Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterMaskinistenin rikosrekisteri

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexJord- och skogsbruk, fastigheterFastigheter, mark och byggnader

Att göra platta på mark?

287 inlägg • Sida 1 av 20
Diskutera bygge av fastigheter, lador, maskinhallar mm här, även vägbygge och -underhåll passar in här.

Robban_C (trådstartaren)

#1 » 00:41:15, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

I den här tråden
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?p=88580#88580 frågades det efter lite info om plattor:
orwak skrev:intressant att läsa robbans kunskaper om plattor, eftersom jag själv snart skall gjuta en isolerad platta och kan tänka mig att det finns fler, skulle inte robban kunna skriva en typ klistrad tråd hur man "bör" bete sig?:) jag tycker det hade varit mycket intressant läsning!
båda tummarna upp! :thummar:

Om vi börjar med att reda ut att jag har mina åsikter om hur man ska/bör göra och det finns andra som har andra åsikter. Jag är alltså ingen expert! Men man får ju tacka för förtroendet. :grin: :buga:
Kan dock skryta med att vi är inte vana att få påbackning på slutbesiktning och vi får titt som tätt beröm av övriga yrkeskategorier (snickare etc).
Och jag ser gärna att ni andra som gör såna här jobb lägger er i och kommenterar hur ni gör.

Så här brukar vi göra (ungefär):
Först avtäckning av allt som inte bär långsiktigt. Dvs upp med alla stubbar, bort med sten som sticker upp ur blivande makadamen. Bort med matjordslagret och allt som växer och kan ruttna (dvs sjunka). Enstaka rötter får vara kvar, annars får man ju schakta till Kina.
All uppfyllning av stubbhål, stenhål, eller för låg schaktbotten SKALL göras med komprimerbart material, dvs material som går att padda. Det kan vara samkross (0-30, 0-90 eller liknande), grusfyllning (osorterat direkt ur grusåsen) eller liknande. Inget matjord, lerjord eller liknande.
Morän kan ofta användas om det inte innehåller för mycket mjukt material men det får INTE bli blött eftersom det inte går att padda då.
Paddning ska ske i lager om max 40 cm med padda om minst 400 kg. Oftast pratar man om 4-6 överfarter. Tjockare lager innebär att man riskerar att inte få tillräcklig hårdhet i materialet under grunden.

Sen brukar vi börja gräva för VA, dels från servis till grund, dels inom grunden.
Servis till grund:
Lerjord får inte användas som återfyllning närmast grunden. Jag brukar återfylla med komprimerbart material (oftast 0-90 eller det man har över från skyddsfyllningen) från grunden och utåt i 40-cm lager. Jag använder sånt material i en lutning av 1:2 eller 1:3 (ett 2 m djupt schakt ska alltså ha komprimerbart material 4-6 ut nere vid schaktbotten). Detta motiverar jag med att återfyllningen ovan VA ska ha full bärighet vid grunden även om man tar begrepp som "rasvinkel" med i bilden. Därtill den flacka vinkeln för att få lite extra marginaler. Kanske lite överdrivet men marginaler smakar ju gott.
I övrigt återfyller vi VA med vilket sk*t som helst om det inte uttryckligen sagts att det skall vara bärande. Och då ska jag ha betalt för det också. Givetvis skyddfyller vi runt rören och serviskranen.

Inom grunden lägger vi VA i schakt som vi bottnar och skyddsfyller till rörhjässa, fottrampa på sidorna av rören (gäller ut mot servis också) för att säkerställa att dom inte blir ovala. Sen på med mer skyddsfyll ett par dm över rörhjässan. Packa med lillpaddan i lager om nån dm och fortsätt upp till schaktbotten.
Eventuellt ska el o tele dras in också, vanligt är dock fasadskåp idag.
Tänk på att eventuellt dra elslang och en PEM till blivande garage om kunden ska ha sånt. Kanske ska det dras elslang till utebelysningar etc också.

