Sämsta sortens tvåtaktselverk

[torbjorn_forsman]

Den här modellen av elverk är väl bekant för många. Har sålts för småpengar - ända ner mot 400 kr - hos Rusta, Biltema och andra lågprislador för en del år sedan. Effekten brukar anges till 600-750 W , ibland finns ett uttag för 12 V likspänning förutom 230 V växelspänningsuttaget. Det finns ingen spänningsregulator alls utan generatorn är av s k självreglerande typ.
Text ovanför respektive bild.



Jag har tagit en titt på hur spänningen från det där elverket egentligen ser ut vid olika slags last.
Har mätt spänning och frekvens med en digitalmultimeter Fluke 197 som visar sant effektivvärde (true RMS), och dessutom tittat på kurvformen med ett analogt oscilloskop.
Låt oss börja med att köra verket obelastat. Motorn går ganska ojämnt i det läget, precis som man kan vänta sig av en tvåtaktare. De högfrekventa övertonerna i spänningen härstammar förmodligen från spåren i generatorns statorplåt. Om man plockar isär en sån där generator någon gång, skulle det vara intressant att räkna spåren och se om antalet stämmer någotsånär överens med antalet småkrusningar på en period. På tyska kallas det där "Nutenoberschwingungen".
Spänning ca 230 V, frekvens ca 52 Hz.



Sen tar vi och lastar ner det till ungefär halv last med en 300 W byggstrålkastare.
241 V, 51 Hz.



Belastar det ännu mer, fortfarande rent resistivt, med en motorvärmare, troligen på 600 W. Nu börjar motorn sacka trots att varvtalsregulatorn redan har dragit på fullgas.
170 V, 47 Hz.



Ännu mer nerlastning med en 1200 W kupévärmare, det blir alltså definitivt överbelastning.
162 V, 45,5 Hz.



Kupévärmaren har ett 600 W-läge som innebär att en diod kopplas i serie med värmeelementet, så bara varannan halvperiod belastas.
Vi provar det också. 227 V, 51 Hz.



Till sist ska vi se vad som händer när man belastar elverket med kollektormotorer som själva sprider störningar pga kommuteringen.
Först en riktigt eländig Bruksbo slagborrmaskin (en sån där som Rusta en gång i tiden sålde för 69 kr) som får gå obelastad på full fart.
239 V, 51,7 Hz



Och sedan en 1100 W dammsugare med hastighetsreglering, fick ställa ner den på ungefär 2/3 hastighet för att få elverket att gå någotsånär jämnt - annars ville varvtalsregulatorn pendla. Vet ej vad det verkligen motsvarade för effektuttag.
235 V, omöjligt att mäta frekvensen pga kraftiga kommuteringsstörningar.



Till sist en titt på hur elnätets spänning såg ut samtidigt. Ovanligt bra sinusform idag, den kan se mycket värre ut på en del håll.
Spänning på respektive fas 233, 237 och 232 V.

[Ptr]

Ok - även för en som inte begriper så är det där väl rätt väntat.
Men då är frågan - kan en som begriper sig på det där förändra den till det bättre - det skulle vara en intressant fråga och en spännande följetong.

[jörgen.ottosson]

Det lilla jag förstår så är det byggt fel (eller "billigt") från början.....så det är svårt att "laga"

Enklaste "fixen" är nog att strunta i själva elverket och mata energin till en batteribank (genom en "laddare") och sedan en växelriktare från batteribanken.....eller ev. mata en inverter direkt från verket (om den ens tål så dålig inspänning). Men då har vi blandat in komponenter för flera gånger mer än vad elverket kostade från början....

Själva elverket är troligen slarvigt konstruerat från början, så det är svårare att åtgärda, möjligen att det går att få till en bättre varvtalsreglering, så att verket håller frekvensen, och det skulle säker gå att bygga in någon form av spänningsreglering (om det gå att komma åt magnetiseringslindningarna för att ansluta någon regulator externt) men övertoner (hack i sinusvågen) är nog svårast att komma till rätt med utan att bygga en ny generator.

[Janson1]

T.F. intressant om än lite väntat... Men hur ser regleringen ut rent elektriskt/mekaniskt? Jag hade en sådan generator en gång som lik. Kunde inte hitta nåt egentligt fel mer än att den inte gav ut någon spänning alls... Jag misstänkte att det var nåt med rotorlindningen?? (många år sedan nu)
Men om man bara skall driva en vinkelslip och inte har någon ström så duger elverket så länge vinkelslipen fungerar.

