Bygga egen styrning (ECU) till en pumpdyse-dieselmotor

**#1321** » 22:14:29, 24-07-2018

Fick ytterligare lite tid över för att köra en stund i sommarvärmen... Nu har jag fått till analog inställning av förtändningen under drift, en justering för låga varv och en justering för höga varv. Dom bägge justeringarna går in i varandra så den ena "stör" lite den andra. På lågvarvsjusteringen så kan man höra på motorn när den går bra utan att knacka, utan att ryka eller missa men högvarvsjusteringen verkar näst intill verkningslös, får nog kolla på oscilloskopet hur förändringen ser ut i verkligheten... Kanske skulle koppla in displayen och SD-kortet och klockmodulen och sen börja logga på riktigt? Kan ju utprova det i alla fall, om det skulle bli skarpt läge nån gång...

**#1322** » 19:25:45, 25-07-2018

Här är en liten youtubesnutt på motorstart, först med en sketch som jag gjorde i vintras, sen med en sketch under ständig förändring.
https://www.youtube.com/watch?v=xJZjwwSrgyo

**#1323** » 19:27:40, 25-07-2018

Häftig uppbyggnad. :thummar:

**#1324** » 23:04:48, 25-07-2018

Det är nåt vajsing med koden...Den läser inte analogvärdena alltid, det kan gå flera sekunder där motorn bara går utan att man kan ändra gasen bla. Jag har gjort nåt fundamentalt fel...