Nu börjar jag bli bra trött för idag. Får nog fortsätta i morgon.
Har slutat på forumet!

3 personer gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo ECR25D -17
MB-Trac 800 -86
Valtra N174D -17



Robban_C (trådstartaren)

#2 » 13:49:33, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

63 visningar men inte ett ord. Man undrar ju om det var så intressant.
Nåja, jag skriver några ord till i alla fall.

Schaktbotten är klar, dags att gräva för dräneringen. Vid högsta punkten (hp) bör dränrörets hjässa ligga nån dm under schaktbotten. Man kanske kan ligga med hjässan jäms med schaktbotten om det finns bra anledning till det men helst ska man nog ner lite till.
Jag brukar ställa lasern vid det hörnet som blir hp, sen ställer jag bara in laserns fall rätt i x- och y-led (typ 5-10 promille räcker). Sen är det bara att gräva hela vägen efter lasermottagaren, i alla fall om det är en grund med bara fyra hörn. Är det fler hörn, framförallt om det finns innerhörn och utbyggnader på nån av sidorna så spricker den metoden. Då kan man få kombinera det med att skutta ut och kolla med passet.
Ut med dränet mot en dagvattenbrunn eller nåt liknande.
Ner med markduk i dränschaktet (eller över hela schaktbotten). Strö lite makk i schaktet och lägg ner rören. Glöm inte inspektionsbrunn vid hp!
Mer makk men det behövs inte så mycket mer än att man precis kommer upp över grundens schaktbotten. Vik över markduken så den kommer in en liten bit in på grunden. Strö på lite mer makk för att låsa fast markduken.

Nu är lunchen slut! :thumme:
Har slutat på forumet!

3 personer gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo ECR25D -17
MB-Trac 800 -86
Valtra N174D -17

Holger

#3 » 13:52:29, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Vi satt och väntade på del 2 ... "platta reloaded" så att säga! :grin:
Blir det en "platta revolutions" också? :mrgreen:

http://www.imdb.com/find?s=all&q=matrix
Användarvisningsbild
Holger
Webmaster
Webmaster
 
Blev medlem: 10:54:48, 12-10-2003
Ort: Hannover
Sverige
Maskintyp: Hjullastare
Maskin: Test

Lassel

#4 » 18:11:02, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tycker din guide ser helt okej ut så varför förstöra det med att avbryta :)

Nu har du fokus på en isolerad platta som ska duga som bostad väl? Vi är ju bönder och har byggt flera lider(maskinhall på svenska lider kallar ni väl betydligt mindre byggnader) och flera behövs det för de bara kommer mer och mer maskiner...

I alla fall så är vi inte lika noga med dräneringen och paddningen då, låter man de stå ett tag så materialet får sätta sig naturligt räcker enligt mig.

Fortsätt bara!

Förresten brukar du göra uttag för stuprännsvatten (eller va de kallas) i dräneringsröret eller drar du en pararell ledning?
Lasse
Lassel
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 14:01:19, 07-07-2007
Ort: Åland

Marcus

#5 » 19:00:14, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Lassel skrev:Förresten brukar du göra uttag för stuprännsvatten (eller va de kallas) i dräneringsröret eller drar du en pararell ledning?
Lasse


ALLTID parallel ledning! Illa om det blir stopp i dräneringen och vatten trycker upp bakvägen in i hela huset. Har haft ett 3-4 sånna skador där man valt att lägga allt till samma samlingsbrunn.... dumt :uupps:

Själv drar jag alltid två parallela system med varsin samlingsbrunn och två avrinningsrör ut från tomten. Svårt när allt skall anslutas till kommunalt då dom ändå går ihop där, men det får man se som en acceptabel risk...

