Sämsta sortens tvåtaktselverk

[torbjorn_forsman]

En fråga från en som inte förstår riktigt.

Varför behövs det bottenlast för att det är 2-taktsmotor?

För att tvåtaktsmotorn går så ojämnt när den är obelastad att frekvensen inte blir stabil. Och med en sån där självreglerande generator blir då även spänningen ostabil. Det gäller bara att hänga på så mycket last att man hör att motorn slutar fyrtakta och börjar gå jämnt.

[Janson1]

Detta vill jag inte hålla med om riktigt, jag lagade ett sådant verk och motorn gick fint med eller utan belastning. Den levande massan var ganska hög så jag tror inte detta gör mer än marginellt. Men nu är ju det tvåtaktsverket jag lagade inte den ända sorten i världen så det borde finnas olika dåligt här med typ dåligt, sämre, sämst? Men det är klart om dom bluddrar/fyrtaktar så blir det ju inte bättre...

[Janson1]

Skall väl nämna, jag har ett tvåtakts dieselelverk 3 fas 7,5 KVA och det verket gör att glödtrådslampor småflimrar och ju mer man belastar det ju mer tydligt blir det. Detta verka är hemmabyggt, men lämnar fin spänning fast lite ryckig i frekvensen pga kompslagen, detta får man nog leva med.

[jannejoel]

Sitter o kikar på ett champion elverk o ser till min förvåning att det ska ge 220 v. Inte 230. Spelar det någon roll? Märker man det på något sätt?

Skickat från min F5321 via Tapatalk

[Janson1]

Jag tror inte det märks nån skillnad...

[torbjorn_forsman]

Om det är ett elverk med självreglerande generator så kan du räkna med att det lämnar nånstans mellan 180 och 250 V, oavsett om det står 220 eller 230 V på det. Det beror på belastningen och hur motorns varvtalsregulator är inställd. Om elverket har spänningsregulator, så brukar det finnas en trimpot för fininställning av spänningen.

I princip SKALL det stå 230 V på elutrustning som säljs på den svenska marknaden (eller överhuvudtaget inom EU). Men på andra håll i världen förekommer andra spänningar i samma härad (t ex 200 V i Japan, 220 V i Ryssland och Kina, 240 V i Hongkong och många andra gamla brittiska kolonier). I praktiken brukar det inte spela någon större roll, toleranserna på nätspänningen är ju ändå rätt grova.

[jannejoel]

Ok. Tack för era svar!

Skickat från min F5321 via Tapatalk

[tronde]

Om det är ett elverk med självreglerande generator så kan du räkna med att det lämnar nånstans mellan 180 och 250 V, oavsett om det står 220 eller 230 V på det. Det beror på belastningen och hur motorns varvtalsregulator är inställd. Om elverket har spänningsregulator, så brukar det finnas en trimpot för fininställning av spänningen.

I princip SKALL det stå 230 V på elutrustning som säljs på den svenska marknaden (eller överhuvudtaget inom EU). Men på andra håll i världen förekommer andra spänningar i samma härad (t ex 200 V i Japan, 220 V i Ryssland och Kina, 240 V i Hongkong och många andra gamla brittiska kolonier). I praktiken brukar det inte spela någon större roll, toleranserna på nätspänningen är ju ändå rätt grova.

Europeisk normalspenning levert til forbruker er i dag 230 V +/- 10%, det vil si fra 207 V til 253 V. CE- merket utstyr for 230 V skal fungere innenfor det området. Britene har 240 V som normalspenning, men samme øvre og nedre grense. De har jo for vane å være ulike , men de vet ikke at de egentlig er helt like resten av Europa når det gjelder spenningen.

253 V er litt spesiell, for mange produktnormer krever høyere isolasjonsklasse over 250 V. Det problemet har man løst ved å late som om maksimal spenning til forbruker er 250 V... Nå gjør vel ikke de 3 V noen katastrofe, men det er slik som skjer når to regelverk ikke er samstemte.