Kod: Markera allt: // inladdad 2018-07-25 som ECU B #include <PureAtmega328.h> // här är olika justerbara parametrar som påverkar enligt följande: // const byte lageffekt = 5; // effektläge tomgång utan gaspot (5) (nödkörning) // const byte marcheffekt = 230; // effektläge marcheffekt utan gaspot (230)(nödkörning) // const byte fulleffekt = 252; // effektläge fulleffekt utan gaspot (252) (nödkörning) const byte totaltid = 14; // totaltid för case 15: x * motorns duration (14 = 7 tänder + upp till 2 extra = 55 gr) const int lagstavarv = 520; // tomgångsvarvet 580 uS motsvarar ca 800 Rpm (580) const byte hogstavarv = 120; // fullgasvarvet 100 uS motsvarar ca 4200 RPM (100)(160 = ca 2500 RPM) const byte aggrfaktorlag = 20; // hur mycket spridar PWM skall öka vid belastning mellanvarv (30) const byte aggrfaktorhog = 150; // hur mycket spridar PWM skall öka vid belastning högvarv (150) const int minfart = 3300; // lägsta startvarv för spridarfunktion (3300 uS = 152 RPM)(3300) const byte startmangd = 6; //5 // avgör max startmängd 5 = 0,75 vevaxelpulser = 4,5 grader ontid (5) (6 är 1 vevpuls, 6 grader) const float maxdeltalag = 9.0; // max insprutningstid mellanvarv mdutation * 6.0 ger 3 vevaxelpulser = 18 gr ontid (6.0) const byte lagmangd = 3; // ev 3 // max lågvarvsmängd 2 = 1 vevaxelpuls = 6 grader ontid (under tomgångsvarv)(2)(3 är 1,5 vevpuls = 9 grader ontid) const int tid1 = 3000; // tid 1 är för att hitta pulsluckan vid start/lågvarv < 300 RPM (400) const int tid2 = 900; // tid 2 är för att hitta pulsluckan i mellanvarv 1100--> (1200) const int tid3 = 200; // tid 3 är för att hitta pulsluckan i alla andra förekommande varv 1100--> (300) const int sprtroghet = 200; // korrektion för den inbyggda påslagströgheten i spridarna const byte turbostartregl = 150; // när tubotrycket börjar avläsas och bli aktivt (150 = uS mduration ca 3200RPM)(150) float senasteinsprfordroj; // senaste insprutningstid (vid tomgång)(12.0 = 6 vevaxelpulser = 36 grader delaytid = 6 grader FÖDP) 8-14 byte tidigasteinspr; // kortaste insprutningsfördröjning (vid maxvarv)(60=t19=24grFödp)(30=t20=18grFödp)(27) 18-38 const int sprdiff1 = 0; // en ev tidigareläggning av spridare 1 om den avviker i startfördröjning const int sprdiff2 = 0; // en ev tidigareläggning av spridare 2 om den avviker i startfördröjning const int sprdiff3 = 0; // en ev tidigareläggning av spridare 3 om den avviker i startfördröjning const int sprdiff4 = 0; //20 // en ev tidigareläggning av spridare 4 om den avviker i startfördröjning const int grundvarde = 330; // grundtrycksvärde ställs in här, högre tal = mindre tryck (330) int vevpin = 2; // vevaxelgivarens ingång, (aktivt hög). int kampin = 3; // kamaxelgivarens ingång, (aktivt låg). int pulsutpin = 7; // pulsutgång 2 pulser per varv (kontrollutgång för övervakningen). int sprpins [] ={11,10,9,8}; // till spridarna (blir aktivt höga) int disable = 12; // aktivt hög stoppar utsignalerna till spridarna int sprControl = 13; // kontrollutgång för spridare till övervakningen unsigned long delvalue; // delvärde av pulstid i uS. unsigned int ondelay; // tillslagsfördröjning spridare i uS (mS)(inne i case 15) long puls, priv, delta; // senaste, föregående och delta (totalöppningstid) i uS(mS) float error; // error = varvfelet i decimalform float starttandf; // starttand i decimalform för att få startfördröjningstid float mduration, bduration; // varvfelet = motorduration/börduration i decimalform byte tand = 0; // vevpin räknare 0 till 28, i alla fall till 26 byte gas; // gas 0-255 byte pekare = 0 ; // pekare för att välja rätt spridarutgång, startar på 0 byte kamtand = 0; // Kamtand för att sluta detektera kamaxelgivaren efter 51 (max 255)tänder, startar på 0 int fasttid = 200; // Fasttid = tid,tid2 eller tid3 beroende på varvtal, startar alltid på 200 uS int spridardiff; // en individuell spridartidskorrigering int sprtroghetklar; // ett klart värde för spridartidskorrigering int battVolt; // mäter systemspänning till spridare int atmtryck = 330; // mäter atmosfärstrycket int ambTemp =300; // mäter omgivningstemperaturen byte analogval; // en switch/case till analogläsningen int variabel1; // bra att ha variabel 1 int variabel2; // bra att ha variabel 2 int turbotryck = 0; // turbotryck int turboAirTemp = 300; // komprimerad turboluft temp int sprstartkorr = 50; // spridarstartkorrigering i uS spänningberoende. int engineTemp = 700; // motortemp. void setup() { pinAsInput(vevpin); // satt vevpin som ingång (2) pinAsInputPullUp(kampin); // satt kampin som ingång (3) pinAsOutput(sprpins[pekare]); // spridarutgångar satta som arrey (11,10,9,8) pinAsOutput(sprControl); // en spridarutgång som blir hög varje gång en spridare öppnas (13)(Övervakningen) pinAsInputPullUp (disable); // ECU väljare Hög = on, Låg = off (12) pinAsOutput(pulsutpin); // satt pulsutpin som utgång (2 pulser per varv)(7)(övervakningen) //Serial.begin(250000); } //______________________________________________________________________ void loop() { //Det får plats ca 1700 klockcykler mellan varje x tal(case) (1 till 17) //Det tar lite mer än 100 mikrosek att läsa av en analogingång, //så ingen analogRead här, skall vara i case 16! if (digitalRead(disable)==LOW) //Disable låg stänger av ECU:n och gör den passiv { puls = 0; //Genom att pulstiderna förblir 0. pinAsInput(sprpins[pekare]); //Gör om spridarutgångarna till ingångar