Jag föreslår att du koncentrerar dej på att få så "orörd botten" som möjligt oavsett om du ska ha nån sten eller annat under stolparna. Det är ju tjälskjutning och "sättningar" som är ett ev. problem framöver.
Det är det inte så noga med att packa kring stolparna. Det kommer att "suga fast" nåt otroligt bara det får stå ett tag. Bygget kommer bli väl förankrat även fast du inte packar överdrivet eftersom det är ett
hus, en stomme som håller ihop sej. Reser du en stolpe ensamt är det en annan sak för då blir det ju brytkrafter och då lär det vara djupare och fastare gjort.
Jag som många andra har ju hundraåriga uthus som är både timmer- och brädlador. Det står ju bara löst uppepå nåra stenar. Närmast ett stolpladsbygge är min brädlada som är styvt 10 x 7m, sadeltak och 6 m till nock. Alltså förhållandevis högt. Inte har den blåst bort ännu. Det är en rundvirkesstomme rest för hundra år sen eller mer som står lös uppepå några stenar.
Gör du ett gapskjul med ett lätt plåttak så har du ju ett stort vindfång. Men får du ner stolparna bortåt en meter så kommer det garanterat ingenstans bara du rakar tillbaks fyllet och trampar eller trycker med skopan. Det mest behjärtansvärda med att packa är att du slipper se det sjunka efterhand det sätter ihop sej, men gropar motverkar du med att göra en råge så slipper du också få smältvatten i groparna vilket iofs hjälper packningen men då får du toppa upp med fyll senare.
Jag har byggt oimpregnerad stolplada men ställde gjutrör på mindre än en meter.
I veckan skickade jag in bygglov för en stolplada på 20x 8 m som också får stå på betongplint. SKa banda på granbarkborregran hos grannen idag. Det är perfekt att bygga med, torrt och styvt.
)längre.
