Åskledare, blixtlås, överspänningsskydd, ventilavledare

#1 » 10:24:52, 18-05-2022

Finns det krav på åskledare?
Många flerfamiljshus har sedan gammalt åskledare på taket, i vart fall byggda på 1950-talet och tidigare.
Vissa är fortfarande inkopplade men en del verkar vara borttagna, helt eller delvis, förmodligen i samband med tak eller fasadarbeten, kanske vid Rot-renovering.
Idag sätts det in överspänningsskydd eller ventilavledare, ersätter det åskledaren på taket och vad finns det egentligen för krav?
Har sökt information men hittar ingen enklare och tydlig beskrivning om krav på gamla typen av åskledare. :skriva2:

Någon som har erfarenhet? :klia:

Elrond har en bra snabbguide, men vad gäller för gamla befintliga åskledare på flerbostadshus tex 3 - 5 våningar?
https://elrond.se/produkter/typ/potenti ... 2uEALw_wcB

#2 » 11:39:27, 18-05-2022

Innan jag råkade tala med en åskskyddskonsult så trodde jag att skydd mot åska, då sätter man en pinne på taket och en ledning ner i marken, problemet löst. Så är det inte, i värsta fall har man ställt till så risken är större om man bara gör så.

Första steget för åskskydd är att säkra ingående ledningar med avledare. Det är det primära att göra. Efterhand som ledningar grävs ner har ju problemet minskat (innan det blev grävt här brukade det skjuta ut doslock när åskan gick och värsta smällen rensade hela byn på all elektronik) men det är ändå där man börjar. Nästa steg är att hindra inledning via markskydd. En ringledning runt huset som hindrar inslag via mark. Först när det är gjort är det möjligen dags att börja fundera på den där pinnen på taket. Oftast är det överkurs men om den nu ska till måste det göras med omsorg. Åskledaren måste säkras mot husets el och värmesystem så det inte blir överslag mellan åskledaren och t ex en lampa på vinden.

Så om pinnen på taket inte syns till så mycket nu kan det i bästa fall bero på att man har bättre koll nu och gör mer verksamma åtgärder.

#3 » 11:51:41, 18-05-2022

Man ska skilja på å ena sidan direktnedslag i huset och å andra sidan åsköverspänningar som kommer in via ledningar (el, tele, vatten, avlopp, kabel-tv osv). Och egentligen, å tredje sidan, s k inducerade åsköverspänningar pga nedslag i terrängen i närheten eller blixtar som går inom moln.

Höga pinnar på taket var vanliga i mitten av 1900-talet då man ofta hade tv- och radioantenner på höga master i anslutning till huset, då var det bra att åskledaren stack upp högre än alla förekommande antenner.

Överspänningsskydd på inkommande elledning brukar bara behövas om servisledningen är luftledning (eller om det finns luftledningar i andra delar av det lågspänningsnät som matas från samma transformator). Vad som brukar göra betydligt mer nytta är en ordentlig potentialutjämning. Se till att alla ledningar utifrån (inklusive vatten och avlopp, ev elledningar som går ut till uthus och garage mm) går in i huset på samma ställe. Omedelbart innanför vägg/grundmur ska alla elledningars PEN-ledare kopplas ihop med varandra med en rejäl nollskena (potentialutjämningsskena), dit förbinds också ev metallrör för vatten och avlopp, skärmen i kabel-tv-kabel, jord för åskskydd för tele mm. Även ev armering i betongplatta eller grundmur samt ev ringledare runt huset ska kopplas ihop med den där skenan. Större metallföremål som t ex plåttak, hängrännor och stuprör likaså.

#4 » 12:03:12, 18-05-2022

Finns en del skrivet om detta.

BM425 @ Att göra platta på mark?