för att ej belasta pinAsInput(sprControl); //Gör om spridarcontrollen till ingång för att ej belasta } else { pinAsOutput(sprpins[pekare]); //Vid aktiv igen så gäller spridarutgångarna som utgångar igen. pinAsOutput(sprControl); //Vid aktiv så gäller spridarcontrollen som utgång igen } //*Detta är normalläget, samma som i setup* // Räknare för kamaxeln, stängs av efter 251 varv (502 motorvarv) if (kamtand <= 250) // när tand 251 är räknad slutar den detektera kampin. { if (digitalRead(kampin)== HIGH)// varje gång kamaxelns hempuls detekteras så resetas 4 räknaren { pekare = 0; // resetas till 0. Denna funktion läses utanför switch. kamtand ++; // räknar upp kamtandräknaren vid varje kampin låg upp till max. } } switch (tand) // här startar switch och case, tandräknaren stegar fram ett steg (case) { case 0: // Detta case ger första pulstid delvalue = priv; // Första pulstid läggs in som deltid 1 senasteinsprfordroj = map(variabel1, 0,32 , 7.0,11.0); //Serial.println(senasteinsprfordroj); break; case 1: // Detta case ger andra pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop tidigasteinspr = map(variabel2,0,128 , 15,26); //Serial.println(tidigasteinspr); break; case 2: // Detta case ger tredje pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop break; case 3: // Detta case ger fjärde pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop break; case 4: // Detta case ger femte pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop break; case 5: // Detta case ger sexte pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop break; case 6: // Detta case ger sjunde pulstid och spridarstartkorrigering delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop (ca 50 uS) sprstartkorr =map(battVolt, 600, 1024, 0, 150); // batterispänningen blir spridartidskorrigering break; case 7: // Detta case ger motorns börvärde från gaspoten som blir lägsta och högsta varvtal bduration =map(gas,0, 255, lagstavarv, hogstavarv); // ställs in högst upp // Och åttonde pulstid delvalue = priv + delvalue; // föregående pulstid + föregående deltid läggs ihop ( ca 115) break; case 8: // Detta case ger motorns verkliga fart baserat på dom 9 första tänderna. (660 - 115 uS vid normalvarv ca 800 till 4200 rpm.) mduration = delvalue/12; // Motorns totala pulstid i mikrosek dividerat med 12 ger motorns duration // Och avgör om tillräcklig fart är uppnådd för motorstart if(mduration >= minfart) // motorn måste upp i x fart för att få bränsle, ställs högst upp (minfart i uS) { mduration = 0; // Om underfart, motorduration resetas delta = 0; // och delta(insprutningstid)resetas ( ca 55 uS) } break; case 9: // Detta case räknar ut skillnaden mellan är och börvärde - 1 = error error = (mduration / bduration)-1; if (error <=0.) // om error under noll { error = 0.; // förblir error 0 för att ej få minusvärden } break; // error = felet i uS mellan är och börvärde för motorns fart (ca 50 uS) case 10: // Detta case ger förtändningen starttandf = mduration /tidigasteinspr; // starttandf, ett flyt-tal = motorns duration/ minsta duration/max RPM. ställs högst upp if (starttandf >= senasteinsprfordroj) // om fördröjning över målvärdet, som vid tex startvarv (ställs in högst upp) { starttandf = senasteinsprfordroj; // blir det målvärdet ändå } break; case 11: // Detta case för insprutningsfördröjning i gånger, ställs högst upp ondelay = (mduration * starttandf); // tillslagsfördröjning = motorns duration * starttandsfördröjning (decimaltal) break; // Ondelay uS = mduration uS * starttandf i decimalform case 12: // Detta case ger motorns karaktärstik på arbetsvarv if (mduration >=161) // "mellanvarv" { // Felkorrigeringsvärde som ger spridaröppningstid i uS delta = mduration * error * aggrfaktorlag; // aggrfaktor låg avgör hur mycket extra ontid spridarna får vid belastning lägre varv if (delta >= maxdeltalag * mduration) // om delta är mer än max tillåten delta x mduration { delta = maxdeltalag * mduration; // förblir delta max tillåten } } if (mduration <= 160) // "högvarv" { delta = mduration * error * aggrfaktorhog; // Felkorrigeringsvärde som ger spridaröppningstid i uS } // aggrfaktor hög avgör hur mycket extra on tid spridarna får vid belastning högre varv break; case 13: // (används ej) Detta case bestämmer varvtalet när turbon skall börja regleras ner if (mduration <= turbostartregl) { // via kortare spridartider, ställs högst upp delta = delta - turbotryck + grundvarde - atmtryck + ambTemp - turboAirTemp;// korrigering för måltryck genom att minska öppningstiden i uS ; // används ej än så delta förblir delta oförändrat // 1500 = 1500 - 0 + 330 - 330 + 300 - 300 full gas ingen turboladdning // 1200 = 1500 - 200 + 330 - 330 + 300 - 400 full gas, turbon laddar, ttemp stiger // 1190 = 1500 - 200 + 330 - 280 + 290 - 450 f. g, t. laddar, ttemp stiger, utetryck/temp sjunker // 940 = 1000 - 100 + 330 - 280 + 290 - 300 marcheffekt på höjd en dag... // 1500 = 1500 - (0) + (330) - (330) + (300) - (300) if (delta <=0) { delta = 0; // för att undvika minusvärden } } // och mjukstartsfunktion if (mduration >= 700) // Vid lite över startfart { delta = lagmangd * mduration; // blir det mjukstart som justeras via lågmängd högst upp } // och absolut längsta insprutningstid if (delta + ondelay >= totaltid * mduration) // om delta och ondelay i uS blir mer än totaltid { // så justeras endast delta ner delta = (totaltid * mduration) - ondelay;// Absolut max insprutningstid (delta), ställs högst upp } // denna justering gäller bara på högvarv, hög belastning (< 50 uS) break; case 14: // detta case räknar ut tidsdiff per spridare plus systemspänningsdiff sprtroghetklar = sprtroghet + spridardiff - sprstartkorr; // spridartröghet klart värde räknas ut här // 450 + (0 till 50) - (0 till 150) break; // 450 + 0 - 50 case 15: // Detta case är insprutningsfasen "spridar-on-off-mode" if (ondelay >=10000) // Om ondelay är mer än 10000 uS. ( < 300RPM ) { // går tiden över från uS till mS. ondelay = ondelay/1000; // Ondelay uS blir mS. delta = delta/1000; // Delta uS blir mS. // och startmängden vid motorstart if ((delta * 2)>= startmangd) // här ställs startmängden in (högst upp) { delta = startmangd; // så det blir rätt startmängd/slag (5 = 0,75 tänder = 4,5 vevgrader) } delay(ondelay); // Fördröjer starttiden x antal mS beroende på varvtalet (mdurationen) digitalWrite (sprpins[pekare],HIGH); // Spridarpinne hög,insprutning börjar. sprpins [pekare 8,9,10 eller 11]. digitalWrite(sprControl, HIGH); // Kontrollpinne som går hög vid varje insprutningstillfälle. delay(delta); // Här läggs insprutningstiden in som sen fördröjer processorn i delta mS digitalWrite (sprpins[pekare],LOW); // Spridarpinne låg,insprutning avslutad sprpins [pekare 8,9,10 eller 11]. digitalWrite (sprControl, LOW); // Kontrollpinne som går låg efter varje insprutningstillfälle. } // Denna del av caset används vid låga farter såsom start/lågvarv < 250 RPM else // Eller om delay är mindre än 14000 uS. (> 250 RPM, normalfall) { ondelay = ondelay - sprtroghetklar; // minskar ondelaytiden med ca 450 uS (kompenserar spridarens tröghet att öppna) if (delta > 30) // Delta under 30 uS skall inte ha något värde. { delta = delta + sprtroghetklar; // Delta över 30 blir x delta + kompensation för spridarens tröghet att öppna } delayMicroseconds(ondelay); // Fördröjer starttiden i ondelay uS beroende på varvtalet (mdurationen) digitalWrite (sprpins[pekare],HIGH); // Spridarpinne hög,insprutning börjar. sprpins [pekare 11,10,9 eller 8]. digitalWrite(sprControl, HIGH); // Kontrollpinne som går hög vid varje insprutningstillfälle. delayMicroseconds(delta); // Här läggs insprutningstiden in som sen fördröjer processorn att ha spridare on i x (delta) uS digitalWrite (sprpins[pekare],LOW); // insprutning avslutad sprpins [pekare 8,9,10 eller 11] går låg. digitalWrite (sprControl, LOW); // Kontrollpinne som går låg efter varje insprutningstillfälle. } // Denna del av caset används vid varv (250 -> RPM = nästan alltid, förutom vid motorstart) break; // Dessa case tar 3 till 10 tänder att genomföra beroende på varvtal och belastning case 16: // är mellan tand 19 och 25 switch (analogval) { case 0: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 1024 break; case 1: variabel1 = analogRead(A1)>>5; //(enginetmp) 0 till 512 0,1 Volt/10 grad använder LM-35 tempgivare (skiftad 1 gång) battVolt = analogRead(A7); break; case 2: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 127 (skiftad 3 gånger)ambTemp = analogRead(A3); break; case 3: variabel2 = analogRead(A2)>>3; // (turboAirTemp) skall vara turboAirTemp, //atmtryck = analogRead(A6); // analogingång för lufttrycket max 255 break; case 4: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 127 (skiftad 3 gånger) break; case 5: // variabel1 = analogRead(A5)>>5; // A7!! // ambTemp = analogRead(A3); break; } break; // analalogRead tar ca 120 uS att läsa = 1-2 tänder vid fullvarv } //______________________________________________________________________________________________________ analogval ++; // räkna 0 till 5 som analogval i case 16 tand ++ ; // räkna upp ett steg efter varje genomfört case, (kommer via pulseIn()funkt) priv = puls; // lägger in den förra pulstiden "puls" i värdet "priv" (uS) if (mduration >1800) // Om motorn går på allra lägsta varv (start) { fasttid = tid1; // används tid1 (4000 uS i grundinställning) } if ((mduration >400)||(mduration <1800)) // Om motorn går mellan lägsta varv upp till ca 1100 RPM { fasttid = tid2; // används tid2 (1200 uS i grundinställning) } if (mduration <400) // Om motorn går över 1100 RPM { fasttid = tid3; // används tid3 (200 uS i grundinställning) } puls = pulseIn(vevpin, LOW, 30000); // PulseIn ger durationen på varje puls från vevaxelgivare(tand = case). // vid stillastående motor blir det en timeout // efter 0,03 Sek if (puls > priv + fasttid) // jämför om ny pulstid i uS är större än föregående { digitalWrite (pulsutpin, HIGH); // utpin blir hög när pulsluckan är identifierad tand = 0; // och resetar 0 till 28 räknaren pekare = pekare + 1; // och räknar upp spridarpinpekräknare if (pekare > 3) // när fjärde pinnen är nådd börjar den om igen { pekare = 0; // spridarpinne 1 är igång igen (1 = D11) } // Denna if-sats är bara sann varje halv-varv vid luckan } if (pekare == 0) { spridardiff = sprdiff4; } if (pekare == 1) { spridardiff = sprdiff2; } if (pekare == 2) { spridardiff = sprdiff1; } if (pekare == 3) { spridardiff = sprdiff3; } if (puls < priv - fasttid) // jämför on ny pulstid är mindre än förgående (luckan) { digitalWrite (pulsutpin, LOW); // och utpin blir låg igen nästa puls i pulståget. } // Denna if-sats är bara sann efter det att luckan är slut och första pulsen är detekterad if (analogval == 5) { analogval = 0; } } // end void loop()

