Stridis husprojekt

[Skru'are]

Nästan synd att dölja ett sådant tegeltaķ.
Men att pannorna måste skäras ur vid fästena det viste du innan (om du läser din tråd)
Satte de fågelskydd runt om?
Lite desinfektionsmedel på synligt kanske....
Mycket jobb på lite tid - ingen risk att du hinner synda något
Men var rädd om dig

[Stridis2]

Jo, det blir trevligt med enkupigt tegel!
Visst visste jag att man borde slipa ut för fästbelsagen, jag var bara lite imponerad att montörerna gjorde detta. Jag har sett beslag bestående av ett bockat plattjärn. Detta bygger mindre så jag hade nästan förväntat mig att man använde sådana och struntade i urslipningen, men nu använde man av bockar rundjärn (såg mycket robust och stabilt ut) samt slipade ur pannorna. Man la till och med en hel del arbete att rikta så allt blev helt plant.
Så enkelt uttryckt så är jag mycket nöjd med montörerna.

[Stridis2]

Jag skrev ett mycket långt inlägg om andra taksidan och sparade som utkast. Men högst plötsligt var det helt borta från M. Men här kommer lite kortare sammandrag. Det mesta gick ändå ut på att jag försökte lägga tak men det regnade hela tiden på mig. Frågan var bara om det skulle vara mycket eller jättemycket...
Vissa gånger jag kom in hade jag inte kunnat vara blötare om jag hade hopat i poolen med kläderna på!

220722


Som synes så är det riktigt trångt mellan gamla stallens takskägg och lolängans gavel på en sträcka av ca 5 meter. Hur man kan vara så korkad så man bygger på detta vis begriper ingen jag pratat med. Hade man offrat ca 120 kvadratmeter mer åker så hade man lätt kunnat underhålla båda husen, plus att man hade fått en större och bättre gårdsplan.
Jag skjuter upp en rad eternitplattor under raden ovanför. På detta vis får jag kanske 70 cm att jobba på och kan sedan dra ner plattorna igen för att täcka.

220823



220804


220806


En liten bild på hur det brukade se ut när jag klättrade ner från taket...


220810


Försökte sluta så jag kunde täcka med de eternitplattor jag tidigare skjutit upp under taket men ganska ofta gick inte detta utan jag fick rulla ut en våd takduk som jag stoppade in under övre raden plattor och sedan lät hänga ner så det täckte hål och lagd råspont.


220814


Fortsättning lär följa (någon gång) på ett forum nära dig.

[Volvot24]

.
Herrejösses vilka projekt du driver

.

[Mattias Petterson]

Men varför sparar du den gamla rostiga rännan på ett sånt bökigt ställe?

[Stridis2]

Den var för jobbig att byta...
Nej, skämt å sido, jag ville ha taket tätt så fort det över huvud taget var möjligt. Tog ändå på tok för lång tid. Kan kanske spoila och berätta att den är bytt nu. Men har inte kommit så långt i skrivandet ännu.

[Skru'are]

Jag försökte ladda upp en skiss, men det gick inte..?.

Bygg upp ett fall på sträckan mellan byggnaderna.
Horisontellt i sektion tvärs och med fall längsmed. Kilformat mot taket.
Om det befaras att det finns rörelser mellan husen, så utformas anslutningen mot väggen så att ränndalen, inklusive uppdraget mot väggen, är en del av taket.
Ränndal och uppdrag täcks in med mekaniskt infäst svetsad SBS-papp
Pga att man vill ha högt uppdrag på taket och för ståndskivan behöver de en längsgående skarv för att fästas in. Snöficka.

Skall du lägga tegel här med?
Läktningen skall hänga över pappen för att undvika hål

[braha]

Lägg oisolerad kopparkabel på nocken. En på varje sida. Hela vägen.
Dra även ner till jordspett.
Du slipper växtlighet på taket.
Du skyddar mot åsknedslag.