Det blir MÅNGA liter vatten från ett tak i ett sommarregn som med hjälp av dräneringen fördelas ut fint runt hela plattan och vidare ut i makadambädden och kappilärt rätt upp i huset.
Av samma anledning så är det mycket viktigt att spola sina dräneringrör kanske vart tionde år... hur många gör det? :lmao:
Lider av megalomani, men det gör inget!
Marcus
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 20:56:42, 06-09-2005
Maskintyp: Ej angivet

Hansborg

#6 » 19:07:06, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Toppen Robban! Lite bilder i paint där emellan, o vi bara läser o njuter. :thummar:
De är ju inte helt fel om ett lider står plant om 20 år :mrgreen:
Mitt första bygge, Pannrum med 20m3 oljetank i ena ändan, sjönk >10 cm på 15 år i tankändan alltså.
Grundvattnet är högt, låglänt mark.
och så har jag byggt nästan alla mina grunder alltid för lågt så här i efterhand :slag: de blir väl så med eget grustag :screwy:
Användarvisningsbild
Hansborg
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 20:47:29, 17-04-2008
Ort: närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8100
Atlas 1304
MF 165
Leyland 472 + Fmg731
Ford 4500

Lassel

#7 » 19:15:20, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Marcus_borås skrev:
Lassel skrev:Förresten brukar du göra uttag för stuprännsvatten (eller va de kallas) i dräneringsröret eller drar du en pararell ledning?
Lasse


ALLTID parallel ledning! Illa om det blir stopp i dräneringen och vatten trycker upp bakvägen in i hela huset. Har haft ett 3-4 sånna skador där man valt att lägga allt till samma samlingsbrunn.... dumt :uupps:

Själv drar jag alltid två parallela system med varsin samlingsbrunn och två avrinningsrör ut från tomten. Svårt när allt skall anslutas till kommunalt då dom ändå går ihop där, men det får man se som en acceptabel risk...

Det blir MÅNGA liter vatten från ett tak i ett sommarregn som med hjälp av dräneringen fördelas ut fint runt hela plattan och vidare ut i makadambädden och kappilärt rätt upp i huset.
Av samma anledning så är det mycket viktigt att spola sina dräneringrör kanske vart tionde år... hur många gör det? :lmao:


Precis så var min tanke att det borde göras. Vi spolar ur våran dränering på kåken samt infiltreringen ja typ vart 10år.
Syrran ha tagit fjärrvärme nyrligen å de stackarna som sku göra jobbet hade inte fått någe uppgifter vart de sku få leda dränerningen så de fick faktiskt haka på husdräneringen fast vi var inte så glada åt de. men så är det när det är tövlig ledning som inte tänker på allt.

Lasse

1 person gillar det här inlägget.
Lassel
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 14:01:19, 07-07-2007
Ort: Åland

dogen

#8 » 20:25:28, 19-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Grejjen är väl den att dräneringshålen i dräneringsröret sätts igen skitsnabbt om man tar takavvattningen i dessa rör. Tänk all skit som följer med från taket. Löv, barr och annan diverse dynga. Det dödar dräneringsröret i förtid. Har också sett att man ibland drar allt i samma, men det är ju väldigt dumt.
Volvo BM 650
Volvo EC 55 - http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... 290#127290
- älskar filmer på mustiga grävare som stånkar dieselrök och svettas hydraulolja!
Användarvisningsbild
dogen
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 11:38:09, 12-02-2007
Ort: Bjästa
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)

Robban_C (trådstartaren)

#9 » 00:16:11, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ja, det är tydligt att det finns lite intresse i alla fall. :grin:

Lassel skrev:... Nu har du fokus på en isolerad platta som ska duga som bostad väl? ...
Stämmer bra det.
Men jag anser ju i och för sig att man ska vara väldigt noga med en platta vad den än ska användas till eftersom den inte med enkla medel går att åtgärda i efterhand.
Men som jag skrev i början:
jag har mina åsikter om hur man ska/bör göra och det finns andra som har andra åsikter

