Dräneringsprojekt av det lite mer omfattande slaget med bergsborrning!

[Mats i Myrhult]

@Olle, är det skiffer i berggrunden?

[ollenorell]

Jag vet faktiskt inte!

Delar av berget är av något granit-aktigt som är hårt att borra i, men spricker fint när det spricker.
Andra delar är något smuligare skit som är mycket mjukare att borra i, blir inte samma hårda slag.
Därmed inte sagt att det borrar så mycket bättre, jag tror "smulet" absroberar en del kraft från slaget, det liksom lite som att gå i kvicksand på något sätt...
Borret vill gärna svänga en massa och köra fast, för att det inte är lika hårt överallt, utan söker sig dit det är mjukare...
Den skiten är jävligare alltså, snigeldynamiten verkar inte ta lika bra på det.
Det är ju dessutom redan en massa springor i skiten redan som berget sitter...

[Mats i Myrhult]

Det där smuligare, som jag tyckte mig se på en bild, liknar skiffer.
Det kan vara ett lurigt material att ha i under grunden. Kan både svälla och lyfta, eller smula och sjunka. Om det är fel sort.

[marve]

Under Östersunds sjukhus är det ett ständigt jobb pga alunskiffer/svällskiffer.
https://www.ltz.se/artikel/har-raddas-s ... s-rorelser
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf

I Gråsjön byggde man av skiffer.
https://www.op.se/artikel/nolervik-odeb ... av-skiffer

[Mats i Myrhult]

Min far skrev sin doktorsavhandling om just östersundsskiffern och problemen i förening med byggnader. Jag var med på flera exkursioner och laborationer samt korrekturläste vissa delar innan publicering.
Undersökningarna gjordes på 60-talet och disputationen 1972.

[ollenorell]

Intressant det där!
Vårt porösa del av berget är rostbrunt, och färgar av sig på vattnet som stod still i bakfallet, innan grävmaskinen kom och grävde klart.
Då var det en stor rostfärgad pöl där, man ser det kanske lite svagt på någon bild.

Skall försöka fota i helgen när det är ljust!

[ollenorell]

Såhär som på skissen från den där uppsatsen har ju vårt berg tillkommit på flera ställen, absolut!
Om man borrar lite rakt ner ovanifrån i "Skolla 3" och spräcker, så kommer hela flaket lossna från "Skolla 2", eftersom det är en naturlig skiftning mellan de båda.
Det ör lite som två kroppar som ligger på varandra och kan säras.

Precis som på skissen så är det lite bakfall på varje "Skolla", vilket för oss är gynnsamt då vattnet faller bort från huset!

Det hade nog varit mycket svårare att åstadkomma detsamma genom vanlig borrning i solid:t berg.
Då hade man fått styra sprick-vinkeln med djupen på hålen säkert, tror det hade varit en konst att få till!

[Mats i Myrhult]

Men står grunden på dessa skollor?
Jag ska inte säga att all skiffer beter sig likadant, jag vet för lite. Men skiffer som den i Östersund sväller och lyfter även stora tyngder. Det lyfter dessutom inte jämnt, så sprickor uppstår i exempelvis även kraftigt armerad betong.

Det är ju signifikant för skiffer att den anturligt delar sig i skikt. Det var mycket vanligt i Österundstrakten med skiffer istället för betongplattor på exempelvis trädgårdsgångar. Där är det ju inget som förstörs om det rör sig lite.

[ollenorell]

Här har husägarinnan googlat fram.
Kartan visar det bälte vid Östersund du beskriver.
I vårt län Östergötland verkar det finnas i Mjölby Boxholm Ödeshög Motala Mantorp-trakten (gränsar mot Linköping).
På den östra sidan av Östergötland mer mot kusten (Vikbolandet) där huset står finns ingen förekomst registrerad på kartan iallafall.

Är inte vårt berg dessutom mer rostbrunt än alunskiffer?
Det kanske dock fortfarande är skiffer?

[ollenorell]

Har borrat en massa hål, och hällt i snigeldynamit.
Sedan började det regna, hoppas det klarar sig.
Måste beställa mer snigel också

[ollenorell]

Men står grunden på dessa skollor?
Jag ska inte säga att all skiffer beter sig likadant, jag vet för lite. Men skiffer som den i Östersund sväller och lyfter även stora tyngder. Det lyfter dessutom inte jämnt, så sprickor uppstår i exempelvis även kraftigt armerad betong.

Det är ju signifikant för skiffer att den anturligt delar sig i skikt. Det var mycket vanligt i Österundstrakten med skiffer istället för betongplattor på exempelvis trädgårdsgångar. Där är det ju inget som förstörs om det rör sig lite.

Såhär tror jag det ligger till.
Huset står på en jordmån, oklart hur tjock, eller om berget under är väldigt ojämnt så närheten till berg varierar kraftigt.
Det kan dock sägas att berget ligger ytligt på husets framsida, så ytligt att det var krångligt att dra fram fiber (för det var så grunt med jordmånen).
Samt att det på baksidan (där vi borrar) ju är nära till berg.
Jag skulle tro att det ser ut som på min skiss.
Det rosa avser jord, glömde skriva det.


Jag läser lite då och då olika trådar där folk renoverat torpargrunder.
Robban_C (och många fler) har lite bra tips för gjutning av platta på mark i andra trådar.

Fundering:
Om man skulle gräva ur jorden innanför den kallmurade grunden i min skiss, lägga i kapillärbrytande kross så man får plan horisontell nivå, lägga 20-30cm frigolit, och sedan gjuta en platta...
Alltså en kall platta för stabilitetens skull som man reglar upp ett trägolv på, eller en varm platta (lek med tanken).