[JD400]

Men för en okunnig, vad betyder den dåliga spänningen i praktiken? Finns det prylar som inte funkar att drivas på verket eller kan de ta skada eller vad är konsekvensen?

[Janson1]

Man kan köra elmotorer, lampor utan vidare men inte datorn, tv:n och annan elektronik. Sk. switchade nätdelar som sitter i väldigt mycket elektronik nu för tiden kan gå sönder för gott av ett sånt elverk. Och även lite större elverk med reglering typ 4,2 Kw Kina trefaselverk ger inte alltför frack sinus ut heller alla gånger. Så man skall vara lite restriktiv till vad man ansluter till sitt elverk.
T.F. Har du möjlighet att mäta utspänningen på ett lite dyrare Kina verk?

[Burträskarn]

Tror inte jag vill ladda telefonen med ett sånt där elverk... Möjligtvis att det duger till att tända gammelsortens glödlampor, för hur mår ledlamporna av den där sortens brus?

[torbjorn_forsman]

Jag skulle nog vilja påstå att så gott som alla switchade nätdelar som är någotsånär välbyggda och i bra skick, kommer att fungera utan vidare på spänningen från detta elverk.
Det lite lömska med självreglerande generatorer är att spänningen varierar med motorns varvtal, och kortvarigt kan spänningen stiga otrevligt högt om man plötsligt kopplar bort en tung last. Likaså kan spänningen bli alldeles för hög om motorn rusar för att gasspjället har fastnat på fullt pådrag (t ex som följd att förgasaren är hopkletad av gammal tvåtaktsolja när verket har stått oanvänt länge).
De kraftiga störningarna som syns på spänningen när man driver kollektormotorer på spänningen från elverket, genereras av dessa motorer och elverket klarar inte av att "hålla emot" lika bra som ett stort elnät gör.
Ett annat problem är generatorns låga kortslutningsström, som gör att den har svårt att leverera de höga startströmmar som enfas asynkronmotorer kräver om de ska få något startmoment att tala om. Det går t ex förmodligen inte alls att få igång en kyl eller frys på strömmen från detta elverk.

Varvtalsregulatorn är en rent proportionell mekanisk regulator med centrifugalvikter (alltså samma typ som på t ex Tecumseh gräsklipparmotorer, eller på ett vattenkraftverk från före år 1910). Jag har länge fungerat på att bygga om den till en PI-regulator. Behålla den mekaniska regulatorn för P-delen och komplettera med en elektronisk I-del som får styra en servomotor som spänner eller slakar regulatorfjädern efter behov för att ge en långsam "efterreglering".

Jag har tre lite dyrare verk som det ska bli spännande att mäta på. Dock är inget av dem i riktigt körklart skick just nu.
Ett 2 kW enfasverk, smärre motorproblem.
2,8 kW trefas, brunnen stator.
Ca 5,5 kW trefas, skuret vevlager.

Ett annat prov som jag ser fram emot är att utsätta det här lilla tvåtaktsverket för dels induktiv och kapacitiv last, och dels en last med både hög startström och stor svängmassa.
Exempel på starkt induktiv last skulle kunna vara en skärmpolmotor eller en lysrörsarmatur utan faskompensering.
Last med rejäl startström och svängmassa har jag tillgänglig i form av en stor bänkslipmaskin med enfas asynkronmotor (östtysk från 80-talet), dock befinner den sig inte på samma adress som elverket för tillfället.

[torbjorn_forsman]

Tror inte jag vill ladda telefonen med ett sånt där elverk... Möjligtvis att det duger till att tända gammelsortens glödlampor, för hur mår ledlamporna av den där sortens brus?

Telefonladdare och andra switchade nätdelar bryr sig inte alls, där likriktas ju ändå nätspänningen innan den switchade spänningsomvandlaren. Och likspänningen i mellanledet är ju sig lik oavsett hur ful kurvformen före likriktaren var.

LED-lampor, lågenergilampor, s k HF-don till lysrör mm med switchad spänningsomvandlare bör inte heller ställa till med några problem.
En del av de allra enklaste dimbara LED-lamporna som inte har switchad spänningsomvandlare utan seriekondensator + likriktare, kan få högre ström genom kretsen än vad som egentligen är tänkt, i och med övertonerna. Men det bör man nog upptäcka i god tid innan något går sönder, genom att lampan lyser onormalt starkt.