Och ALDRIG stuprör till dräneringen! ALDRIG!
Jag har också sett exempel på detta. Jag har dränerat om ett par kåkar med detta felet. En hade stuprören gick ner 1/2 meter i marken, sen var där små stenkistor direkt mot väggen. Nu var det här i en grusås men det hjälper ju inte.
En annan kåk hade stuprören inkopplade direkt i dränrören. :slag:

Hansborg skrev:... Grundvattnet är högt, låglänt mark. ...
Det finns ju olika sätt att åtgärda det. Jag är inte jättebra på det men lite har man snappat upp.
E20 alldeles utanför Volvo hade ett område som sjönk och sjönk och...
Det här är lågt beläget vid högt grundvatten.
Detta var om jag minns rätt på 80-talet så detaljerna är lite suddiga men när dom väl började riva i det där så visade det sig att dom hade kompenserat genom att asfaltera och asfaltera och...
Jag har hört talas om att det visade sig att asfalten totalt var nästan en meter tjock när dom väl började riva i det. Dom hade ju lagt på lager efter lager under årens lopp. Nån ska ha räknat ut att enbart asfaltens egen tyngd räckte för att åstadkomma sjunkningen.
Dom grävde i alla fall ur och fyllde om jag minns rätt med Leca för att få ner vikten hos vägkroppen.
Men som sagt, det här är länge sen och jag vet inte hur mycket som är sant.

Då nya vägen upp mot Årbyrondellen (också mjukt område) byggdes så byggde man i alla fall upp vägkroppen av frigolit, det vet jag.

Så kallad "kompensationsgrundläggning" kan användas på dålig mark:
http://se.geotech.maxit-cms.com/23241
En annan variant är ju att gräva ner plint till bärighet (om det finns nån).
Vi hade en diskussion i samband med en grund för nåt år sen, då var planen att gräva ner 400 mm spirorör till moränen (som då fanns på några m djup) och sen gjuta i rören. Men vi fick inte det jobbet.
Och pålning men det vet ju alla vad det är men pålning är tydligen inte lämpligt på så grunda djup.

Gällande att bygga för låga grunder:
Gör man villagrunder så får man antingen höjden utsatt (ex vis av kommunens lantmätare) eller så bestämmer man höjden själv i samband med egen utsättning. Om man får göra utsättning eller inte varierar tydligen från kommun till kommun.
Hursomhelst så måste ju höjden på färdigt golv (fg) sättas så att man dels får lagom mycket sockel (estetiskt), dels så att tomten medger lite vattenavrinning i alla fall närmast kåken. Om jag inte missminner mig pratar man om 15 cm de första 3 metrarna. Kan det kanske komma från BBR? :klia:
Ligger tomten i ett villaområde så kan man ju också titta på hur det stämmer med infart etc från vägen. Kanske lite justering upp eller ner kan tolereras för att få en trevlig harmoni i tomten också.
En god diskussion om sånt med Kvalitetsansvarig (KA) är aldrig fel. Dvs om man har en bra KA. Vi har haft turen att ha en kanonbra sådan på de senaste fyra grunderna. Ojojoj vad vi har lärt oss av honom. :thumme:
Sen finns det dom KA som inte ens besöker arbetsplatsen. Huga!
Nu ska det sägas att KA välan inte längre existerar, det är lite nytt ang kvalitetssäkring från i år och jag har inte koll på vad det heter ännu.


Spolning av dränrör?
Jag är lite skeptisk till det. Det är ju inte alls säkert att man spolar ur nåt skit ur rören. Däremot finns ju risk att man blöter ner hela grunden. Jag vet inte vad man ska säga men jag brukar kalla spolbrunnen för inspektionsbrunn istället.

dogen, även om man gör rätt med rören så kan man ju använda lövavskiljare på stuprören.
Och dränvattnet ska gå via en dagvattenbrunn med slamficka. Ska man ansluta till kommunal dagvattenservis så är det nog oftast ett krav och ska man ansluta till stenkista så är det nog ett krav för ens egen och kundens skull.
Dv-brunnarna har även ett vattenlås i utloppet (nervänd böj), det förhindrar att flytande goja (barr och löv) följer med ut.

