsprång på huset) samt lite brantare taklutning. Huset har två skorstenar, en gammal och en som förre ägarna hade satt in. Den senare är gjord i lecablock med keramiska insatser (en till köksspis och en till den stora kaminen). Enligt mitt tycke var den i högsta laget med det gamla taket, men den blev perfekt när vi höjde.
Den gamla skorstenen, däremot, var i lägsta laget med gamla taket, och den sjönk ner under laglig höjd med det nya taket. Denna var murad i tegel med både droppsten i nederkant och krona på toppen. Man hade även satt in insatsrör i den pipa som används till lilla kaminen eftersom det läckte rökgas. Det var lite konstigt, för själva kronan såg hyfsad ut medan en liten bit längre ner var sämre.
I vilket fall som, droppstenarna fick sågas bort med vinkelslip. Jag fick ta det i kilform, i flera mindre bitar, för att komma åt. För att få av kronan knackade jag först lös bruket som tätade mellan insatsrör och krona så röret blev fritt. Därefter stod jag inför ett svårt val. Knacka lös sten för sten, med massa jobb och stor risk att tappa några som skadar taket eller försöka lossa kronan från resten av skorstenen. Då kunde jag förhoppningsvis lyfta den rakt av med hjälp av teleskoplastaren. Mycket mindre jobb, men om kronan kollapsade på vägen ner skulle den falla ner i taket med mycket stora skador som följd.
Jag chansade och valde det senare alternativet. Sågade så långt jag kunde med vinkelslip in i fogen under kronan. Därefter knackade jag in lite huggmejslar för att kunna spräcka upp det sista. Därefter (har jag för mig) så tog jag med en gaffel på var sida om skorstenen och lyfte på kanten av kronan rakt upp. Min far stod på taket och dirigerade. Även om jag har bra räckvidd på maskinen så var jag tvungen att stå på gräsmattan på landsvägssidan för att räcka till, och det var ändå på nåder att det gick. Men av kom kronan, den höll hela vägen ner. Det visade sig att den var förvånansvärt stark trots allt..

Mer blev inte gjort denna gång. Skorstenen ska muras upp och höjas med tegel och kalkbruk. Eftersom det närmade sig vinter, och kalkbruket behöver minst en månad på sig att torka, så fick detta läggas på is. Skorstenen täcks med presenning och spännrem runt.

Nästa sommar såg det ut så här:

20130606


Än en gång, vilken fantastisk maskin teleskoparen är. Hade en plattform (ca 120 * 130 cm) på gafflarna, lyfte upp både sten, bruk, min far (som är mycket bättre murare än jag) och mig själv till skorstenen. Vilket jobb att bära upp allt det materialet på stege, och att bygga ställning kring skorstenen.
En rolig parentes är tegelstenen som vi använde. Det var hårdbränt tegel som kom från en industriskorsten som min far rev 39 år tidigare. Han hade tänkt använda teglet själv, men bruket satt för hårt, så en hel del blev liggande ute på marken. Det var helt täkt av jord och växter som blåst dit, så jag fick gräva fram det. Men nu hade bruket vittrat så mycket att det gick ganska bra att hugga bort det. Sedan fick stenarna rengöras med högtryckstvätt, skurborste och vinkelslip innan jag vågade använda dem.

Efter en dags arbete såg det lite trevligare ut. Vi hade höjt skorstenen flera varv, så numer är båda skorstenarna nästan exakt lika höga:

20130607

[Stridis2]

Jag har svårt att få ihop tidslinjen just nu. Minnet är inte vad det borde, så jag får förlita mig på de få kort jag har tagit. Dessa är ju datummärkta. Men medan jag håller på med detta kan ni få njuta av ännu en bild på teleskoparen.

Som ett litet sidoprojekt ville frun måla gaveln på gamla lolängan. Jag började med att experimentera med underarbete. Gaveln var ganska mögelangripen. Sprutade först på bensaltensider (aktiva beståndsdelen i diverse algtvätt, GrönFri osv) och lät detta verka. Försökte både spola med trädgårdsslang och skura med borste, men det slutade med att jag tvättade med högtryckstvätt. Egentligen är jag emot HT på byggnader, men det var enda sättet jag blev av med både gammal färg och mögel. Mycket av gaveln har inte heller något bakom som kan binda upp fukten, så det fick gå den här gången.
Sedan var det dags att sätta upp ställning, vilket ni ser på bilden. Ställde maskinen parallellt med husgaveln. Hade allt ställningsmaterial på gafflarna och bara körde fram och tillbaks med utskjut och lyft för att komma på rätt ställe. Fantastiskt mycket mindre jobb än att bära och sätta upp för hand.

20130721


Frun gjorde ett bra jobb med att måla innan jag fick plocka ner ställningen igen. Även om jag fick en massa jobb pga detta lilla måleriprojekt så fanns det många viktiga plus. Dels kände sig frun mer delaktig i gårdsrenoveringen, gaveln blev klart mycket snyggare, ungarna hade en fantastisk klätterställning medan ställningen stod uppställd och jag lärde mig en del om hur man använder bensaltensider. Jag experimenterade både på slamfärg (som på gaveln), plastfärg (?) och tak. Fantastiskt så vitt eternit egentligen är.