**#1325** » 00:20:28, 26-07-2018

Flytta rad 303 till 295.

**#1326** » 00:38:11, 26-07-2018

Kod: Markera allt: case 16: // är mellan tand 19 och 25 switch (analogval) { case 0: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 1024 break; case 1: variabel1 = analogRead(A1)>>5; //(enginetmp) 0 till 512 0,1 Volt/10 grad använder LM-35 tempgivare (skiftad 1 gång) battVolt = analogRead(A7); break; case 2: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 127 (skiftad 3 gånger)ambTemp = analogRead(A3); break; case 3: variabel2 = analogRead(A2)>>3; // (turboAirTemp) skall vara turboAirTemp, //atmtryck = analogRead(A6); // analogingång för lufttrycket max 255 break; case 4: gas = analogRead(A0)>>2; // analogingång för gasreglage 0 till 255( skiftad 2 gånger) // turbotryck = analogRead(A4); // analogingång för turbotryck 0 till 127 (skiftad 3 gånger) break; case 5: // variabel1 = analogRead(A5)>>5; // A7!! // ambTemp = analogRead(A3); break; } break; // analalogRead tar ca 120 uS att läsa = 1-2 tänder vid fullvarv } //______________________________________________________________________________________________________ analogval ++; // räkna 0 till 5 som analogval i case 16 tand ++ ; // räkna upp ett steg efter varje genomfört case, (kommer via pulseIn()funkt)

Antar att du vill att det som finns i case 16 skall köras allt eftersom i ordning från 0 till 5?
Så att du gör olika läsning varje gång den kommer till case 16.
Som det är nu så räknas analogval upp utanför case 16. Den ökas i samma takt som tand.

tand analogval
1 0
2 1
3 2
4 3
5 4
6 5
7 0
8 1
9 2
10 3
11 4
12 5
13 0

Så när du kommer till case 16 har du ca 50% chans att den läser av gasen.
Flytta in ++analogval i varje case under 16. Då kommer den att stega igenom den i ordning och läsa gasen varannan gång den kommer till case 16.

**#1327** » 00:40:26, 26-07-2018

Second!!!

Så blir det när man skriver uppsats.

**#1328** » 07:22:01, 26-07-2018

Ja det var som tusan... tankevurpa från min sida. Detta skall kollas nästa tillfälle. Tack.