[torbjorn_forsman]

Riktigt så enkelt som 230 V ± 10 % är det dock inte.
Åtminstone i Sverige är det svårt att hitta någon riktigt entydig bestämmelse om hur mycket nätspänningen får variera i leveranspunkten (alltså gränsen mellan elnätägarens och kundens anläggningar) idag.
När jag gick i gymnasiet i slutet av 80-talet så ansågs det att nätspänningen i Sverige skulle vara 220 V ± 10 %. Övergången till 230 V var beslutad men ännu inte genomförd, i samband med det sades det att toleransen skulle ändras till 230 V +6 %, -10 %. På så sätt skulle övre gränsvärdet bli oförändrat sedan tidigare och bara undre gränsvärdet flyttas upp. Ute i elnäten räknade man med att det inte skulle behöva bli några större ändringar - förstärka en del klena lågspänningnät med stort spänningsfall, och ställa om omsättningskopplarna på en och annan transformator. Det sades då att toleransområdet senare skulle skärpas till 230 V ± 6 % , men det blev visst aldrig av - kanske pga EU-inträdet.

Ser man på standarder för CE-märkning av produkter, så har jag för mig att en del av dem kräver att utrustningen ska fungera bra vid nominell spänning ± 10 % , någon standard anger att produkter kan klassas som lämpliga för glesbygdsnät med stort spänningsfall och de ska klara +10, -25 % utan vidare. Andra standarder - bl a den som gäller för värmepumpar - säger ingenting alls om att produkten ska provas med avvikande spänning, om den bara fungerar vid exakt nominell och perfekt sinusformad spänning så räcker det för att den ska bli godkänd.

För ett antal år sedan då vi höll på med styrutrustningar för snökanoner på jobbet, så krävdes att de skulle fungera ner till halva nätspänningen.

En annan sak som ofta ställer till med diskussioner när det gäller avvikande nätspänning är under hur lång tid man mäter. Får t ex ögonblicksvärdet av spänningen aldrig gå utanför 230 V ± 10 %, eller gäller det medelvärdet under t ex en minut, en timme eller ett dygn?

Formellt petiga italienare lär ha vissa bekymmer eftersom Italien å ena sidan följer EU-standarden med 230 V nätspänning, men å andra sidan råkar de ha inskrivet i grundlagen, som är svår att ändra, att nätspänningen skall vara 220 V.

[tronde]

Jeg regner med at Sverige hadde samme overgangen fra 220 til 230 som Norge, etter det du beskriver hvor man beholdt øvre grense noen år. Dette ble gjort fordi man visste at mye gammelt utstyr ikke ville tåle 253 V. Når man omsider gikk opp til 253 som maks, antok man at det utstyret som ikke ville tåle det, var så gammelt at det uansett burde tas ut av bruk.

Det skal være EN 50160 som beskriver detaljene for spenningsnivåene i nettet. Jeg tror siste versjon er fra 2010.

Grunnen til at man gikk over til 230 er visst kun harmonisering mellom Europa som hadde 220 og Storbritannia som hadde 240. Det står noe i denne linken
http://www.twothirtyvolts.org.uk/pdfs/s ... 0Volts.pdf


What’s the significance of ‘TwoThirtyVolts’?
In the UK, mains electricity is currently required by law to be delivered at 230 Volts,
within a tolerance of +10% / –6%, that is, within the range 253 Volts to 216.2 Volts.
The value of 230 Volts is said to be the ‘nominal voltage’
In an electrical system, ‘voltage’ is the equivalent of ‘pressure’ in a water system,
(current being the equivalent of water flow rate).
History of the nominal voltage in the UK
In 1994, to remove a perceived barrier to trade between European countries, the
European Commission (EC) decided to ‘harmonise’ the standard UK mains voltage
of 240 V and the European standard of 220 V at 230 V.
However, the cost of replacing or adjusting all the electricity supply equipment across
Europe to actually deliver 230 V was prohibitive, there being no technical advantage
whatever in changing, other than ‘harmonisation’.
So, to avoid accusations of failure to harmonise, the European Commission simply
altered the legal voltage limits - nothing actually changed!
The law in the UK currently states that the mains supply voltage must be 230 V +10%
/ -6%, thereby allowing the European 220 V system to stay at 220 V and the UK to
stay at 240 V, yet both appear to be harmonised!
In 2010, the voltage tolerance band may be increased to +10% but again, in reality,
nothing will really change!
Effective date Nominal voltage Permitted tolerance Permitted voltage range
Pre-1995 240 V +6 % / -6 % 225.6 - 254.4 V
1 January 1995 230 V +10 % / -6 % 216.2 - 253.0 V
April 2010 (proposed) 230 V +10 % / -10 % 207.0 - 253.0 V

