Hur mycket tål bron att köra på?

[magloman]

Lägg i en stor trumma o fyll med grus o jord.

[espe]

OmDäremot är jag ytterst tveksam till att våga sig över med grävaren på 7,5 ton. För då kommer nästa fråga: Hur förstärker man enklast befintliga balkar så att den klarar även grävaren?

Avlastar bron genom att sätta skopan i marken på andra sidan och lyfta axeln? Om man nu inte skall åka dagligen över bron.

Som hobbygrävare vill jag inte ta ut svängarna. Och det är ca 2 m till å-bottnen...

/eskil

[espe]

OmDäremot är jag ytterst tveksam till att våga sig över med grävaren på 7,5 ton. För då kommer nästa fråga: Hur förstärker man enklast befintliga balkar så att den klarar även grävaren?

Misstänker att grävaren är bredare än traktorn så svetsa dit någon balk under IPE120 (i ytterkant) och kontrollera att balkarna har bra stöd i ändan.

Det är just det som är problemet - 120-balkarna ligger precis i ytterkanten på brofästet.

/eskil

[espe]

Lägg i en stor trumma o fyll med grus o jord.

Skulle säkert lösa många beräkningsproblem, men det finns en myndighet som inte tillåter risk för sedimentering av ån. Och det skulle behöva vara en megastor trumma

[espe]

Liten enkel skiss på skapelsen:

[espe]

Finns det någon möjlighet att korta spannet?

Intressant tanke! Det skulle man kunna göra genom att gjuta en förstärkning av brofästena, vilket i och för sig skulle vara en mycket bra åtgärd med tanke på att brofästena har många år på nacken.

Men då är vi tillbaka med vattenflödet vid extrema vårfloder och avståndet mellan vattenytan och underkanten på 240-balkarna. Det förekommer dessutom att träd lossnar vid dessa stora flöden och flyter på ytan och med den farten vattnet har vid dessa tillfällen, riskeras hela bron. Vid dessa tillfälle beträder bara självmordskandidater bron.

/eskil

[espe]

Eller finns det andra praktiska möjligheter?
/eskil

Eftersom böjpåkänningarna är störst på balkarnas centrala del (mitt mellan ändstöden vid en enda punktbelastning) och du kan tänka dig släpa det förstärningsmaterial och svetsar så kan du (om det finns utrymme förankra ytterligare en hög balk UNDER vardera av de balkar hu har, En 4 till 5-meters 240-balk mitt under vardera befintliga 240-balkar. är en bra lösning att fördubbla balkhöjden "fyrdubblar" säkert bärförmågan. Tänk på att extrema vattenflöden kan ta tag i en sån balk på undersidan....
Ett annat alternativ är att bära upp två 240-balkar bredvid befintliga 240-balkar genom att ta och göra tvärbalkar av dina 120-balkar och svetsa dessa på tvären under. då bibehåller du utrymmet för vattenflöde på undersidan. placera dessa nya 240-balkar intill men på utsidan (enklare installation) av de befintliga. Men den nya 240-hjälpbalkarna kommer inte att bli mer än knappt hälften så effektiva som de ursprunglag.

Det här var spännande! Och illustrativa bilder! Stort tack!

Ändå dissar jag dina förslag med anledning av behovet av utrymmet för extremt vattenflöde.

Men om jag kombinerar dina förslag och lägger balkarna på ovansidan.
Så här:


Och om man ser det från ovan:


Och så gjuter man fast balkarna i befintligt brofäste och lägger nya plank att köra på.

Vad tror ni om detta? Är jag ute och reser?

/eskil

[Skru'are]

Ja - på en Cresent!

[akkamaan]

Ändå dissar jag dina förslag med anledning av behovet av utrymmet för extremt vattenflöde.

Ser det inte som att du dissar (dis-respekterar) Ser bara att du vidareutvecklat mitt förslag till något ännu bättre. Jag försökte hålla det så enkelt som möjlig, visste ju inte hur mycket "ambition" du var villig att lägga i detta.

Det går helt klart lika bra att förstärka längsgående med tvärbalkar och längsgående ovanpå. och du kan dra nytta av att får ändstöd för den nya balkarna.

