Kondensskyddad plåt på lagårdstak?

[bmi430]

Dags att ställa ännu en fråga.
Hur ska jag tänka angående kondensskydd?

I vår ska vi byta taket på lagården och logen vilket är en takyta på drygt 1400m2. Tyvärr la min morfar Eternit på taket så det kommer bli en ganska stor saneringskostnad, men jag ser inga vettiga alternativ som inte är direkt osympatiska mot framtida generationer, så nu ska Eterniten bort. Därefter ska det läggas plåt.

Inifrån ser stommen mestadels ganska fin ut. På delar av taket är undertaket av takspån intakt men på stora delar saknas det spån helt eller delvis.

Byggnaden har inte varit i drift för djur sedan någon gång på 70 talet, och har sedan dess använts som förvaringsutrymme. På sikt skulle jag vilja bygga en mindre verkstadsdel inne på logen (gjuta platta och bygga innerväggar och innertak i ett hörn. Övrig logyta tänkte jag ha till att förvara mina maskiner och kanske någon inhyrd husvagn eller båt på vintern. Kanske kommer vi i någon framtid ha några djur inne i lagården (kor, hästar eller får). Men det är mycket osannolikt att byggnaden kommer hysa 50 mjölkkor någonsin igen.

Halva byggnaden är lagård med gjuten platta och murad sockel och en mellanvåning för höloft. Över denna går en körbro genom hela byggnaden. Loghalvan har i nuläget jordgolv och fri takhöjd förutom körbron som går rätt många meter upp i luften dock med en massa bärande pelare som alltid står i vägen.

Min fundering gäller behovet av kondensskydd. Logens väggar är förstås mycket dragiga. Lagården är hyfsat tät på nedervåningen, men höloftet är väl ventilerat. Några större mängder djur som tillför fukt behöver man inte ta hänsyn till. Byggfirman rekommenderar kondensskyddad plåt. Alternativen som jag ser är kondensduk eller ren plåt. Vad har ni för erfarenheter. Förutom priset, finns det någon nackdel med kondensskyddsbehandling av plåten? Den bilder ju fukt, är det ett problem? Är det alls värt att lägga kondensskydd, eller ska man köra ren plåt? Hur är det med läktens hållbarhet, där bör ju kondensen vara negativ?

Om det inte finns nackdelar, men troliga fördelar är jag beredd att ta kostnaden för kondensbehandling. Men jag är lite rädd för att det är en förhållandevis ny teknik som inte har prövats så många årtionden.

Någon som har egna erfarenheter?

[busholle]

Har lagt både kondensskyddad och utan. I de flesta fall jag lagt utan så har jag ångrat mig, det blir snabbt regnigt inne vid väderomslag om det saknas kondensskydd.
När det gäller själva kondensmängden och utsattheten för läkten så blir det lika illa oavsett metod. Skillnaden blir att du med kondensskydd slipper regn inomhus, utan kondensskydd så flyttar sig kondensen nedåt till närmsta läkt och antingen sugs upp av trät eller regnar ner.

Hos de de plåtleverantörer jag använt så skriver de i monteringsanvisningarna att läkten ska kläs med takpapp i remsor för att hantera fuktproblematiken.
Jag har använt plåt med limmad matta på och kondensen kan hanteras på två sätt efter att den sugits upp av mattan. Antingen ventileras den bort efter att den kritiska väderperioden passerats eller så vandrar fukten nedåt i mattan till hängrännan. Det sista kräver en vettig taklutning som du troligen har på en gammal höghusladugård.

Förresten hedrar det dig att du tar tag i saneringsproblemet nu och inte bollar det vidare på nästa generation. Jag har gjort likadant men då sanerat själv, brorsan gjorde också så när han sanerade fritidshuset förra året. Visst är asbest farligt men att demontera ett tak är inte värre än att renovera bromsarna på ett par veterantraktorer.

[Skru'are]

Vi har idag ett klimat/väder som inte ger möjligheter att ventilera bort fukt.
Kondensbehandling skyddar inte mot kondens utan kan enbart buffra/lagra en viss mängd vatten. När skiktet är mättat rinner vattnet neråt och släpper vid läkten som fuktas och det droppar.
Du behöver ett underlagstak! Det finns olika material som duk , board od.
Om du använder träreglar till läkten för plåten bör du täcka dem med tex en AC-papp bredare än läkten/regeln. Bla för fukt/mögel, men även friktion/rörelser.
På underlagstaket lägger man först tunn ströläkt för avrinning och fäste av genomtrampningssäker duk od.
Skruva gärna läkten i randzonerna där det krävs mer för vindlaster. (Vid avblåsningar följer ofta reglarna med.)

Har du vågformad Eternit finns ett alternativ.
Om taket är i hyfsat skick och kan ställvis lagas med duk,så kan det utgöra underlagstak och väderskydd under arbetets gång.
Efter en rengöring reglar man upp med ståĺreglar eller alternativt träreglar med hjälp av särskilda beslag som använder befintlig skruv/ej bearbetning.

[bmi430]

Tack för era svar.
Eterniten skulle säker kunna fungera som undertak, men av hänsyn till framtida ägare av fastigheten vill jag sanera den när vi nu ändå ska ha byggställning på plats.