Finns det inte stora risker med att det ställer sig vatten under den gjutna plattan då?
Om det är fickor eller skrevor i berget, det vet man ju inte hur det ser ut innan man rivit upp golvet och grävt ur hela grunden förstås...
Men även om berget är plant kanske det vinns vertikala sprickor i berget där fukt kan tränga upp?

Alltså min tänkta dränering i bergets bakfall blir nog bra och så, men man vet ju aldrig om del av vattnet försvinner i sprickor...

Man skall nog ha tänkt över det ganska många gånger innan man gjuter betong, då det är lite svårt att göra ogjort

[Mats i Myrhult]

OM det hos dig är skiffer med samma egenskaper som i Östersund, vilket jag alltså inte vet!
Vad som gjordes på min fars inrådan och fungerade då. Det var i källare i centrala staden där det var garagegolv, körgolv som sprack. Det var gjutet på skiffern och det kunde bli en halvmeter i nivåskillnad i en spricka, som jag minns det.
Då grävde man ur och såg till att skiffern alltid var vattentäckt, för då sväller den inte. Då kunde ett fribärande golv anläggas ovan vattenytan.
I den nya rapporten verkar problemen vara desamma, men lösningen en annan. Där gräver man ner "stolphål" så djupt att botten alltid står i vatten. Sedan gjuter man pelare i de hålen. Då ska man väl slippa sprickor i väggar också. Golven är troligen fortfarande fribärande med luft mellan berg och golvens undersida.

Med reservation att jag fattat något fel.

Risken med din dränering är alltså att det tidigare alltid stått vatten i och över skiffern, med fuktskador på kåken som följd. Om du nu torrlägger kan du istället få sättningar.
Ett jävligt dilemma alltså.

Det berg du har visat på bilderna ser ut att skikta sig något, men inte alls lika mycket som skiffern jag sett i Östersund och i fjällvärlden. Du kan alltså ha bättre material än i värsta scenariot! Optimism där!

Avledning av vatten, torrt uppåt, är en nödvändigthet för husets hälsa.
Om du dränerar och väntar så märks det inom några år inom du får rörelser, men du vill fixa färdigt grund och golv direkt förståss!

Ett alternativ är nergrävda stolpar som alltid står blött, en avancerad plintgrund alltså.
Ett annat är att separera skikten, lägga en stadig presenning, med uppvikta kanter så att inget vatten rinner på ovansidan, i botten. Sedan fylla upp med torrt dränerande material och gjuta golv ovanpå det i vanlig ordning.

Men jag är inte byggnadsingenjör. Bäst att konsultera en sådan när du är klar med dräneringen, inför nästa fas.

[ollenorell]

Risken med din dränering är alltså att det tidigare alltid stått vatten i och över skiffern, med fuktskador på kåken som följd. Om du nu torrlägger kan du istället få sättningar.
Ett jävligt dilemma alltså.

Det berg du har visat på bilderna ser ut att skikta sig något, men inte alls lika mycket som skiffern jag sett i Östersund och i fjällvärlden. Du kan alltså ha bättre material än i värsta scenariot! Optimism där!

Avledning av vatten, torrt uppåt, är en nödvändigthet för husets hälsa.
Om du dränerar och väntar så märks det inom några år inom du får rörelser, men du vill fixa färdigt grund och golv direkt förståss!

Precis, jag har mer tänkt på husets bästa med den där dräneringsåtgärden.
Vi får hoppas berget inte sväller, men jag är ännu hoppfull för att det skall gå bra
Det tar väl några år i så fall.

Ett alternativ är nergrävda stolpar som alltid står blött, en avancerad plintgrund alltså.
Ett annat är att separera skikten, lägga en stadig presenning, med uppvikta kanter så att inget vatten rinner på ovansidan, i botten. Sedan fylla upp med torrt dränerande material och gjuta golv ovanpå det i vanlig ordning.

Men jag är inte byggnadsingenjör. Bäst att konsultera en sådan när du är klar med dräneringen, inför nästa fas.

Det här med "avancerad plintgrund" har jag funderat över, men hittat få som gjort.
Här är från en blogg, någon som kallar sig för "Grejarn":
https://grejarn.blogg.se/
Geni!
Han verkar gjuta vissa plintar med grus under som botten för att stötta upp gjutningen och få det att bära bra.
Blandat med andra plint som sitter med armering borrat i berg.

Det är den där lösningen att borra ner (helst kraftig) armering i berg och gjuta plintar som tilltalat mig.
Jag har inga problem med min maskin att borra så djupt som krävs liksom...

[ollenorell]

Ett förtydligande kring den eventuella lösningen att gjuta platta.
Gruset (kross) skulle kunna trycka på grunden och trycka ut den?
Vatten skulle kunna ställa sig där vid krossen, om bergets skrevor läcker vatten där, eller om berget utgör som fickor som vattnet lägger sig i.
Frågan är om det är ett problem?

Grannen har grusgrop, och vi kanske skulle kunna få köpa krosset av honom, blir 400m framkörning bara...

[Mats i Myrhult]

Oavsett markförhållanden vill man alltid få ner plintarna till ett djup där underlaget inte rör sig.
Skulle föredra plintar som är släta och raka, inte en betongkaka som hålets väggar kan få tag i och lyfta.

Jord med mullhalt ska du inte ha under en platta på mark!
Ja, med den lutning du har på backen och den stora höjden på nedre muren är det risk för stora påkänningar på den. Kräver nog särskilda förstyvningar/förankring.