Försöker lära mej Arduino

[Towil]

Kollar man på recensioner på amazon så står det ofta köp inte e-boken när det är denna typ av litteratur.
Ta en A4 med text och bilder och vik den så att du ser 1/4 åt gången av den och prova att läsa den om du vill ha en läsplatte upplevelse.

[tronde]

Men är det olika format på böckerna? De jag tittade på tror jag var PDF? Men det finns väl mer lämpliga format kanske när det ska läsas i platta?

Vanlig format er pdf og epub. Noen bøker finnes i begge. Personlig hater jeg epub for teknisk litteratur, for der er all formatering avhengig av skjermstørrelsen, og det er ikke vanlig med definerte sider slik som i pdf som vanligvis er en elektronisk klon av papiret. Dette gjør det også mye enklere å skrive ut på papir. Noen pdf-er er sperret for utskrift, men det er vanligvis til å fikse.

Du kan lese epub (og mange andre e-bok formater) på PC (mac, linux og win) med gratisprogrammet Calibre.
https://calibre-ebook.com/

Calibre kan også konvertere mellom de fleste kurante e-bok formatene, og noen ganger fjerne kopibeskyttelse hvis det er brukt. Det kan også endre en del, som for eksempel fonter og marger.

For android finnes det flere e-bok lesere. Iphone/pad aner jeg ikke noe om.

Her har du en arduinobok som epub
http://lib1.org/_ads/96B472621395D833C4CABF6BB94FA84F

og samme som pdf
http://lib1.org/_ads/E284FBC9292D0096A8605736EC0B5D9A

Prøv begge, og velg det du liker best selv.

[Ulf]

Använde Emacs för att läsa pdf:er för många år sedan. Tyvärr instabil, om det i sig berodde på X, Unix eller modulen minns jag inte.

Den var på ett sätt väldigt trevlig då samma dokument kunde visas i flera fönster och bläddras separat.
Jag har inte lyckats med detta i Acrobat reader.
Det blir ungefär som en papperskopia med fingrarna instuckna vid olika avsnitt som man kunde bläddra mellan.

[tronde]

Her er noen norske yrkesskolebøker i elektroteknikk og analog elektronikk fra ca. 1990. De er ikke på noen måte fantastiske, men OK.

Den som egentlig er best, er oppgavesamlingen i elektroteknikk, selv om den ser ut til å komme fra steinalderen. Grunnen til at den er god, er at når man har regnet alle oppgavene, så har man i praksis prøvd nesten alle mulige kombinasjoner innen det som er mulig på et grunnleggende nivå.

Disse bøkene var beregnet på det første felles året i norsk yrkesutdanning for alle elektrofagene. Elektrikere gikk to år på skolen, mens serviceelektronikere (og automatikere tror jeg) gikk tre.

Det aller meste er kun rå skjermdump fra det norske nasjonalbiblioteket samlet i pdf. Jeg har skjermdumpene for de fleste hvis noen vil ha. Det er dessverre dårlig trykkk i noen av bøkene, men jeg kan forstørre opp via nasjonalbibliotekets side hvis det er noe som bør bli mer synlig. Nasjonalbiblioteket er kun tilgjengelig fra norsk IP.

De som vil ha diisse bøkene får laste dem ned nå, for jeg er nesten tom for serverplass, og må slette i løpet av uken.

Jeg har også bøkene i digitalteknikk som ble brukt, men har ikke plass til dem før jeg sletter de andre.

http://gyrator.eu/eltek_temp/

[AN]

Nu har jag läst "getting started with arduion", boken jag köpte får flera år sedan.
I den är det ett exempel där man kopplat upp en fläkt.
Den ska vara matad med 9V från Vin. Är det samma spänning på Vin som man driver arduino med?
Arduino kan väl drivas med upp till 9v? Så driver man den med 5v, så har man 5v på Vin eller?




På analog in, hur påverkas läsningen av max min resistans på det som ska läsas, tex en pot eller en fotoresistor?
Värdet blir väl alltid mellan 0 och 1023? Om man har två olika potar, som har olika stor resistans, kommer båda då att få ett värde mellan 0-1023?
Jag missar säkert något grundläggande här nu, men just nu började jag tänka på detta.

[tronde]

Hvis vi ser i referansedesignet (skjemaet) for arduinoen.

arduino-uno-schematic.pdf

(Dette er for original UNO, men UNO R3 er prinsipielt lik. Det finnes sikkert noen kloner som ikke er like).


så finner vi dette som jeg har tegnet litt på.



Da ser du at det er en spenningsregulator mellom VIN og +5V. (IC1 og IC2. De har tegnet to regulatorer, men det er fordi de har muligheten til å bruke to fysisk ulike kretser som må defineres hver for seg).