[Skru'are]

En skröna som bitit sig fast. Medverka inte till att sprida den.
Det finns praktiska exempel på att det inte fungerar. Vetenskapligt stöd finns även så klart.
Kopparjoner motverkar visserligen beväxning, men mängderna är för små och når dessutom bara vågdalarna.
Byggmax har sålt (säljer?) en produkt som skulle kunna kallas för "bondfångeri". Import.
På tyska marknaden fanns en produkt som bestod av två kopparplåtar med distanser mellan för att kvarhålla vatten och öka korrosionen/jonbildningen. Trots en ofantligt mycket större yta blev resultatet klent.
Dessutom är mobiliteten mycket låg på ett cementbaserat material.
Du kan observera betongplattorna vid Vasamuseets fasader. De är ett tydligt bevis på detta (men åberopas ofta felaktigt i samband med kopparmaterial på byggnader).
"Med god tro och stora sko' kan man gå på vann"

Vad gäller åskledare/potentialutjämning är det betydligt mer komplicerat än så.

[Volvot24]

Lite OT.

Appropå :"Med god tro och stora sko' kan man gå på vann"

Volvot24 @ Roliga historier.

BT.

[Stridis2]

Skru'are: Menar du att jag gör en svingel, precis som när man bygger två hus i vinkel? Låta bakre väggen gå upp till nock så det bara blir en taksida in mot gården och en lodrät vägg ut från gården. Precis den tanken har jag haft, men ibland måste man göra en mindre bra lösning istället för en jättebra lösning bara för att tiden inte räcker till. Men tanken finns i alla fall kvar och vi får se när lolängans gavel är så dålig att jag måste göra något åt den så kanske det blir denna ombyggnad. Men för nu så är i alla fall taket tätt.

Gällande kopparlinan uppe vid nock så är detta något danska stråtakstäckarförbundet är positiva till. Där kan jag tänka mig det har en möjlighet att fungera, men precis som redan nämnts så rinner vattnet som passerat denna kopparlina nere i botten av pannorna och skulle inte hjälpa till uppe på nockarna.
Ni kanske kommer ihåg att jag vid frontespisen har regndalar i koppar som kommer ner på själva huvudtaket. Jag har någonstans en bild där det i precis den dalen där vattnet rinner inte finns något grönt men upp på kanterna är det riktigt grönslemmigt. Då har allt vattnet först runnit över 2 meter med plåt, alltså mycket längre sträcka än en kopparlina. Min personliga gissning är att avsaknaden av grönt i botten av den pannraden beror mer på mängden vatten som rinner där än kopparjoner.

[Stridis2]

Känns som detta var standard för mig. Kolsvart himmel med regnet och blåsten i faggorna, plus att solen hade gått ner. Jag hade alla verktyg och maskiner på en pall som jag lyfte upp med teleskoplastaren när jag började på morgonen och lyfte ner när jag avslutade. På detta vis var startsträkan inte riktigt lika lång när man skulle igång. Man behövde visserligen täcka av allt virke och taket, men man slapp i alla fall bära upp alla verktyg.

220820


Men ibland kunde det dåliga vädret vara riktigt vackert att titta på.

220821


Tog med detta kort dels för att få visa upp min teleskopare, men framför allt att visa att det fanns dagar med bra väder också! Men det kändes som de var ganska få...

220903


Har precis börjat ta ner gångreglar och lägga ströläkt. Syns en av sakerna jag fått göra för att snabbt kunna få tätt och förhindra att duken blåste iväg när det kom en regnskur. Jag hade en massa truckaträ, alltså strö man lägger under saker man senare ska kunna ta med truck, ca 95 mm i fyrkant och 1,5 meter långa. Dessa kunde ställas upp på överst lagda gångregeln för att hålla fast en duk som ännu inte var korrekt fastsatt.

220917


All duk lagd och ströläkt för att hålla fast den. I detta skede fixade jag också till nockbrädan som man ska fästa nockpannorna i. Det blev återbruk av brädor som vatit underslag under takutsprånget på gavlarna. Sågade ner dessa i lämplig bredd. De var ju inte speciellt hårt åtgångna av väder och vind.

221001


Experimenterat en del med läktningsavstånd och bredd mellan pannorna.

221008


Färdigläktat.