**#1329** » 22:11:27, 26-07-2018

Nu är det ändrat och testat på kammaren, det funkar mycket bättre nu. Jag hinner inte innan tidigast söndag att köra motorn med den nya ändringen så vi får lugna oss tills dess... Nästa problem är att den läser ju 250 kamaxelpulser sen inaktiveras den givaren och det är bara vevaxelgivaren som håller reda på hela förloppet varv efter varv men när det gått 250 pulser så stannar motorn om man växlar till ECU B, denna sketch alltså. ECU A som har den gamla sketchen från mars som jag glömt namnet på, den tappar aldrig räkningen.
Så det är någonting i denna sketch som gör att den tappar räkningen om den körs inaktivt efter 250 kamaxelvarv.

**#1330** » 10:05:40, 27-07-2018

Har du en lopp som är fel eller har du en annan räknare på A

**#1331** » 05:37:28, 28-07-2018

Ja, jag kommer inte riktigt ihåg vilket men jag tror dom är näst intill identiska minus någon förändring. Men jag har nu även lagt in IF-satsen analogval så den börjar om vid 5 i case 16, för detta if behöver inte köras 25-27 extra per halvvarv som blir fallet om den ligger längt ner utanför case/switch.

**#1332** » 18:09:45, 28-07-2018

Idag hann jag köra en stund, nu fungerar dom analoga inställningarna inkl gas som dom skall. Jag har letat upp bästa tändlägena både för tomgång/lågvarv och högvarv, den skall vara ganska rejält förtänd för att gå bra. För sen insprutningsbörjan ger vit rök och för tidig ger hård och knackig gång. Jag uppskattar insprutningsbörjan till ca 12 grader FÖDP och uppåt 45 grader FÖDP på 4000 rpm, annars ryker den vitt och den har inga knackningstendenser på högvarv. Man kan faktiskt höra på turbon när tändläget är rätt. Så nu har jag "spikat" tändlägena och kopplat bort potarna så dom är nu verkningslösa och redo för nästa justering. Nu har två stora problem kvar att lösa... 1: den är svårstartad med nya programmet och går fortfarande lite hårt och ryckigt. 2: Om jag inte låter kamaxelgivaren vara aktiv hela tiden så tappar den fasläget om man kör på A kanalen och sen skiftar till B igen, det är nåt alvarligt som gör att den tappar position, inte bra, detta bara måste hittas...

**#1333** » 22:37:13, 29-07-2018

Jag funderar, det finns en site här: https://sites.google.com/site/vagecumap ... g-ecu-maps
Dom går igenom pedagogiskt hur det funkar med insprutningen i en VW PD-Diesel men jag tycker inte det stämmer särskilt bra alla gånger och jag ser nu på min egen motor att dom kan inte ha rätt ang insprutningens början. Jag önskar att någon annan av er också läser VAG -ECU-MAP och sen gör ett utlåtande... Dom nämner inte tändfördröjning överhuvudtaget, dieselmotorns största gissel genom tiderna... (jag hittar i alla fall inget) Och att all insprutning skall vara klar vid TDC oavsett varv kan väl stämma teoretiskt men för att min motor skall gå på tomgång 800 rpm så börjar min insprutning ca 12 grader BTDC och varar ca 2-3 grader, alltså färdig ca 10 grader BTDC, alla justeringar tidigare/senare blir sämre...
Jag önskar helt enkelt fler ögon och mer input om denna sajt.

**#1334** » 23:38:48, 29-07-2018

Tolkar det som att insprutningsmängden är variabel. Hur mycket som skall sprutas in bestäms av en hög olika faktorer.
Där gaspedalen bara är ett önskemål som sedan begränsas av en hög olika orsaker.

Det är den bestämda mängden som avgör hur tidigt den skall börja spruta in.
Plus att en justering av tändtiden tillkommer från tabeller som är temperatur baserad.

**#1335** » 23:58:29, 29-07-2018

"Det är den bestämda mängden som avgör hur tidigt den skall börja spruta in" Det är just detta jag funnit precis tvärt om, det är varvtalet som styr på min motor när insprutningsbörjan skall vara och det har jag nu "vetenskapligt" kommit fram till, 12 grader på tomgång och ca 45 grader vid 4000 rpm plus då 200-450 mikrosekunder fördröjning i spridarna gör att jag börjar min insprutning rent elektriskt mellan 55-60 grader innan ÖDP. Detta tycker jag är för stor skillnad mot deras tabeller. Men däremot är totalmängden högst variabel, den reglerar i princip hela tiden, jag har reglering ner till ca 12 mikrosekunders noggrannhet.