El mellan byggnader på gården

[Mikkel]

Planerar för att dra jordkabel till de byggnader på gården som saknar el. Med detta kommer en del frågeställningar och eftersom jag inte är elektriker kanske jag använder fel ord, men ni får gärna rätta mig. När det blir dags så ska en elektriker göra eljobbet.
Säkringar vid elmätaren är på 25A, därifrån går en kabel till en central i boningshuset och en kabel till en central i verkstaden.
Om jag förstått det rätt så har jag två "huvudcentraler", de ligger inte i serie för då hade den "sista" varit undercentral. Det verkar vara bra att ha huvudcentral där det behövs högre effektuttag.

Nu planerar jag för att dra nytt enligt de blå markeringarna och först från säkringarna A vid mätaren till garaget D, vid garaget vill jag ha tillgång till hög effektuttag då det kan bli en tillbyggnad med maskinhall (och ev. pannrum), därför tänkte jag att den också skulle vara "huvudcentral". Därefter kommer jordkällare E och vedbod F,
1) blir dom två då lämpligen undercentraler till garaget D?
2) ska man lägga i rör eller ska man lägga jordkabel direkt i backen och vad kallas kablarna?
3 något mer att tänka på?

Jag kommer säkert få förslag från elektrikern men vill lära mig så mycket jag kan så att jag får så bra funktion som möjligt.

[uppland2]

Det behöver inte bli undercentraler bara för att de rent fysiskt sitter efter varandra. Skulle tro det vanligaste på en gård är att man drar EKKJ 3x10+10 i en gul slang mellan husen om du inte har några speciella orsaker att välja något annat. Har för mig att det egentligen är behörighetskrävande också att lägga själva slangen, men jag har aldrig hört någon elektriker klaga på att den ligger på plats när de kommer.
Ev. kan du spara någon krona på enklare kabel om du sätter undercentraler med femledarsystem till E och F, men för så korta avstånd lär det vara försumbart jämfört med arbetskostnaden och vem vet när du vill ha en rejälare vedmaskin i vedboden?

[tracker]

Tror att det blir trångt med alla kablar i mätarskåpet, är nog bättre att gå från c till d osv...
Har du tänkt dig att säkra högre än 25 , har du dom stora säkringshuvarna vid mätaren annars är det max 25 ampere.
Lämplig kabel idag är N1XV, även då helst i gulslang med slät insida.

[Henrik_N]

EKKJ behöver väl inte läggas i slang, räcker med ett markeringsband ovanpå?

[Mikkel]

Ja uppland2 att ha vedmaskinen vid vedboden finns i tankarna. Jag vill inte snåla på materialet om det innebär begränsningar så kostar jag hellre på bättre material. När det blev markkabel till boningshuset som ersatte luftledning med blanktråd så grävde dom ner den svarta kabeln utan skyddsrör vad jag vet.

Tracker, i verkstaden C är det 16A och då kanske den kabeln som går på fasaden 4 m från mätaren A inte är tillräckligt grov om jag vill kunna ta ut mycket i garaget/maskinhallen. N1XV har jag läst om.
Frågan är också om man förlorar något att låta kabeln från A till vedboden F bli skarvad vid garaget D och jordkällare E eller om det ska gå en egen till vedboden oskarvad. När jag tänkte placera min vedmaskin vid vedboden varnades jag för att det kunde bli problem med 3-4 st skarvkablar (spänningsfall eller vad det hette?), men nu gäller det ju permanent markkabel och den är det ju grövre dimension på.

Henrik_N, ja frågan är om det måste vara slang eller om det är praktiskt att kunna göra grävjobbet klart innen elektrikern kommer.

[uppland2]

EKKJ behöver väl inte läggas i slang, räcker med ett markeringsband ovanpå?

Det har du nog rätt i, men det är ett enkelt sätt att få lite extra skydd om det råkar vara en sten i fyllningen, och det möjliggör att dra om ledningen utan att gräva upp (även när det är fruset).