221018


Minnesgoda läsare kanske kommer ihåg att på sydsidan så la jag inte översta raden pannor, dels för att få klart så fort som möjligt så montörerna av solceller kunde komma igång och dels för jag ville ha nockbrädan monterad innan. Så jag får såga till och lägga denna raden också samtidigt som jag lägger norrsidan. Så här såg det ut på nyårsafton:

221231


Äntligen färdiglagt !!!

230212


Den skarpsynte kanske ser att nocken inte är lagd. Det beror än en gång på tidsbrist. Jag måste tvätta översta pannorna för att bli av med beläggning på dessa och därefter ska de vara torra innan jag kan montera nockventilation. Detta hade varit ett nästan omöjligt jobb att göra på höstkanten så jag får göra detta från teleskoplastaren till våren när det är bra väder. Men nu är duk och undertak mycket mer skyddad i alla fall.
Återstår att montera klart alla takrännor på norrsidan, sedan kan jag plocka ner byggnadsställningen!

[torbjorn_forsman]

En skröna som bitit sig fast. Medverka inte till att sprida den.
Det finns praktiska exempel på att det inte fungerar. Vetenskapligt stöd finns även så klart.
Kopparjoner motverkar visserligen beväxning, men mängderna är för små och når dessutom bara vågdalarna.
Byggmax har sålt (säljer?) en produkt som skulle kunna kallas för "bondfångeri". Import.
På tyska marknaden fanns en produkt som bestod av två kopparplåtar med distanser mellan för att kvarhålla vatten och öka korrosionen/jonbildningen. Trots en ofantligt mycket större yta blev resultatet klent.
Dessutom är mobiliteten mycket låg på ett cementbaserat material.
Du kan observera betongplattorna vid Vasamuseets fasader. De är ett tydligt bevis på detta (men åberopas ofta felaktigt i samband med kopparmaterial på byggnader).
"Med god tro och stora sko' kan man gå på vann"

Vad gäller åskledare/potentialutjämning är det betydligt mer komplicerat än så.

Nja, det tycks ha fungerat förr i tiden när regnvattnet var surt och innehöll diverse svavelföreningar pga storskalig eldning av högsvavligt kol och olja utan rökgasrening. Men nu när 1900-talets sura nedfall är ett minne blott (åtminstone i civiliserade länder), löses mycket mindre koppar ut än förr. Och det som verkligen löses ut kanske rör sig om mindre giftiga kopparföreningar än man kunde få fram då svavel var inblandat.

[Skru'are]

Och man tror på häxor och s*t*n.... (som inte går att skriva här på grund av inbyggd censur! Inte ens som namn)
Ministrar tror att män dödar ofödda barn....

Miljökontoret i Stockholm kan inte läsa uppgifter från Korrosionsinstitutet, och man publicerar uppgifter som skulle leda till att kopparmängder i Strömmen vore lönsamma att utvinna...
Man klarar inte räknesätten addition och subtraktion....
Inser inte att koppar ingår i legeringar, som fått ny användning på grund av förbud mot ämnen på grund av arbetsmiljöproblem.
Man vill förbjuda koppar på byggnader.

Så tar Göteborg över stafettpinnen med förbud och lägger till ytterligare en metall...
Ämne som används för arr kunna trilla piller, vanligt i apoteksprodukter larmas som gift i byggbranschen. Osv.

I Malmö förbjuds koppar sedan)å för en fasad i kultturhistorisk miljö. Det ersätts av en annan metall som läcker mer och är gift i Göteborg. Båda är livsviktiga; essentiella.

Disputerade, tekniksk doktor, och professor på Teknisk Högskola, varav en i materiallära känner inte till metallers egenskaper. Men har äldre litteratur i biblioteket med uppgifter.

Det finns massor av faktoider. På hög nivå. Hos auktoriteter. Och myndigheter.
Du får Nja-a någon annan! Jag har jävligt torrt på fötterna.

[Burträskarn]

Hur ska det gå för lilla mig som försöker koka ihop hembryggd cuprinol....?? Tur att man bor långt ifrån Stockholm...