[Janson1]

Switchade nätdelar skall klara allt det här ett dåligt elverk ger men det gör dom ändå inte alltid. Detta kanske beror på att en del såna häringa adaptrar är helt enkelt för dåliga i konstruktionen och skulle aldrig ha sålts överhuvudtaget.
Men varför chansa en fin dator/tv/mobiltelefon med ett skitelverk?

[dc_lindberg]

Men för en okunnig, vad betyder den dåliga spänningen i praktiken? Finns det prylar som inte funkar att drivas på verket eller kan de ta skada eller vad är konsekvensen?

Tog orden/frågan ur mun på mig.
Nu spinner jag ut den -lite-, men det -är- samma fråga (för mig som okunnig i vart fall...).

När jag tog den 12V DC=>220V AC konverter jag fått och sedermera den jag köpt, så -klagade- cirkulationspumpen (den i huset) på ngt... Den ogillade helt klart 4-kantsvågen... ooops... Har inte skaffat -riktig- konverter än, en sån som ger en -ren- sinus våg...
När jag nu tittar på ovan elverks spännande kurvor, så ser den ut att vara på G att antyda "4-kantinism"...

Så, frågan blev en repetition av vad TF redan svarat ovan, men kanske en aning tillspetsad...
- när strömmen inte är "ren", vilka skador -kan- vi vänta oss på olika el-förbrukare, och vad är skaderisken mellan dem?
Notera att frågan är fokuserad på vågen, inte V, inte A, utan enbart renhetsgraden av sinusvågen och dess form.

Är så här å vara okunnig... man ställer korkade frågor...

[jörgen.ottosson]

Jag tror detta passar dig Dc, för lite mera bakgrund: https://www.elsakerhetsverket.se/global ... t-2009.pdf

och detta är bla vad det handlar om : https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektroma ... atibilitet

Regelverket som finns runt "kvalite" på nätspänning (och även andra apparater inte anslutna till elnätet) bygger på att man sätter en "gräns" på hur mycket störningar apparaterna ska tåla (på strålat = luftburet typ "radiovågor" och ledningsburet = över toner, spikar, transienter, "ojämna sinusvågor" ), och hur mycket de får ge i från sig (utstrålat och ledningsburet) för att inte störa andra apparater.

Tanken är ju att så länge alla håller sig inom dessa riktlinjer så ska alla apparater fungera tillsammans.....men det går ju inte att säga att just den nivån tål inte den apparaten, för det är inte det man provat.

Ser för övrigt fram emot fortsatta undersökningar av elverk.

[Loke]

Men för en okunnig, vad betyder den dåliga spänningen i praktiken? Finns det prylar som inte funkar att drivas på verket eller kan de ta skada eller vad är konsekvensen?

Svetsmaskiner brukar inte gå att använda med den här typen av elverk, tror till och med att elektroniken i vissa elsvetsar kan bli skadad.

Har faktiskt lyckats punkta/fågelskitat ihop en detalj på en skogsmaskin med hjälp av ett billigt kinaskitselverk så maskinen gick att köra ut från skogen till en lämpligare reparationsplats. Skogsmaskinägaren fick inte svetsen att funka alls så han kontaktade mig för hjälp.

Svetsmaskinen höll faktiskt men det var nog inte mer heller, det som direkt sänker elverken är att när ljusbågen tänds så stannar nästan elverket, lyckas man lura elverket genom att snabbt tända om samt att man eventuellt börjar på låga amp och sen snabbt höjer kan elverket stabiliseras så pass att elektroden (svetspinnen) i vart fall smälter men det är rent plågsamt, man riktigt ser/hör hur illa svetsmaskinen mår.

Testa inte detta med en svetsmaskin ni är rädd om, för egentligen funkar det inte alls bra, eller rättare sagt funkar det inte alls. Nödreparationen gjordes i en paniksituation, det fick bära eller brista i fråga om svetsmaskinen.

Mina svetsmaskiner skulle jag aldrig ens komma på tanken att använda med ström från något typ kinaskitselverk av billigare typ.


Loke

[dc_lindberg]

Bäst å lägga in ESV's pdf så den inte smiter:

[Blockstens trollet]

Två takts motorn i elverket är svårstartad motorn förekommer som vatten pump
motorn bör primer om byggas när den väl går och motorn stannas är den då vill den
ej om motorn för torr en hjälp primer och problemet försvinner jag har bara 4 takts
pump motor pump och elverk förutom 1500w kronverk hägglunds
Mvh trollet på NSGAB