[tracker]

En elektriker måste räkna på detta, ringa elbolaget för att få förimpedansen vid mätaren, alternativet göra eget test.
Tabell på kabellängder..
https://www.fluxio.se/forum/foreskrifte ... all-4.html

[Mikkel]

Ja en elektriker kommer att få lämna offert med förslag.
Det där var en bra tabell och tar man 400V (3-fas), 10 mm ledare och 90m längd så kan den belastas med 50 A och det räcker ju gott, sen blir ju startströmmen högre på elmotorer, men det är ju bara under kortare tid.

[torbjorn_forsman]

N1XV är definitivt att föredra i detta fall. Framför allt för att den är isolerad med PEX istället för PVC och alltså inte har den gamla EKKJ-kabelns störande egenhet att drabbas av s k intermittenta ljusbågar om kabeln blir skadad i jorden där det är fuktigt omkring.

Intermittenta ljusbågar : En ljusbåge tänds vid kabelskadan. När PVC:n börjar brinna så utvecklas klorhaltiga ångor som släcker ljusbågen tills ångorna har vädrats bort, sedan tänds ljusbågen igen och så håller det på på det sättet. Har man otur tänds ljusbågen så korta stunder åt gången att säkringarna inte hinner lösa ut. En sådan intermittent ljusbåge har förmågan att mer eller mindre bränna bort kabeln, och vandra mot effektriktningen. Risken är som sagt störst i fuktig miljö, och förvärras av sådana faktorer som t ex låg kortslutningsström och enpolig avsäkring. Befarar man sådana saker, så lönar det sig att säkra av med en trepolig dvärgbrytare som bryter alla faser redan vid kortslutning på en av dem.

Beträffande kabelarea, spänningsfall och sånt:
Total längd på den nya kabeln blir ju 82 m. Lägg på 10 % för säkerhets skull så får vi 90 m.
Resistansen i en 90 m lång kopparledare på 10 mm² blir (90/10) x 0,0175 , säg 0,16 ohm. Vi får såklart två sådana ledare i serie oavsett om man belastar mellan två faser (400 V) eller mellan fas och nolla (230 V). Om vi tänker oss att man kopplar in en enfasig 230 V-last som drar 25 A längst bort på kabeln, så blir spänningsfallet 2 x 0,16 x 25 = 8 V, alltså 3,5 % av nätspänningen, det är klart godkänt. Om vi antar att förimpedansen i matningspunkten (A på ritningen) är 0, så skulle enfasig kortslutningsström längst bort bli 230/0,32 = 719 A. Dvs nästan 30 gånger huvudsäkringarnas märkström, det räcker gott och väl för att utlösningsvillkoret ska vara uppfyllt (dvs att säkringarna ska lösa i stort sett omedelbart vid en stum kortslutning. MEN: om matande elnät är klent så att förimpedansen inte är försumbar, så kan kortslutningsströmmen bli lägre och i så fall kan man behöva ta till en större area i den egna anläggningen alternativt säkra ner för att uppfylla utlösningsvillkoret.
Nätbolaget ska kunna lämna besked om förimpedansen i anslutningspunkten om man frågar. Ställ gärna den frågan i förväg, svaret på den kan vara bra att ha innan du planerar vidare.

[uppland2]

N1XV är definitivt att föredra i detta fall.

Av bilden att döma ser det ut som en jordbruksfastighet. Kan inte försäkringsvillkoren kräva pansarrör eller ingjutning om man väljer en oskärmad kabel?

[Mikkel]

Avståndet från mätaren till transformatorstationen har jag mätt till 230 - 250 m, om det säger något.
Jag får kontakta elbolaget/nätägaren om förimpedansen vid mätaren.

[torbjorn_forsman]

Det är ju förläggning i mark, inte inomhus i detta fall. Och läser man försäkringsbolagens regler för lantbruksfastigheter noga, så ser man att det är ganska väl avgränsat i vilka slags lokaler det krävs gnagarsäkring av elkablar. I sådana lokaler och utrymmen är det i vilket fall inte tillrådligt att ha en elcentral uppsatt, så de här markkablarna kommer aldrig in på sådana ställen. Om det trots allt skulle vara så, är det ju inte så svårt att förlägga kabeln i stålrör den sista biten.

EKKJ och liknande anses ändå inte som gnagarsäker.

[Mikkel]

Inkommande kabel har ett plåtskydd (U-form) över sig mellan mark och ca 1,5 meter upp, kanske är mer ett allmänt mekaniskt skydd.

