Sämsta sortens tvåtaktselverk

[ner]

Farsan har tagit reda på två såna elverk båda har varit omöjliga att starta och således gratis. Båda har haft samma fel, reedventilen fastnar och måste petas loss vid uppstart om elverket inte gått på ett par dagar.

Han provade ladda batteriet till sin skruvdragare, det brann upp. Minns inte riktigt vad han spänningsmätt det till, men jag har det för att det var 280V eller nåt liknande, iaf alldeles för mycket.

[Janson1]

Jaa, det finns vissa anledningar varför man bör undvika dessa elverk...

[torbjorn_forsman]

Farsan har tagit reda på två såna elverk båda har varit omöjliga att starta och således gratis. Båda har haft samma fel, reedventilen fastnar och måste petas loss vid uppstart om elverket inte gått på ett par dagar.

Han provade ladda batteriet till sin skruvdragare, det brann upp. Minns inte riktigt vad han spänningsmätt det till, men jag har det för att det var 280V eller nåt liknande, iaf alldeles för mycket.

Om elverket gav så mycket som 280 V, så hade nog gasspjället klibbat fast så att varvtalsregulatorn inte hade något att säga till om och motorn gick på ständig fullgas.

Laddare till skruvdragare och andra elverktyg, åtminstone äldre sådana av lågprismärken, har ofta en mycket snålt tilltagen transformator där järnkärnan lätt blir mättad om antingen nätspänningen är för hög eller nätfrekvensen för låg. Sådana transformatorer blir gärna överhettade så att den inbyggda termosäkringen löser ut.

Det jag har varit med om på såna där elverk som har varit svårstartade eller inte gått alls, har varit fel i tändsystemet. Framför allt glapp i dåligt pressade kabelskor men minst en gång har det också varit en trasig tändspole/CDI.
När allt är i ordning så brukar motorn vara mycket lättstartad, åtminstone på vanlig mackbensin. De kan vara svårare att kallstarta på alkylatbensin, om man vill använda sådant bränsle bör man se till att elverket inte är helt utkylt när det ska användas.
En kallstartmetod som brukar fungera bra är följande:
1) Stick in en hand bakom kåpan vid förgasaren och känn efter att gasspjället rör sig lätt och inte har klibbat fast.
2) Full choke, dra några gånger i startsnöret tills motorn tänder.
3) Halv choke, dra en gång till så startar motorn. Minska choken efter hand, när motorn går pålitligt utan choke kan man belasta verket.

För att inte få förgasaren hopklibbad bör man köra slut på bränsle i den innan man ställer undan elverket för en längre tid. Stoppa genom att stänga bränslekranen och låta det gå tills det är tomt i flottörhuset.

[wol]

Man kan ju inte begära att ett så litet och billigt elverk skall ge så bra ström men jag tycker att dom ligger lite väl långt utanför dom godtagbara gränsvärdena.
Om något går sönder på grund av ett sådant elverk då får man nog skylla på sig själv.

[torbjorn_forsman]

Ett sätt att slippa de värsta övertonerna och ostabilitet i spänning och frekvens som uppstår när elverket är obelastat, är att koppla in en "bottenlast", t ex en halogenlampa eller värmeelement på 100-200 W, tillsammans med den känsliga sak man ska driva på strömmen från elverket. Visserligen ökar bränsleförbrukningen litegrann men det kanske det kan vara värt.

[torbjorn_forsman]

Nu har det billiga elverket provkörts "skarpt" i samband med ett strömavbrott.

Det hade stått orört inomhus sedan i julas, motorn startade på andra rycket på den gamla bensin som fanns i tanken. Gasspjället hade inte klibbat fast utan regulatorn fungerade på en gång. Det visade sig, precis som väntat, att elverket har kortslutningsström i lägsta laget för att orka dra igång en kyl eller frys. I huset finns två kylskåp och en frysbox, det visade sig att det gick att starta dem en och en, men när en kyl redan var igång och nästa skulle startas, sjönk spänningen momentant så mycket att den första stannade och måste sen stå och vänta på tryckutjämning 10 minuter innan den gick att få igång igen. Och då stannade den andra istället, osv osv. Man får alltså köra kyl/frys en och en om man inte skaffar ett större elverk. Den äldsta kylen (från ca 1974, med elektromagnetiskt startrelä och ingen startkondensator) verkar vara lättare att få igång än de nyare med PTC-startrelä och startkondensator.
Cirkulationspumpen (Wilo från ca 2006, har ursprungligen suttit fabriksmonterad i en CTC EcoEl 1550), gick igång utan minsta problem.

[kimmen]

Man får vad man betalar för, det duger utmärkt till belysning, jag stoppar bara kabeln i vägguttaget, startar förvånansvärt lätt

[jannejoel]

Ett sätt att slippa de värsta övertonerna och ostabilitet i spänning och frekvens som uppstår när elverket är obelastat, är att koppla in en "bottenlast", t ex en halogenlampa eller värmeelement på 100-200 W, tillsammans med den känsliga sak man ska driva på strömmen från elverket. Visserligen ökar bränsleförbrukningen litegrann men det kanske det kan vara värt.

Menar du att man får renare sinus också eller vad det heter med ett sånt arrangemang?

Skickat från min F5321 via Tapatalk

[torbjorn_forsman]

Ett sätt att slippa de värsta övertonerna och ostabilitet i spänning och frekvens som uppstår när elverket är obelastat, är att koppla in en "bottenlast", t ex en halogenlampa eller värmeelement på 100-200 W, tillsammans med den känsliga sak man ska driva på strömmen från elverket. Visserligen ökar bränsleförbrukningen litegrann men det kanske det kan vara värt.

Menar du att man får renare sinus också eller vad det heter med ett sånt arrangemang?

Skickat från min F5321 via Tapatalk

Ja, de här högfrekventa övertonerna som förmodligen beror på spåren i statorns järnkärna, försvinner nästan helt när man belastar elverket med ett värmeelement eller något annat rent resistivt. Övertonerna har ju så hög frekvens att det inte behövs mycket belastning för att de inte ska ta sig genom statorlindningens relativt höga induktans.

[jannejoel]

Den här tråden handlar ju egentligen om elverk på 6-700 w. När du skriver att man lägger en bottenlast på 100-200 W, gäller det oavsett effekt på elverket, eller behöver ett större ha större bottenlast?

[Janson1]

Har man riktig reglering så skall det nog inte behövas någon bottenlast, det behövs inte på mina två i alla fall ( ett trefas 5,5 KVA kinaverk och ett 3 fas 25 KVA kvalitetsverk)

[torbjorn_forsman]

Den här tråden handlar ju egentligen om elverk på 6-700 w. När du skriver att man lägger en bottenlast på 100-200 W, gäller det oavsett effekt på elverket, eller behöver ett större ha större bottenlast?

Det är dels elverk med tvåtaktsmotor, och dels elverk med självreglerande generator (alltså ingen spänningsregulator), som behöver bottenlast.

[igelkottar]

En fråga från en som inte förstår riktigt.

Varför behövs det bottenlast för att det är 2-taktsmotor?

[Janson1]

Att det är en tvåtaktsmotor har ingen som helst betydelse mer än att kombinationen tvåtaktsmotor-dålig generator verkar höra ihop...
Generatorn blir inte bättre av en annan motor.

[igelkottar]

Tackar