Hvis du tilfører +5V til VIN, vil spenningsregulatoren stå i mellom, og du vil få et spenningsfall. Det er ikke kritisk, men uønsket. Hvis du skal drive den med +5V fra en annen kilde en USB, kopler du +5V til +5V pinnen på arduinoen. Alternativt kan du kople +5V inn i USB-kontakten. Spenning som er høyere enn +5V koples inn på VINN eller i den runde batterikontakten.

Slik kretsen i boken er vist, må du strømforsyne arduinoen fra VINN eller den runde kontakten. Hvis du forsyner den fra USB eller +5V vil du forsøke å sende strøm baklengs gjennom spenningsregulatoren, og det er ikke bra. Jeg nevnte noe tidligere om en diode i parallell som kunne sikret mot dette, men den har de spart bort.

---


Analog-digitalomformeren i arduinoen er 10 bit. Det betyr at det er 1024 mulige verdier. 0 er et tall, så det blir 0 til 1023 som du sier.

Alle analoge innganger bruker samme referansespenning, vanligvis den som er på +5V. Hver analog inngang sammenlikner spenningen på pinnen med referansespenningen og får ut en verdi mellom 0 og 1023, men det er ikke samme verdien på portene om det er det du tenker på. Referansespenningen er lik, men ikke svaret.

[AN]

Analog-digitalomformeren i arduinoen er 10 bit. Det betyr at det er 1024 mulige verdier. 0 er et tall, så det blir 0 til 1023 som du sier.

Alle analoge innganger bruker samme referansespenning, vanligvis den som er på +5V. Hver analog inngang sammenlikner spenningen på pinnen med referansespenningen og får ut en verdi mellom 0 og 1023, men det er ikke samme verdien på portene om det er det du tenker på. Referansespenningen er lik, men ikke svaret.

Lite svårt att förklara hur jag tänkte.
Men om man säger att man har två olika potentiometrar, som har olika max-resistans.
Kommer båda då att visa 1023 när dom är vridna till max, 512 när dom är vridna till 50% och 0 när dom är vridna till till 0.

[Ulf]

Jepp! Oavsett resistans så har du halva spänningen vid halva utslaget. Helt linjär pot då.

[tronde]

Arduinoen kan kun måle spenning på den analoge inngangen.
Ved hjelp av ohms lov (og noen ganger Kirchhoffs lover i tillegg) kan vi få den til å "måle" for eksempel strøm eller resistans. Dette blir indirekte målinger.

Arduinoen har en analog-digitalomformer på 10 bit. Det betyr 2^10 mulige verdier som blir 1024 i vår verden, altså 0 til 1023 siden 0 er et tall. Det som bestemmer verdien på trinn 1023 er referansespenningen. Referansespenningen er felles for alle de analoge inngangene.

Hvis du ikke aktivt velger en annen spenning i koden din, vil forsyningsspenningen til arduinoen være referansespenningen. Denne er vanligvis 5V, eller 3,3V hvis det er en 3,3V arduino du bruker. Det er verdt å merke seg at denne spenningen ikke er spesielt nøyaktig, og heller ikke veldig stabil, så derfor har vi muligheten til å bruke en annen, mer nøyaktig og stabil spenning på AREF pinnen. Hvis vi gjør det, må vi skrive verdien av denne spenningen inn i koden. Denne spenningen kan være hva som helst, men ikke større enn forsyningsspenningen som typisk er 3,3V eller 5V.

Det finnes også en intern spenningsreferanse på 1,1V. Denne er brukbart stabil, men spenningen kan i følge databladet være fra 1,0V til 1,2V. Det er mulig å finne nøyaktig verdi på den interne referansen ved å skrive litt kode som du sammenlikner med en kjent tilført spenning. Jeg foretrekker heller å bruke en ekstern referanse med kjent verdi, men muligheten er altså der.

Du kan på mange måter sammenlikne analog-digitalomformeren med prosentregning. Du bestemmer deg for hva som er 100% (for eksempel 5V), og sammenlikner spenningen på inngangen med denne. Er den 2,5V så tilsvarer det 50%. Det som skiller er at arduinoen har 1023 som verdi for de 5 voltene mens prosentene vil ha 100 som verdi for 5V.


Det at vi kan velge refreansespenning selv er veldig gunstig. Hvis vi for eksempel har en sensor som gir ut maks 1V vil den kun nå opp til (1V/5V)*1023 = 205 trinn som maks med 5V refreansespenning. Det betyr veldig grov oppløsning siden ett trinn er ca. 4,89 mV (5V/1023). Hvis vi velger den interne 1,1V referansen vil maks fra sensoren nå opp til (1V/1,1V)*1023 = 930 trinn. Da får vi at ett trinn tilsvarer 1,1V/1023 = 1,08mV og sensoren vil være 4,5 ganger så følsom for endringer. Dette betyr at vi bør velge en referansespenning som lar oss bruke flest mulig av de 1024 trinnene vi har i omformeren.

[Janson1]

Exakt Tronde!