[Valter.Öhman]

Den här har jag lagt ut tidigare i en annan tråd. Jag tror att den gäller fortfarande.


Förimpedansen kan man få veta genom energibolaget som äger nätet.

Ex ger:
-Om Zför 400mOhm
-Dvärgbrytare C 25A
-Kabel 6mm2 ger maxlängd ca 62m
-Kabel 10mm2 ger maxlängd ca 105m

Samma storlek på säkringen 25A men porslin ger ju längre kabel i förhållande till arean.
Kabel 6mm2 ger då ca 115m.

Zför 400mOhm är bara tagit ur luften. Den måste man ju fråga energibolaget om eller mäta.

Väljer man en snabbare säkring tex B går det ju ha längre kabel på samma area.
Utlösningsvillkoret är ju till för att skydda kabeln om det blir kortis närmast förbrukaren.
Obs! Är inte elektriker men någon med tillgång till tex ELVIS eller har kunskap får gärna bekräfta att dessa formler fortfarande är gångbara.

Jag skulle oxå välja PEX-kabeln då den är betydligt mer lättjobbad.

Beräkna ledningslängden för en kabel

L = ((k / In) - Zför) / r

L - maximal ledningslängd. (Enhet: meter - m)
k - en konstant vid dvärgbrytarkaraktäristik B = 42000 , C = 21000, D = 10500.
In - märkström för dvärgbrytaren. (Enhet: Ampere - A)
Zför - den uppgivna eller beräknade förimpedansen. (Enhet: milliOhm - mΩ)
r - materialkonstant Cu-ledare och area: 1.5mm² = 27.6, 2.5mm² = 16.9, 4mm² = 10.5, 6mm² = 7.02, 10mm² = 4.18

Du anger således förimpedansen i mΩ, vidare antas att area är lika hos L och PE-ledare (giltigt vid de kablar och areor vi rör oss med här).
Data för kablar kan du hitta i olika tillverkares datablad, men i de sammanhang som behandlas här kan du utgå från en resistivitet för Cu = 17.2 (mΩ x mm²) / m vid 20℃ som sen räknas om med 4‰ / K vid andra temperaturer (det är gjort i normen för konstanten r ovan där man antagit förhöjd ledartemperatur samt räknat på dubbel längd ledare så att man anger per meter kabel).

Vid de fall som diskuteras här behöver du inte tänka på impedansens reaktiva komponenter det räcker gott med ren resistans ev uppräknad till högre ledartemperaturer. Schablonmässigt kan du se reaktansen som konstant ca: 80mΩ/km vid lspkraftkablar så den gör sig inte gällande förrän areor > 70mm².



Vid Diazed(porslinssäkring) får vi räkna enligt denna modell, om vi antar gG karaktäristik och 0.4s utlösningstid följer:

L = (k - Zför) / r

L - maximal ledningslängd. (Enhet: meter - m)
k - en konstant vid 10A = 2665, 13A = 2023, 16A = 1986, 20A = 1486, 25A = 1214.
Zför - den uppgivna eller beräknade förimpedansen. (Enhet: milliOhm - mΩ)
r - materialkonstant Cu-ledare och area: 1.5mm² = 27.6, 2.5mm² = 16.9, 4mm² = 10.5, 6mm² = 7.02, 10mm² = 4.18

Detta i enlighet med normens brytström vid 0.4s och den konstant r för Cu som även den är normerad.

[QV_]

Om du lägger ner slang så skall den vara gul.
Standard i dag är 10mm2 så du skall inte ha mindre.
Om man väljer 5 ledare alltså 5 x 10mm2 så kan skydda hela den nya installationen med 1 (långsam) JFB som brandskydd.
Alltså alla byggnader och nedgrävd kabel.

Med brandskydd menas om det blir elfel i kabel eller central så kommer JFB att bryta bort elen och dämed minska inmatad energi till branden.

Man kan ju även dra en 4 ledare om det är det som elbolaget leverera in. Men 5 går alltid att dra.
Jag skulle (och har dragit) 5 ledare som första val.
Någon 4 ledare har det blivit av rena ekonomiska skäl när man var fattig.