Ett riktigt underlagstak skulle förstås vara bra men bli väldigt dyrt med tanke på takets storlek. 1400kvm oljehärdad masonit är gissningsvis en stor kostnad. Duk är förstås ett billigare alternativ, håller den över tid?

Om man sätter en duk eller board som undertak, är det då vettigt att ändå ha behandlad plåt eller är det bara onödigt?

Taklutningen är mycket riktigt rejält brant, så fuktvandringen borde ske från plåt till plåt tycker jag. Hur mycket som går över till läkten är dock intressant.
Det där med papp på läkten var nytt för mig.

[Skru'are]

Behandlingen kan du avstå. Underlagstak behöver du!
Kondensen går inte förbi läkten. Det är inte fuktvandring - det är vatten som rinner på undre sidan/profilbotten.
Överdriv inte Eternitens belastning i framtiden, så länge inte bearbetas till torrt damm utgör den inte risk.

[busholle]

Om man sätter en duk eller board som undertak, är det då vettigt att ändå ha behandlad plåt eller är det bara onödigt?

Taklutningen är mycket riktigt rejält brant, så fuktvandringen borde ske från plåt till plåt tycker jag. Hur mycket som går över till läkten är dock intressant.
Det där med papp på läkten var nytt för mig.

Duk får samma funktion som kondensskyddet på plåten så antingen eller.

Plåten skarvar du inte utan kör hela längder. Det är bättre på alla vis även om det är lite slitigt att få upp dem.

[busholle]

Överdriv inte Eternitens belastning i framtiden, så länge inte bearbetas till torrt damm utgör den inte risk.

Förutom om det brinner, då exploderar den och sprids.

[meken49]

När jag tog bort eterniten på mitt ladugårdstak i början på 90-talet, fick man kasta den i en speciell container. Gick väldigt smidigt, men nu är det mera komplicerat. Vi lade masonit först innan plåten kom på plats, och det har fungerat väldigt bra. Inga som helst tendenser till vatten-dropp. Är väldigt nöjd med detta, som säkert inte blivit av om han som hjälpte mig inte föreslagit masonit under plåten som kondensskydd.
Har en liten ute-veranda med plåttak och från den droppar det ofta när det blir temperaturförändringar från minus till plusgrader.
Trodde som okunnig på byggnationer, att när det är välventilerat skulle det inte bli bli kondens.

[Skru'are]

Det mest ventilerade är väl ett skärmtak. Och där har du mest kondens

[bmi430]

När jag tog bort eterniten på mitt ladugårdstak i början på 90-talet, fick man kasta den i en speciell container. Gick väldigt smidigt, men nu är det mera komplicerat. Vi lade masonit först innan plåten kom på plats, och det har fungerat väldigt bra. Inga som helst tendenser till vatten-dropp. Är väldigt nöjd med detta, som säkert inte blivit av om han som hjälpte mig inte föreslagit masonit under plåten som kondensskydd.
Har en liten ute-veranda med plåttak och från den droppar det ofta när det blir temperaturförändringar från minus till plusgrader.
Trodde som okunnig på byggnationer, att när det är välventilerat skulle det inte bli bli kondens.

Lägger man då masoniten på läkten, direkt under plåten eller med en luftspalt mellan plåt och board?

[Skru'are]

Busholle
Kondensskyddsbeläggning är inte jämförbart med underlagstak. Inte i närheten ens.
Om det explodera bensin eller störtar ett flygplan är det nog det minsta bekymret med taket. Du får ett saneringsarbete i alla fall.
Risk = följd x sannolikhet.

[meken49]

När jag tog bort eterniten på mitt ladugårdstak i början på 90-talet, fick man kasta den i en speciell container. Gick väldigt smidigt, men nu är det mera komplicerat. Vi lade masonit först innan plåten kom på plats, och det har fungerat väldigt bra. Inga som helst tendenser till vatten-dropp. Är väldigt nöjd med detta, som säkert inte blivit av om han som hjälpte mig inte föreslagit masonit under plåten som kondensskydd.
Har en liten ute-veranda med plåttak och från den droppar det ofta när det blir temperaturförändringar från minus till plusgrader.
Trodde som okunnig på byggnationer, att när det är välventilerat skulle det inte bli bli kondens.

Lägger man då masoniten på läkten, direkt under plåten eller med en luftspalt mellan plåt och board?

Jag minns inte riktigt hur vi gjorde. Eftersom brädtaket under eterniten var kvar, (det hade varit spåntak tidigare) tror jag att vi spikade masoniten direkt mot taket. Men det finns säkert andra sätt, som nog andra Maskinister kan svara på.

[bmi430]

Jag tänkte på om ni läktade mellan masoniten och plåten?
Men jag såg nu att skruare hade föreslag det redan innan. Det kanske är så man gör?

[bmi430]

Är det någon som använt kondensväv och som har en uppfattning om hur den håller över tid (tänker att det kommer flyga in fåglar, krypa möss och blåsa). Om inte pengar var en del i ekvationen skulle jag nog välja oljehärdad board eller rent av råspont med papp, men det kommer öka främst arbetskostnad men även materialkostnad jmf med väv. Är det värt det eller skulle ni satsa på väv?

[roddjer]

'
Träguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/tak > "Fribärande läkt" > "Tak med profilerad plåt" '