Försöker lära mej Arduino

[Towil]

Först i koden står det "bool locked = false;"
Sätter inte det då att locked alltid är false?

Nej, bara att den är false när den skapas. Den kan ändras längre fram i koden.

[tortap]

Exakt, det ändras inne i loopen.

// if the button is pressed, lock the box
if (switchVal == HIGH) {
// set the locked variable to "true"
locked = true;

Där sätts den till true om man trycker på en knapp. Lite senare i loopen kan den bli false igen.

[Ulf]

Du _måste_ skilja på = och ==

Och efter, i dagarna faktiskt, 30 års kodande i C så gör jag fel titt som tätt med detta.
Jag VET skillnaden, men när man pillar kod blir det lätt fel. Tangentcordsdyslexi månne?

Fast egentligen beror det nog på att jag har hållit på med en massa olika språk där = är jämförelse och tilldelning.
Även varianter på inte lika med, !=, samma som <>, # och en bökigare NOT(q=1). I den senare fanns inte "inte lika med" som direkt operator.

Och ett tips för den som vill grotta ner sig i C så finns ju boken "A book on C" av Al Kelley och Ira Pohl. Det verkar vara fjärde upplagan som gäller. Inget är om Arduino, utan just bara C. Tänk om jag hade haft den när jag började...

Detta är gångbart till mångt och mycket även för C++. Detta då det i början av "karriären" är mycket funktionell programmering och lite objektorienterat. Arduino använder sig ju av objektorientering ofta i liben.

Sedan, om man vill vara vääldigt nördig och grotta ner sig i några rejäla böcker om Unix. Har man alla banden så blir bredden i bokhyllan bortåt 1,2m. Jag minns inte vad dom heter, men dom är en guldgruva även om dom är mer för Unix som operativsystem.

Lite OT, men koda på så att det ryker!

[Towil]

Ryker det med arduino är det inte bra.

[Ulf]

Beror på var

[tronde]

Och ett tips för den som vill grotta ner sig i C så finns ju boken "A book on C" av Al Kelley och Ira Pohl. Det verkar vara fjärde upplagan som gäller. Inget är om Arduino, utan just bara C. Tänk om jag hade haft den när jag började...

Noen har visst mistet den, og noen andre, i en scanner.
http://karadev.net/uroci/filespdf/files/

[AN]

Då har jag byggt mej en sensor som känner av om man tar på den.
Gav ju upphov till massa frågor förstås

Jag skulle då ladda ned ett bibliotek, som heter capacitiveSensor.
Detta skulle finnas på arduino.org.
Hittade inget där, så jag googlade och hittade det på arduino.cc.
Varför finns det både arduino.cc och arduino.org?

Finns det någon lista över biblioteken, på någon av dessa sidor. Jag hittade ingen.

Är detta inte ett officiellt arduinobibliotek, eftersom det inte finns med i fliken på IDEn?

Detta bibliotek, lade jag i i en mapp, som skapades då man installerade arduino.
Men det fanns inget annat i denna map. Var ligger tex servo och liquidCrystall, som jag använt förr?

Blev ju en massa frågor som varken rör elektroniken eller programmeringen

[Ulf]

Och ett tips för den som vill grotta ner sig i C så finns ju boken "A book on C" av Al Kelley och Ira Pohl. Det verkar vara fjärde upplagan som gäller. Inget är om Arduino, utan just bara C. Tänk om jag hade haft den när jag började...

Noen har visst mistet den, og noen andre, i en scanner.
http://karadev.net/uroci/filespdf/files/

Det fanns en massa godis där!

[Ulf]

Du kan väl hämta det direkt i IDE:et.
Jag kommer inte ihåg vilken meny det ligger under.

[Towil]

Varför finns det både arduino.cc och arduino.org?

En av grundrarna hoppade av och körde sitt eget race ett tag.
Nu är det arduino.cc som gäller.

[AN]

Funderar lite på vad jag egentligen byggt.
Pinne 4 sänder och pinne 2 läser. Signalen går genom ett motstånd, och mellan motståndet och pinne 2 är en tråd kopplad.
Tar man på den skalade änden på tråden, så slocknar LEDen. Tar man lite försiktigt, börjar LEDen blinka.
Tar man runt den isolerade delen på tråden, så får man klämma hårt för att den ska slockna.
På något sätt måste ju spänningen på pinne 2 minska.
Tar kroppen upp laddning? Man är ju bara "ansluten" till en tråd?
Läser man om kapasistans är ju formeln U=Q/C
Ska U ändras, måste ju Q oka eller C minska.
Vet inte vilket av Q eller C som kroppen skulle påverka?
Är väl ett stort motstånd, men elektronerna tar väl heller den vägen, än en återvändsgränd ut i kroppen?
Jag har säkert missat något viktigt och grundläggande

[tronde]

Jeg har ikke lest koden i biblioteket, så reell virkemåte kan være omvendt selv om det jeg skriver stemmer med teksten i boken. Prinsippet er det samme enten man måler tid for opplading eller utlading.

