ner skrev:Farsan har tagit reda på två såna elverk båda har varit omöjliga att starta och således gratis. Båda har haft samma fel, reedventilen fastnar och måste petas loss vid uppstart om elverket inte gått på ett par dagar.
Han provade ladda batteriet till sin skruvdragare, det brann upp. Minns inte riktigt vad han spänningsmätt det till, men jag har det för att det var 280V eller nåt liknande,
iaf alldeles för mycket.
Om elverket gav så mycket som 280 V, så hade nog gasspjället klibbat fast så att varvtalsregulatorn inte hade något att säga till om och motorn gick på ständig fullgas.
Laddare till skruvdragare och andra elverktyg, åtminstone äldre sådana av lågprismärken, har ofta en mycket snålt tilltagen transformator där järnkärnan lätt blir mättad om antingen nätspänningen är för hög eller nätfrekvensen för låg. Sådana transformatorer blir gärna överhettade så att den inbyggda termosäkringen löser ut.
Det jag har varit med om på såna där elverk som har varit svårstartade eller inte gått alls, har varit fel i tändsystemet. Framför allt glapp i dåligt pressade kabelskor men minst en gång har det också varit en trasig tändspole/CDI.
När allt är i ordning så brukar motorn vara mycket lättstartad, åtminstone på vanlig mackbensin. De kan vara svårare att kallstarta på alkylatbensin, om man vill använda sådant
bränsle bör man se till att elverket inte är helt utkylt när det ska användas.
En kallstartmetod som brukar fungera bra är följande:
1) Stick in en hand bakom kåpan vid förgasaren och känn efter att gasspjället rör sig lätt och inte har klibbat fast.
2) Full choke, dra några gånger i startsnöret tills motorn tänder.
3) Halv choke, dra en gång till så startar motorn. Minska choken efter hand, när motorn går pålitligt utan choke kan man belasta verket.
För att inte få förgasaren hopklibbad bör man köra slut på bränsle i den innan man ställer undan elverket för en längre tid. Stoppa genom att stänga bränslekranen och låta det gå tills det är tomt i flottörhuset.