[Stridis2]

Dags att ta tag i övervåningen. Varför gör jag inomhusjobb på sommaren (t.ex. detta) och utomhusjobb (t.ex. täcka med takpannor) på vintern???
I vilket fall som, här börjar vi regla upp för det nya innergolvet. Som jag nog har nämnt, och ni säkert sett på bilderna av innertaket, så varierar höjden mycket. Ca 20 cm mellan högsta och lägsta punkt. Vi börjar där det är lägst (eftersom det är mest logiskt att börja vid den gaveln) och reglar upp så det ska bli 5 cm på högsta punkten. Detta ger alltså 25 cm i början. Innertaket på bottenvåningen lutar mycket, men golvet på övervåningen ska bli i ett plan, inget lutande och absolut inga trappsteg.

20130623


20131027


Som jag nämnt tidigare så hade förra ägarna plockat bort alla gamla takbrädor och lagt råspont istället. Men i den bortersta delen, där vi har kök och matrum under, hade man satt gipsplattor i taket under bjälkarna. Jag har en dröm om att någon gång när jag får tid att renovera i bottenvåningen så ska bjälkarna plockas fram även i dessa två rum. I så fall måste det finnas snygga takbrädor över bjälkarna, så det var bara att fixa detta. Men på båda föregående bilder så syns ett problem med detta, och det är elrören. Dessa låg kors och tvärs, och nästan alltid på diagonalen. Ni vet, närmsta vägen mellan två punkter är alltid en rät linje. Denna dragning var jag inte så förtjust i. Dels tycker jag det ska vara ordning och reda även i det som är inbyggt, och framför allt så visste vi att elrören kommer att ställa till problem när vi ska regla upp för golvet på övervåningen. Ganska mycket tid lades på att snygga till elen.
Ett annat problem syns på nedre bilden. Förra ägarna hade aldrig tänkt inreda övervåningen, så alla ventilationskanaler drogs rakt upp genom loftet och ut på taket. Det var fem (!) stycken. Alla dessa hade kapats i samband med takbytet så de mynnade ut på loftet. Flera av dessa kunde dras om i fyrkantiga kanaler och ledas i kommande bjälklag ut till ytterväggar. Men köksfläkten var ett stort problem. Vi har köksö med frihängande fläkt mitt i rummet. Jag kunde inte få in kanalen så den hade kommit i någon innervägg på övervåningen. Den hade hamnat en bra bit in i rummet. Ingen bra lösning att dra den rakt upp på taket, alltså. Jag kunde ha vinklat av den och dragit i bjälklaget som med de andra ventilationskanalerna, men kanal som är inbyggd ska vara brandisolerad och möjlig att rensa efter varje krök. Skulle jag ha brandisolering i bjälklaget fick jag inte plats med någon ventilationskanal. Jag kunde iofs dra kanalen synligt under takbrädorna, men den hade kommit ut på ytterväggen, och den måste mynna över takutsprånget, så där hade blivit en mycket ful lösning. Jag började leta efter frihängande köksfläkt i rätt format som hade kolfilter, men jag kunde inte hitta en enda som stämde, inte ens när jag struntade i material (tycket att "rostfritt", som ofta är borstad aluminium, inte är speciellt snyggt i allmänhet och att det inte passade i vårt kök) eller pris. Såg någon anskrämligt ful designerfläkt som kostade nästan 35.000 kr, och priser ner till ett par tusenlappar, men ingen uppfyllde frihängande, mått och kolfilter. Det slutade med att jag fick ta och bygga om den gamla till kolfiltermodell. Känns inte riktigt som det man ville behöva lägga tid och kraft på, men frun sa att vi ville myket gärna ha en fungerande fläkt.

På den andra bilden syns alltså köksfläktens kanal lite till vänster om skorstenen. Till höger om denna syns lite av läggningen av de nya takbrädorna.

[Stridis2]

Ytterligare ett sidoprojekt som behövdes till bygget. Min snälle bror hade ju byggt en virkestork så vi kunde torka tak- och golvbrädor ner till acceptabel fuktighetsnivå. De hade legat och lufttorkat utomhus i nästan två år, men den sista procenten är ack så viktiga. Torkhuset har bara en dörr på ena gaveln. I början fick vi bära i allt virke bräda för bräda, och lava upp dessa för hand. Ströa tätt och sedan ett nytt lager. Mycket tidsödande och obekvämt, men vi hade en plan redan när vi började diskutera virkestork. Jag byggde en vagn, som är nästan fem meter lång och en effektiv bredd på 90 cm. Bredden kommer sig av att alla ströläkt vi använder är av den längden, och det är hyfsat bekväm bredd att lava. Hela vagnen är ihopskruvad av bockade plåtprofiler. Inte någonting är svetsat för jag var rädd att det skulle slå sig. Vagnen står på sex stålhjul. Inne i torken ligger det räls permanent av U-bockad plåt där hjulen går inne i profilen. När man ska lasta i eller ur torken så lyfter man ur tröskeln och lägger fram två rälsbitar utanför huset så man kan dra fram vagnen på. Det rullar så lätt att en man skjuter lätt in vagnen med virket som syns nedan.