[AN]

Funderar lite på givare.
Köpte ju en GT 101 givare för varvtalet, till turboprojektet jag berättat om i tråden.
http://www.mouser.com/ds/2/187/honeywel ... 947405.pdf
Förstår inte helt hur den fungerar
En halleffektsgivare är det ju. Sådana har jag ju sett i fördelaren på bilar, en slitsad skiva som "öppnar och stänger" ett magnetfält.
Hade jag gissat utan att läsa, hade jag trott att det var någon form av pulsgenerator eller vad det heter.
Halleffekten är väl att en strömförande ledare i ett magnetfält får en potentialskillnad vinkelrätt mot strömmen. Så ju högre varvtal ju högre spänning väl? Men får inte riktigt ihop detta med formen och utförandet på givaren.


Men denna givaren står det ju supply voltage 30v. 30v är väl max då, annars skulle den ju inte vara lämplig på fordon.
Det finns tre trådar Vcc, output och ground.
Värdena som blir på Output blir då beroende av vad man kopplar på vcc?
Ska man ha den tll arduino får väl inte analog read bli mer än 5v?
Denna kan då kanske inte kopplas direkt mot arduinon?

[Towil]

Den ger puls ut så det är digitalt. Är open kollektor så du matar utgången via ett pull-up motstånd. Själva givaren kan du mata med 5V.



https://en.wikipedia.org/wiki/Open_collector
https://en.wikipedia.org/wiki/Pull-up_resistor
http://www.resistorguide.com/pull-up-re ... -resistor/

[tronde]

Förstår inte helt hur den fungerar
En halleffektsgivare är det ju. Sådana har jag ju sett i fördelaren på bilar, en slitsad skiva som "öppnar och stänger" ett magnetfält.

Det er riktig som du sier at det er et hallelement, og det er av natur linjært som du også sier.

Databladet viser en litt forenklet inmat. Jeg har mekket litt på det.




Selve sensoren har en inngang for drivspenning. Den er oppgitt til 4,5V - 24V med maks 30V. Det er den røde på bildet.
Den forsyner selve hallelementet og en krets som behandler den analoge måleverdien fra hallelementet og gjør den om til et digitalt signal som styrer en NPN-transistor. Denne transistoren har funksjon som en bryter, og vi kan tegne en forenklet krets




Transistoren er ikke helt lik en bryter slik vi kjøper i butikken, men den vil enten lede strøm, eller ikke lede strøm. For at dette skal fungere, må den ene enden av "bryteren" være koplet til 0V strømforsyning. Når du skal bruke sensoren sammen med arduinoen må vi å signalet fra bryteren til å bli noe fornuftig for arduinoen, og det er at det enten er logisk høyt (5V) eller logisk lavt (0V). Det gjør vi ved å sette en motstand fra arduinoens +5V ned til sensorens utgang som vist.

Nå ser vi at det er 5V på utgangen når bryteren er åpen, og 0V når den er lukket.




I databladet for sensoren er det vist hvordan utgangen endrer seg når den føler metall.



Det står nevnt "pull-up resistor". Det er den motstanden som er koplet mellom utgangen og +5V.
Du ser at utgangen er lav når det er metall og høy når det ikke er metall.

Da ser den forenklede tegningen slik ut.





*

Så er spørsmålet hvordan kan sensoren føle metall?

På første side i databladet står det

DESCRIPTION
The 1GT Series Gear Tooth Sensors use a magnetically biased
Hall-effect integrated circuit (IC) to accurately sense movement
of ferrous metal targets.

"Magnetically biased" betyr at det er en liten magnet innebygget i sensoren som vil magnetisere tannkransen du måler på. Da kan hallelementet føle om det er endring i magnetfeltet når det er metall eller ikke metall foran den, og du kan lese av signalet som et av/på signal på utgangen.

En typisk indukitiv føler (den som er laget av en spole) har også innebygget en liten magnet, men den vil gi ut en spenning som varierer, og som må behandles med mer elektronikk for å kunne brukes.


Denne sensoren er tenkt brukt på mange måter. Du kan erstatte motstanden med for eksempel et rele eller en lampe. Forutsetningen er at maks støm er 40mA.
Når du bruker den sammen med arduinoen er en fornuftig verdi på motstanden 10kohm eller noe i nærheten. Du behøver ikke strøm; du skal bare føle at spenningen endrer seg.

Du kan velge om sensoren skal strømforsynes fra bilens batteri med 12V på det jeg har tegnet med rødt, eller fra 5V på arduinoen. Hvis du strømforsyner fra bilens batteri, må arduinoen pg bilen ha felles jord (0V).

[AN]

Tack Towil och Tronde, för bilder, länkar och förklaringar

[tronde]

En ekstra tydeliggjøring.

Det er kun sensoren som kan forsynes fra bilens batteri. Det som er merket med +5V fra arduino MÅ komme fra arduinoen. Fordelen med å kople det røde til bilens batteri er at arduienoen ikke behøver å gi strøm til noe den ikke har bruk for selv. Om det har noen praktisk betydning kommer an på hvor mye annet som mates fra arduinoen.