Hur fungerar en släpringad motor?

[Djävulssnickarn]

Tjenare
Har sett en intressant motor, och det är en släpringad Asea motor från ca 1920 och på 4kw. Bakom motorn sitter en burk där släpringarna finns och på denna burken sitter en spak. På undersidan så finns en kopplingslåda med en skruv för varje släpring.
Vad jag fick höra så vrider man på spaken när motorn kommit upp i varv så kortsluts rotorn. Men vad ska jag koppla in i den där kopplingslådan till släpringarna? Hög rotor-resistans innebär väl att motorn tar lägre startström, så då borde man väl skita i att koppla nåt i den där lådan? Då blir det ju ingen kontakt alls. Eller hur gör jag?
TR

[Janson1]

Den motorn skall ha ett sk. startpådrag bestående av några motstånd som man sen med en spak ändrar värde på från några ohm till kortslutning (i det närmaste) Hela detta motståndspaket bor i transformatorolja för skydd och värmeavledning. När motorn har kommit upp i visst varv så sitter det slungor som far ut och kortsluter rotorn och då gör kolborstarna ingen nytta längre så därför kan man lika gärna koppla bort dom, därav handtaget. Denna motor är byggd (förmodligen) innan Y-D var "uppfunnet" för att spara på propparna/säkringarna vid start. Alla släpringade motorer lär inte ha slungor men då finns nog inget handtag? Jag dissekerade våran gamla ASEA-släpringade motor till höhissen och såg den här fina kollyftarmekaniken, däremot såg jag inte till några slungor, nu var detta +30 år sedan och jag visste inte hur det egentligen funkade. Det var mest att locket var lätt att ta av för inspektion

[Djävulssnickarn]

Var det så knepigt? vad händer om man inte har nåt motstånd inkopplat alls å sen när motorn varvat opp kortsluter man?
Då borde den lådan ligga i närheten av motorn?

[Janson1]

Jag tror inte motorn orkar igång alls om rotorn ligger med öppna lindningar, det blir i princip ingen magnetisering alls. Själva startreglaget är nog inte speciellt kritiskt var det sitter då det används väldigt kort tid, mindre än 10 sekunder per start. Men det går ju att kortsluta alla tre släpringarna med varandra och direktstarta den eller använda en växelriktare. Är den kortsluten i släpringarna behöver du inte använda kolborstarna alls.

[Djävulssnickarn]

Så man skulle kunna kortsluta rotorn fast å starta motorn med mjukstartare?

[Janson1]

Ja det borde gå. Testa.

[torbjorn_forsman]

Om man har mjukstart eller tillräckligt starkt elnät så går det att starta en släpringad motor med rotorn kortsluten redan från början. Men den får ganska dåligt startmoment så den bör få starta obelastad.
Vitsen med släpringade motorer är just att de får bättre startmoment än en kortsluten motor som man startar med mjukstart, Y/D-koppling eller liknande.


Bilden visar en typisk vridmomentkurva för en kortsluten asynkronmotor. Om man ökar motståndet i rotorkretsen så flyttar sig max vridmoment mot lägre varvtal, och vid lagom motstånd får man vridmomenttoppen då varvtalet är 0. Pådraget konstrueras alltså så att motståndet i utgångsläge ger max startmoment, och sedan får man minska det allteftersom motorn varvar upp.

Se upp med att vissa släpringade motorer har trefaslindning i rotorn och alltså ska ha ett trepoligt pådragsmotstånd med tre lika delar, andra har en V-kopplad tvåfaslindning (fortfarande tre släpringar) och de ska ha tvåpoligt motstånd.
Den trepoliga lösningen var mest vanlig och användes bl a av Asea, den tvåpoliga kan man bl a hitta på AEG-motorer.

[kimmen]

Är det för magnetiseringen man vevade för hand igång gamla stora motorer

[torbjorn_forsman]

Är det för magnetiseringen man vevade för hand igång gamla stora motorer

Tänker du på synkronmotorer då? De kan inte alls starta själva utan måste dras igång antingen för hand eller med en hjälpmotor till fullt varvtal, sen fasar man in den till elnätet på samma sätt som man gör med en synkrongenerator i ett kraftverk, innan synkronmotorn kan börja göra nytta.