[tronde]

Fant litt mer om spenningskvalitet i forskjellige land relatert til EN 50160, hvis noen er interessert.

2-c16-eqs-72-03_ceer-6thbr_ch3-4.pdf

EN 50160:2007 versjonen

BS EN 50160-2007.pdf

Kort introduksjon til 2010-versjonen som fortsatt er gjeldende. Sier noe om hva som skiller den fra 2007-utgaven

i.s.en50160-2010.pdf

[jannejoel]

Hittade följande på nätet:
"Många enfas elverk är lite knepigt konstruerade då de är mittjordade. Det innebär att om man mäter mellan "fas" och jord är där 115 V, samma sak om man mäter mellan "nolla" och jord. I ett hus är det inte så, där är det 230 V mellan fas och jord samt 0 V mellan nolla och jord. Normalt är jord och nolla sammankopplade i säkringsskåpet i ett hus, jord är samma sak i ett hus."

Om jag föstår saken rätt så kan man inte ansluta ett "mittjordat" till husets elnät.
Fråga 1) Kan även inverterelverk vara "mittjordade, eller är de borträknade?
2) Är detta vanligt på elverk?

[torbjorn_forsman]

Alla "civila" småelverk som jag har sett, har haft 230 V-kretsen helt isolerad från jord. Det kan förstås tänkas att det finns något land med udda säkerhetsföreskrifter som kräver mittjordning av elverk, och att ett och annat sådant har råkat leta sig hit till Sverige på krokiga vägar.
Kronans äldre elverk har ett jordfelsskydd som känner av spänning mellan lindningens mittpunkt i enfaselverk respektive nollan i trefaselverk för IT-system, och stoppar verket om det skulle bli spänning mellan mitt/nollpunkten och ett nedslaget jordspett. De har dock en plomberad strömbrytare för att koppla ur jordfelsskyddet, med en skylt där det står något i stil med "Plomberingen får ej brytas i fredstid".

Skulle man ändå råka på ett mittpunktsjordat elverk och ska mata en normal TN-S eller TN-C -installation från det, så kan man antingen sätta en skyddstransformator emellan eller (vilket formellt sett inte är att rekommendera om man tillämpar nyare säkerhetsföreskrifter än 1902 års) se till att elverket står isolerat från jord och att det är beröringsskyddat så att ingen råkar ta i elverket och något jordat samtidigt under drift.

[jannejoel]

Stämmer det att ett mittjordat elverk kommer att få kortslutning när man ansluter det till husets nät om man inte sätter skyddstransformator emellan?

[tronde]

Stämmer det att ett mittjordat elverk kommer att få kortslutning när man ansluter det till husets nät om man inte sätter skyddstransformator emellan?

Forutsatt at huset er koplet som en eller annen utgave av TN- (400V trefase med 230V mellom fase og null (jord)), som vel er det vanlige i Sverige:

Ja, da kortslutter du den ene delen av generatoren.
Hvis du kopler sammen jord på generatoren og jord i huset, vil den nedre viklingen i generatoren effektivt bli kortsluttet.



Midt-jordet generator kan være laget for USA. Der har de 240V split-phase som er 120V-jord-120V til fobrukskurser, og 240V til mer effektkrevende ting.