Vad är detta? Jag skulle skriva massor (hela Revolutions också :mrgreen: ) men är så trött att ögonen går i kors. Det får räcka för idag.
Har slutat på forumet!

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo ECR25D -17
MB-Trac 800 -86
Valtra N174D -17

Ville

#10 » 07:50:57, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Blir otroligt imponerad av ditt sätt att beskriva saker Robban. du är väldigt duktig på att skriva och vara pedagogisk !
Och jag gör ju en del plattor varje år men har inget att anmärka på.

vh ville

1 person gillar det här inlägget.
Ville
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 20:21:16, 23-11-2008
Ort: Hudiksvall
Maskintyp: Lastbil
Maskin: 1260B

dogen

#11 » 08:39:37, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Japp, rensmuffar är bra att ha på stuprören. Men jag har sett att betongpannor (även de glaserade) släpper ifrån sig otroliga mängder material. Detta slinker igenom och är väl värt att tänka på.

GDS'are som vill vara jättenoga sågar upp runda fina hål i hängrännan där stupröret ansluter. En plåtslagare vet bättre. Han 'fuskar' till en snabbis genom att slå genom kniven några gånger och vipps har han dels sparat massvis med tid och dels fixat en inbyggd renstratt i hängrännan. Bara man inte fuskar så mycket att det blir en jättestor flaskhals så ser jag det som en ganska bra lösning. Man måste ju ändå upp och rensa rännorna någon gång i livet :)
Volvo BM 650
Volvo EC 55 - http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... 290#127290
- älskar filmer på mustiga grävare som stånkar dieselrök och svettas hydraulolja!
Användarvisningsbild
dogen
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 11:38:09, 12-02-2007
Ort: Bjästa
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)

Peter.Deremar

#12 » 09:46:49, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Måste slänga in en liten fråga här om dränering.

Att man inte ska dra stuprännan direkt till dräneringen låter ju som en vettig idé. Men hur är det att göra tvärtom?

Om man drar dubbla rör runt hela grunden och sen när man kommit förbi hörnet på grunden dit fallet är så kopplar man på dräneringen till dagvattenröret. Är det helt galet det med eller?
Risken är väl kanske att röret sätts igen om det kommer in skräp från dräneringsrören, eller?
Mitt lilla garageprojekt.
http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... highlight=

Signaltekniker på järnvägen.
www.pdsignal.se
Användarvisningsbild
Peter.Deremar
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 14:33:13, 23-08-2006
Ort: Knivsta/Östuna
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)

adahlm

#13 » 10:06:10, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

ALLTID parallel ledning! Illa om det blir stopp i dräneringen och vatten trycker upp bakvägen in i hela huset.


Bild från uponors sidor..
Bild

dv-brunnen har där en bakslagsventil till dräneringen.. Räcker med en brunn och ett utlopp..

1 person gillar det här inlägget.
adahlm
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:48:28, 19-12-2007

Robban_C (trådstartaren)

#14 » 10:24:47, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ville:
Tack. man blir alldeles rörd. :grin:

dogen:
Ja, du har rätt i att pannorna släpper en hel del men jag tror att det främst är i början. Jag har ju sett gruset i mina egna hängrännor vid nya taket. Gruset ramlar ju rätt igenom lövavskiljarna men löv, större bitar mossa etc ramlar ju i alla fall bredvid.
Jag kapade för övrigt upp ganska stort hål i min ränna med tigern men så har jag bara ett enda stuprör till hela kåken också. Då vill det till att det kan flöda ordentligt överallt. Och jag har (än så länge) bara utkastare så det spelar ju ingen roll med alla löv från björken.