För att minska problematiken med att virket slår sig så spänner vi ihop hela virkespacken med gängstänger. Den bakre raden stänger sitter fast i vagnen medan den främre bara är fastkrokade så man tar bort dessa när man lavar i virket. Tanken är att göra överliggarna fjäderbelastade med kraftiga spiralfjädrar (samma modell som används i t.ex. pressverktyg), men detta har ännu inte blivit klart. Men skillnaden mellan ihopspänt och löst virke är milvidd. Är man duktig så går man in i torken minst en gång per dygn och efterdrar alla muttrar. Det är förvånande hur mycket det torkar ihop. Men just detta moment är inte riktigt trevligt. Att, med normal utomhusklädsel, krypa in ovanpå virkespacken och dra igen dörren så det blir mörkt (man vill ju inte slösa med värmen) och börja jobba i 60-gradig värme, ja då håller man sig för skratt.

20131115


20131225

[Stridis2]

Kommer ni ihåg inlägg #38, ett år tidigare, där vi skulle byta innertak och brädorna inte räckte? Vi fick lägga in en halv sködel med bara lufttorkade brädor. I vilket fall, nu har det gått nästan ett år. Döttrarna ska fylla sju år och vill ha kalas, närmare bestämt discokalas. Men vad har detta med husbygget att göra undrar vän av ordningen? Jo, mina döttrars pappa är mer än lite småknäpp, och vill de ha disco ska de också få det! I vårt lilla matrum stoppas in en liten PA-anläggning med 1000W uteffekt. Belysningen består av en Martin RoboZap MSR1200 (som blev utsedd till årets bästa nya discoeffekt 1992 och kostade då 62.000 SEK per st!) samt en Martin RoboColor MSR400 (färgväxlare) som lyser på en halv spegelboll som är en meter i diameter! För att kunna hänga upp denna lilla (?) spegelboll så lossade jag alla brädor som hade lagts upp gröna, lägger två reglar tvärs över bjälkarna och spänner upp allt med spännremmar. Spännremmarna går alltså mellan takbrädorna i springorna efter att träet har torkat ihop.
Då har man satt standarden för smådisco i klassen.

Nu var det ju inte bara för att hänga upp ljuseffekter som jag lossade takbrädorna. Efter kalaset skulle spegelbollen ner och alla brädor drivas ihop. På en sträcka av knappt tre meter blev det en liten spricka... Titta på de vita VP-rören så ser ni hur mycket, ca 7 - 8 cm.

20131231


Innan jag drev ihop brädorna var det ytterligare ett litet projekt att ta hand om. Förra ägarna hade värmt huset med två kaminer och en köksspis. Framför dessa hade de lagt golvplåtar. Framför den lilla kaminen var det bara 0.7 mm svartplåt med en vulst uppslagen i framkant som förstyvning. När man hade gått på denna plåt, och säkert också tappat en del vedträn där, så böjde sig plåten så den glipade i framkant. Risken att man råkade sparka in en tå där under var överhängande, och ungarna var ju bara 3,5 år när vi flyttade dit. Skaderisken var överhängande. Plåten hade, enligt mitt tycke, mycket ful form, helt fyrkantig med bara lite rundade hörn.
Jag tillverkade en ny plåt i 1,5 mm svartplåt. Jag gjorde en mjuk radie i hela framkanten som gick över i en kraftigare radie mot sidorna som sluttar bakåt, inåt. Hela plåten är alltså mycket bredare i framkant än i bakkant.
Lilla kaminen var inte tyngre än att jag själv kunde lyfta den av den gamla plåten, lägga på den nya och lyfta tillbaks kaminen. Jag blev själv oerhört nöjd över utseendet med den nya plåten, men det gjorde att jag tyckte att plåten vid stora kaminen var om möjligt ännu fulare än innan. Att göra en likadan plåt, fast större, till stora kaminen var inte svårt. Problemet var att även stora kaminen stod på sin golvplåt, och den kaminen kunde jag absolut inte lyfta själv. Sedan var rökröret inmurat i skorstenen, så jag vågade inte röra alltför mycket där heller. Hur skulle man lösa detta problem? Jo, när takbrädorna över kaminen var borta lade jag två reglar rakt över bjälkarna. Fyra spännband läggs över reglarna och krokas fast i vars en hörna av kaminen. Sedan spänner man nätt och försiktigt tills kaminen är ett par mm över plåten. Drar ut den gamla plåten, städar undan gammal smuts och för sedan in den nya plåten. Därefter är det bara att sänka ner kaminen igen på sin plats.

20131231