En detalj att tänka på är att inte gjuta fast balkarna i båda ändar. Ena änden skall definitift hållas rörlig av två orsaker:
1. Temmperaturväxlingar trycker och drar i fundamenten
2. Även vid böjningsbelastning så kortas balkarna några millimeter och ändytorna kommare att bryta i betongen vilket kan vara tillräcklig för att spräcka gjutningen

Tyngre och större broar låter man vila på stålrullar i åtminstone ena änden och man ser till att ha nån "halvprocent" av spannet som flexutrymme i den änden med rullar.

Det här är en mycket lärorik tråd som belyser varför man skall bygga rätt från början. Fyra stycken parallella tex IPE400x180 från början med 3"x8" ekplank på tvären skulle ha blivit en bra bro med skogsbilväg-standard för fulllastade timmerbilar. Ta råd av t ex Skogstyrelsen
(länk)
för vad balkkantal, dimensioner som gäller vid olika "spann"-vidder...


http://documents.vsect.chalmers.se/stru ... isteex.pdf
Hittade dessa övningsexempel från Chalmers "grundkurs" i konstruktion... En "I"-balk 331x150 med 7 meter spann tål max punktlast på ca 4 ton (41.6kN)

[Andy80]

Går det inte göra ett stöd i mitten från botten på bäcken och upp till balkarna?

[bonnen513]

Jag tycker du fegar för mycket. Antingen tar du bra fart så du hinner över innan det rasar eller också försiktigt med stöd av skopan.
.

[akkamaan]

Går det inte göra ett stöd i mitten från botten på bäcken och upp till balkarna?

Absolutely, men det måste vara en stadig stenkista om det är hög vattenhastighet...
Med stöd på mitten kan du ju mer än halvera dimesioneringen...

[uppland2]

Apropå att korta spannet (fundamenten kanske ändå behövde förstärkas). Ska man byta en bro eller vägtrumma måste man anmäla vattenverksamhet till Länsstyrelsen (eller få tillstånd om vattenflödet är över 1kbm/s). För detta behöver man grunddata för området ifrån SMHI, vilket brukar kosta runt 10 tusen. För det fullständigt hydrologiskt underlag som krävs i anmälan får man räkna med 30-35 tusen. Med dagens förändringar i klimat blir det nästan alltid ökning av dimensionen med säg i storleksordningen 20% när man byter en bro eller trumma, men utan att veta mer om förutsättningarna på platsen går det inte att uttala sig.

Ska du ha trä som körbana bygger man idag med minst 175mm höjd, så stående 3x8" blir bra.

Skulle du välja att bygga en ny bro och ta skogsbolagens normbro kan du nog räkna med cirka 750000.- för en sådan inklusive nya fundament.

[espe]

Det här var många bra länkar och synpunkter.

Och ja, "gör rätt från början". Bron byggdes vid en tid då lasterna bara uppgick till vad en eller två hästar kunde dra. Sen samlade man hästarna under huven och allting blev större och tyngre.

[Skru'are]

Tråden börjar med en befintlig bro och frågan, hur stor traktor man kan köra över.
Under resan tillkommer att en grävmaskin ska över, vattnet kan stiga upp till bron, den strida strömmen transporterar träd som skall igenom, upplagen är korta med oskyddade ändar, betongen är ifrågasatt liksom upplagens stabilitet. Därtill att förändringar medför omfattande tillstånd och krav.
Det är nu helt andra förutsättningar och en annan fråga i tråden!

Redan har den första frågan ställts. Finns det alternativ väg för grävaren? Hur viktig är bron och vilken budget kan det motivera?
Kan du göra det här "maskerat" utan myndigheters, och grannars, granskande ögon? Risker?
Klarar upplagen 3-4 ggr högre belastning, beständiga över rimlig tid, klarar de stabiliteten med ökad belastning av vägbanken?
Ligger planken lösa/lätta att ta bort, sitter de i huvudbalkarna, vilket skick är planken i (maskering)? Går det att lyfta småbalkarna och planken som en kaka, en ände i taget?
Vilket skick har stålet? Ändarna i jorden? Rost.

När alla frågor är besvarade kan man börja se lösningar. Ditt nuvarande förslag är inte bara byggt på osäkra grunder, det är är ett plockepinn av mycket arbete och dåligt utnyttjad stor mängd stål.
De viktigaste frågorna är sådana som vi vill undvika att ställa oss... Man anar eller vet tom svaret, men vill inte se det. Mänskligt.