Det har också funnits en del enfas asynkronmotorer som saknade startlindning/kondensator och därför inte kunde starta själva, dem fick man också hjälpa igång.

[kimmen]

Är det för magnetiseringen man vevade för hand igång gamla stora motorer

Tänker du på synkronmotorer då? De kan inte alls starta själva utan måste dras igång antingen för hand eller med en hjälpmotor till fullt varvtal, sen fasar man in den till elnätet på samma sätt som man gör med en synkrongenerator i ett kraftverk, innan synkronmotorn kan börja göra nytta.

Det har också funnits en del enfas asynkronmotorer som saknade startlindning/kondensator och därför inte kunde starta själva, dem fick man också hjälpa igång.

Aha.. det är så det funkar. Jag var på Killebergs kättingfabrik nära Älmhult, som är ett museum och som fungerar med gamla maskiner och personal som var med när det togs ur bruk. Där vevade dom igång sina stora elmotorer för hand innan elen slogs på. Mycket tick, tack, smack, gnissel, rassel, skrap, blixt, dunder, alla ljud som man kan förställa sig, och vilka konstruktioner på maskiner dom gjorde förr. Spikmaskinen använde en spänd bok planka som bankade ett huvud
Är ni i krokarna där så missa inte detta museum, speciellt om ni är intresserad av gammal industrihistoria om tillverkning av bl.a kätting och spik

[63an]

De var mer dramatiskt än ni kan föreställa er på 40-talet med motorkraften! Om någon skulle tröska å grannen fick för sej att köra vedkap så då kunde säkringar knalla vidare! Så farsgubben hade egen motor på 7 hkr å den hjälpte vi i starten enbart för att balataremmen var så gammal å dålig så de kunde nog gå av den skulle ju användas till kapen också å var lagad av de gamle å de värsta(intet fick förfaras då minsann!) den motorn var superduper med olje påslaget monterat med motorn, minns elledningarna hängde ner över gårdsplan som var lika stor som en fotbollsplan! Å vilka störningar i kåkarna vi hade av elen när fasförskjutningarna drog igång mest på kvällarna på vintern när man skulle sova...Tja så hade vi de å de var inte så dåligt när Konsum byggdes å man kunde köpa en 2-öres kola

[Joe]

http://runeberg.org/handrift/2/0138.html

[Djävulssnickarn]

En vedkap? Den har ju en motor som är på ca 4kw, alltså som min. Hur kan den ha påverkat elnätet?
Men får man inte samma kassa startmoment med en vanlig kortsluten motor? Och varför var vissa motorer förr släpringade?
Han som motorn står hos nu skulle gå å leta efter den här pådragslådan

[63an]

Om du läser noga så förstår du nog! Låt säja att trafon ute på åkern har 10 hkr sen 2 st. motorer tillsammans tar 12 hkr så kanske det håller i tomkörning men inte om båda lastar på fullt! Närmast trafon vinner

[torbjorn_forsman]

En vedkap? Den har ju en motor som är på ca 4kw, alltså som min. Hur kan den ha påverkat elnätet?
Men får man inte samma kassa startmoment med en vanlig kortsluten motor? Och varför var vissa motorer förr släpringade?
Han som motorn står hos nu skulle gå å leta efter den här pådragslådan

Se diagrammet i inlägget jag postade i morse.
När en släpringad motor har pådraget i utgångsläge och motorn står stilla, så ger motorn sitt maximivridmoment - kanske 2-3 gånger driftmomentet - och drar en startström som inte är mer än 2-3 gånger märkströmmen. Minskar man sedan pådragsmotståndet så flyttar sig vridmomenttoppen mot högre varvtal, så det gäller för maskinisten att följa med när motorn accelererar och bevaka amperemetern.

Beträffande en 4 kW vedkapmotor så bör du tänka på att elnäten var mycket klenare byggda på 40-talet - långa klena lågspänningsledningar, små transformatorer med hög kortslutningsimpedans, om nätet var byggt under kristid hade man förstås snålat ännu mer och kanske använt järn eller zink istället för koppar som inte gick att få tag på....