Plåttak är värst anser jag, plåten blir laddad av joner i luften vid åska, sedan fortplantar sig laddningen lättaste väg till jord, med gnistbildning mellan ledarna. Med riktig åskledare är allt förbundet så att gnistbildning inte uppstår o att man styr laddningen direkt till jord. Vid direktträff hjälper ingenting.

#5 » 18:06:52, 18-05-2022

Det är som det skrivs ovan viktigast att skydda metall in till huset. De står för 95% av skadorna.
Åskledare på taket som då är mycket dyrare är de resterande 5%.

Det viktigaste med åskskyddet är att all metall skall in på samma ställe.
Detta tog ett antal år att fixa till i torpet.

Så i mitt fall så sitter det ventilavledare på matningen in till huset.
För att inte "förstöra" funktionen så är alltså uthusen, brunnspumpen, avloppskvarnen och gräsklipparen matat från denna punkt, För dessa kablar går ju "ut" igen.
Sedan sitter det överspänningsskydd på TVantennkabel och telefonin (nu urkopplad)

TVantennskabeln går en omväg till denna punkt och tillbakavägen skall inte gå i närheten av "ditvägen". Jag har iallfall 1 meter emellan

Dessa olika åskskydd skall sitta på samma metallplatta.

Sedan kan man förbinda metallplattan med moderjord.
Detta är inte nödvändigt men kan då förhindra att åskan slår från huset mot jord.
Vill man sedan kunna röra sig i området runt huset när åskan går så kan man komplettera med en ringledare runt huset.
Själv har jag varken ringledare eller "moder jord" på min anläggning.

OBS! Att åskskydda elen på ena sidan av huset och sedan åskskydda matningen till ekonomibyggnaderna på andra sidan huset (bara för att man intet orkar gräva runt huset) är inte på något sätt bra och skall absolut inte ske.
Möjligtvis att man kan göra det tillsammans med en ringledare men det är inget jag skulle rekommendera.

Börja det långsiktiga arbetet med att samma ALL metall in till huset på samma ställe.

#6 » 17:57:28, 19-05-2022

Bra svar från er alla :buga:

Man ska alltså börja med avledare/ventilavledare och överspänningsskydd på inkommande ledningar i första hand och eventuellt ringledning för överslag som kan komma via marken.
Frågan gällde egentligen hur man ska hantera befintliga åskledare i form av "pinne" på taket som leds ner till tex huvudvattenledningen. Det verkar som att man bör se till att de är rätt inkopplade hela vägen från taket ner till jorden/vattenledningen om de nu ska sitta kvar. Idag finns ju även krav på takskydd (takbrygga, takstege, plattform) och ibland snörasskydd. Dessa metallkonstruktioner och plåttak kan jag tänka mig kan vara bra att koppla till åskledaren.
Tittar man i vad som skrivs om krav så indelas byggnader/byggnadsverk i fyra klasser och att det ska göras en riskbedömning. Min slutsats (jag kan ju ha fel, det har hänt :vissla:

) utifrån dessa texter är att det inte finns ett krav på vanliga flerbostadshus att ha åskledare av den typ som sitter på taket. Jag tänker då på ett flerbostadshus 3-5 våningar som inte ligger ensamt på en slätt eller högst upp på ett berg. Däremot kan man behöva ha avledare och överspänningsskydd.

#7 » 10:30:33, 10-05-2023

Jag snubblade över en artikel om åskskador på bl a nätverksprylar, den kan vara läsvärd.
https://randolph-telecom.com/wp-content ... N-1300.pdf

#8 » 13:30:56, 10-05-2023

Den inducerade överspänningen i marken som Torbjörn nämner breder ut sig olik mycket kring en nedslagsplats beroende på urladdningens storlek och markens ledningsförmåga. Efter en längre torrperiod på en torr plats påverkas möjligen installationer på långt avstånd (hundratals meter). Vid bra jordtag sas är nedslaget mer begränsat.
Sedan kan förstås ett nedslag bestå av flera synliga urladdningskanaler inom ett område.