Ja, kroppen tar opp ladning.
Ladning er Q slik du skriver. Den måles vanligvis i coloumb, men kan også måles i ampere-sekunder. [1 C = 1 As]. Da ser du at en ladning er et resultat av at elektroner har flyttet på seg over tid.

Når arduionoen setter opp en spenning (5V) på pinne 4 vil det gå en liten strøm ut av den og gjennom motstanden slik at det fylles på med ladning i metallfolien. Når du er nær folien, vil det kunne fylles opp med mange flere ladninger fordi du blir en del av den. Det tar tid å fylle opp med ladninger slik at metallfolien (og du) har fått samme spenning (5V) som det er på pinne 4. Du og metallfolien vil ha samme effekt som en kondensator, og da går det an å regne litt.

Det er en formel som sier at tau = resistansen i ohm x kapasitansen i farad. Tau er en gresk bokstav som ser ut som en deformert T. Jeg får ikke til den på dette tastaturet, så jeg skriver T = R x C.

Tau betyr tidskonstant, og 1T er den tiden det tar (i sekunder) å lade opp en kondensator til 63% av tilført spenning. 63% av 5V = 3,15V. For alle praktiske formål regner vi at det tar 5T å lade opp kondensatoren til tilført spenning (100%).

https://www.electronics-tutorials.ws/rc/rc_1.html

Du bruker en digital inngang på arduinoen for å føle nivået på kondensatoren. Det er litt spesielt, men ikke så dumt. En typisk arduino vil tolke signalet som logisk 1 hvis det er større enn 0,6 ganger drivspenningen. Det passer veldig godt sammen med at 1T er 63%.

Grunnfunksjonen i programmet ditt måler altså hvor lang tid det tar fra du begynner å lade opp "kondensatoren" og til den har nådd ca. 60%. Det vil si at du egentlig måler tidskonstanten. Nå kjenner du allerede resistansen som er 1 Mohm i eksempelet, og da blir kapasitansen i farad C = T/R. Tallet du får blir svært lite, for 1 farad er en veldig stor verdi for en kondensator.

Det står litt her også hvis du ikke alt har sett det:
http://playground.arduino.cc/Main/CapacitiveSensor

Dette er en krets som er lett å forstyrre, og de nevner flere feilkilder med mulige løsninger.

Jeg håper det ble korrekt sent på natten

[AN]

Tycker det var en bra förklaring
Hade väl lite svårt att förstå att kroppen blir som en kondensator.
En krets som ser ut såhär är nog lättare att förstå.

I kretsen som jag byggde, hänger ju tråden i luften känns det som.
Har ju alltid tänkt mej kondensatorer med två anslutningar, som kan "fyllas på", med elektroner. Typ som ett batteri, eller en ackumulator i en hydraulikkrets.
Då har jag lärt mej något nytt
Jag använde ingen folie, utan tryckte bara olika hårt på ledaren, påde på metallen och på isoleringen.
Att man då får olika värde, är då att kroppen fortare laddas upp när man klämmer hårdare då eller? Mindre resistans?


Det ligger då ganska mycket underliggande kod i denna raden då eller:
long sensorValue= capSensor.capacitiveSensor(30);

Vad är det för enheter Arduino jobbar med i detta fallet.
Tröskelvärdet är ju 100?
int threshold = 100

[tronde]

Det er ikke slik at kroppen blir en kondensator slik som de du kan kjøpe i butikken, men siden den har evnen til å samle opp ladninger, kan vi noen ganger betrakte den som en for å gjøre det enklere å forstå hva som skjer.

Det er helt vanlig å forenkle ned til minst mulig komplisert krets eller komponent når vi skal regne på noe i elektroteknikken, men det er også svært viktig å være klar over at de fleste forenklingene har store begrensninger som det krever både kunnskap og erfaring å håndtere riktig.

Du kan søke etter "human body model + esd" så finner du mye lesestoff om kropp og ladning. Det kan være nyttig å se litt på dette, for det er med på å forklare hvorfor statisk elektrisitet dreper elektronikk. Det er ikke alltid det er høy spenning som ødelegger; det er like vanlig med lav spenning og (for) store ladninger som flytter seg. Hvis vi husker på at ladning også kan skrives som ampere-sekunder kan det være lettere å forstå dette.

Jeg vil ikke mene for mye om programmering, for der er jeg for dårlig, men det er som du sier mye kode bak det du viser. Den ligger i biblioteket som du måtte legge inn, men det har jeg ikke prøvd å forstå.


Du har rett tilnærming til det å forstå, for du prøver å finne frem til noe som er lettere å se for deg, som for eksempel den figuren du viser til nå. Jeg ser også tydelig at du tenker gjennom problemet før du spør om noe.

[AN]

Tackar
Jag använde ju ingen folie nu, skillnaden borde väl bli att det inte blivit så ON/OFF med LEDen kanske?
Funderar lite på var denna typ av "brytare" används i verkligheten.
På min tvättmaskin och torktumlare sitter ju en typ av knappar som inte klickar, så det är väl ingen brytare bakom. Är ju ingen touch-panel heller. Kan det vara så att det är denna typ av brytare på dessa maskiner?