Peter.Deremar skrev:... Om man drar dubbla rör runt hela grunden och sen när man kommit förbi hörnet på grunden dit fallet är så kopplar man på dräneringen till dagvattenröret. Är det helt galet det med eller?
Risken är väl kanske att röret sätts igen om det kommer in skräp från dräneringsrören, eller?
Exakt så.
Det minsta man skulle kunna göra är ju en dv-brunn dit båda rören går men det förutsätter ju att man inspekterar den och framförallt dess utlopp emellanåt.
Marcus förordar dubbla system hela vägen och det är naturligtvis det allra bästa men man ska få kunden att betala för det också. Bara den där extra dv-brunnen kostar ju 1500 eller nåt sånt och så ska den ner också och ni vet ju hur kunderna kan vara ibland.


Och så bara lite kort innan ytterkläderna åker på:
Ska det vara radonslang så är det dags nu.
Jag har använt både 110 dränrör och 60 mm dränslang. 110-rören är enkla att koppla ihop med ett vanligt 110 avloppsrör för att komma upp ur plattan men nackdelen är att det blir snävt med höjden. Ett 110-rör plus några stenar 16-32 räcker i värsta fall för att nå upp till friggon.
En 60-slang får man sticka in i en 75-pipa och sen hålla ihop med liote silvertejp.
75-pipan ska ha en 90-gr böj längst ner, övergången 75->60 ska alltså ligga horisontellt. 90-gr-böjen förhindrar nämligen att man drar upp 75-röret av misstag.
Tänk på att inte dra slangen så att den hamnar där man sen slår ner armering för att fästa vattenslangarna i.
Bra ställen att dra upp radonslangen är i en blivande garderob eller tillsammans med det avloppsör som går upp till övervåningen/vinden om inte konstruktören har några andra idéer.
Radonslangen kan gott ligga som en slinga med 3 m c-c. Då blir det oftast 2-3 vändor på en grund som är 7-9 m bred.

Ja, just det ja. Eventuell kamintilluft ska läggas lite tidigare, lämpligen ytligt nergrävt i schaktbotten. Dimension och placering ska finnas på grundplanen. Jag brukar dra upp röret via 2x90 gr så det mynnar i sockeln men jag har sett hur en del andra drar upp röret genom en trädgårdsplatta strax utanför grunden också. Det finns rörbitar med huv för det ändamålet. Röret måste ha insektsnät, annars försöker rådisarna komma in där. Jag använder dessa:
http://www.byggmax.com/se-sv/Prod/PID-25520.aspx
Jag har börjat isolera den del av kaminröret som går genom kantbalken (nu pratar vi ju om rör som mynnar i sockeln) med ett lager betongtäckmatta som jag drar fast med buntband. Kan ju vara nåt att tänkla på för att förhindra att röret kyler plattan just där.

Bild Tillägg efter 1 minut(er):

Backventil till drän kan ju förstås vara en lösning.
Det var för övrigt hiskeligt mycket brunnar på den där bilden.
Har slutat på forumet!
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo ECR25D -17
MB-Trac 800 -86
Valtra N174D -17

Lassel

#15 » 18:05:00, 20-02-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hehe de blev att vända hela tråden till en dräneringstråd men det är intressant!
Angående många brunnar på upnorbilden så vill inte jag hålla med. Det hus jag sitter i nu så har en brunn vid varje stuprörsnertag. Det för att far inte ger mycket för att gå ner i en slang med bara ett lövfång.

Det där med att spola dräneringen ska nog inte göra någon skada om den är gjord på rätt sätt.
Har spolat mycket system men det är täckdiken som oftast får spolas då de är en hel annan sak än en husdränering. Men samma princip är de ju.


Det där med att använda leca för att stabilisera upp där det är sankt har jag hört om på väg, men gör man så under en platta oxå? Borde de inte va en massa leca för att hålla ett hus "flytande"?


Lasse
Lassel
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 14:01:19, 07-07-2007
Ort: Åland


Återgå till Fastigheter, mark och byggnader

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 7 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se