Mitt mekaniska möbelsnickeri

**#91** » 13:49:26, 19-01-2023

För er som vill se mer maskiner, min youtubekanal har börjat få flera videor: https://youtube.com/@agerodsnickeri

Annars finns dom på TikTok: https://tiktok.com/@agerodsnickeri
Eller på Instagram: https://instagram.com/agerodsnickeri

**#92** » 14:16:29, 19-01-2023

Mja, får man vara lite tråkig? Jag har en bok, förebyggande av olycksfall inom jordbruket, den är från 1940. På den tiden var remtransmissioner vanligt, tröskverk, stenkross, allt möjligt var det remmar till. Man kan där uppbygga sig med ett förskräckande antal olyckor med remmar. Halkade, kom åt remmen, armen avsliten, kom åt remmen, komplicerat armbrott, drogs med, slogs i backen, ett öga förstört - ja, tyvärr, det bara fortsätter, sida efter sida. Ett ögonblicks oförsiktighet eller jag ska bara eller man snubblar och sen är inget sig likt längre. De där olycksfallen var förskräckande vanliga förr när det fanns saker som drevs med remmar överallt.

Ett nät vid remskivan eller ett ingreppskydd, det kan rädda liv eller lem. Det är inte heller så att det är direkt fel om man vill ha nåt lite med äldre utseende att ha skydd. I boken framgår med all önskvärd tydlighet att redan 1940 var yrkesinspektionen rakt inte utan bett utan när det hänt något så krävdes det åtgärder, både bland tillverkare och användare. Så - ta en funderare. Remmar är inte att leka med.

**#93** » 15:09:51, 19-01-2023

Att olyckor var vanliga inom jordbrukets mekanisering på 1940-talet betvivlar jag inte, tänk bilar krockar än, trots 130 års utveckling och användande. Här i Museet visar vi en autentisk miljö för en typisk mindre snickerifabrik runt sekelskiftet 1900 och maskineriet som drev det. 1930 förbjöds öppen remtransmission på snickerifabriker på grund av att arbetsmiljön var för dålig. Det var ett betydande antal olyckor dör arbetare sågade av sig händer, fräste sönder händer, hyvlade av sig fingrar, ja precis som idag. Olyckor rörande remmar var vanligare bland barn över 10 år, då arbete så som service och underhåll av transmissionen och remmar i drift förbjöds för barn under 10 1897. Det var först Kung Oskar II’s kungörelse 26e september 1930 som förbjöd barn, under 18, att utföra arbete på roterande drivremmar. Hemskt att tänka sig sådant. Men det var på fabriker, inte i lantbruket.

Idag har vi som tur var mycket bra kunskap om olyckor på snickerifabriker och utbildning i säkert arbete och städning är de två viktigaste faktorerna som förebygger olyckor. Här är vi mycket medvetna om skaderisken av remskivorna, remmarna är näst intill helt ofarliga trots många historier och skrönor. Läderremmarna som vi kör med är betydligt mindre farliga än de balataremmar som användes efter 1920 och framförallt inom jordbruket. Remmar kan inte slita av lemmar men remskivor kan orsaka stora krosskador. Sen pratar du jordbruksmaskiner som även har mycket kuggdrift, många konstiga konstruktioner av maskiner som är farliga i sig och framförallt så är alla drivningar med rem tillfälliga och därför går det inte att lära sig vart remmarna alltid är. Till råga på det så går remmar som driver jordbruksmaskiner ofta i ansiktshöjd eller i brösthöjd istället för i taket över huvudet så det är betydligt lättare att råka ut för en olycka där.

Jag kar kört maskiner från 1860-1920 med plattremsdrift i snart 10 år och andra maskiner före det och har aldrig varit ens nära att skada mig. Och här finns betydligt mycket farligare maskiner än driften som går över huvudet och placerad på sånna ställen att man inte kommer åt den när man jobbar. Städning på golvet, se till att det inte går att snubbla är lagstadgat för snickerier i Sverige och ändå med alla skydd och åtgärder är det folk som sågar sig i fingrarna och skadar sig. Samtliga utredda olyckor hos Arbetsmiljöverket är resultatet av en ”jag ska bara…” och så var det bråttom eller en för kort provbit så åkte fingrarna med. :svettas:

**#94** » 21:27:25, 19-01-2023

Creek skrev:Läderremmarna som vi kör med är betydligt mindre farliga än de balataremmar som användes efter 1920

Hvorfor er balataremmene farligere? Er det fordi de i praksis er armerte med flere lag tekstil?

**#95** » 22:14:13, 19-01-2023

Ja, dom slits på ett sätt att dom kan delaminera sig och då blir det en piska som far runt. Dom tappar även friktion när dom slits. När Balaton-gummit är nytt så greppar dom som läder men när gummit slits och dom går på tyg så är dom ”slut” och slirar och då måste man ha på remvax när dom går vilket är potentiellt farligt.
Sen är det skarvmetoden, läderremarna går att limma ihop, knyta ihop eller sättas ihop med remlås. Balata kräver alltid remlås för att hålla bra.

**#96** » 16:50:51, 20-01-2023

Jag tycker det ser betänkligt ut och att det enkelt skulle gå att ta bort flera olycksrisker. Det är min åsikt, jag tänker inte säga mer om det. Det här däremot tål kommentar:

Creek skrev: remmarna är näst intill helt ofarliga trots många historier och skrönor. Läderremmarna som vi kör med är betydligt mindre farliga än de balataremmar som användes efter 1920 och framförallt inom jordbruket. Remmar kan inte slita av lemmar men remskivor kan orsaka stora krosskador

Då citerar jag ur boken jag nämnt tidigare:

Under tröskning slirade en 1 1/2" rem av. Remmen ifråga förmedlade driften från tröskverkets huvudaxel till den strax under belägna fläkten. A som enligt utsago har ett hetsigt temperament sprang fram och försökte klara upp remmen, under det verket var igång. Härvid insnärjdes ena armen i remmen, vilken senare samtidgt lindades upp på huvudaxeln, med påföljd att armen bortslets ovanför armbågen.

Under tröskningsarbete hade minderåriga arbetaren L sin huvudsakliga arbetsplats bakom tröskverket där han bortforslade halmen från detsamma. L hade även att tillse fyllningen av säckarna och befann sig då ungefär mitt för verkets ena sida. Av en eller annan anledning begav sig L till verkets främre ändå och snubblade antagligen därvid och fick armen mellan remparterna till drivrem och fläkt (fläktremmen var avsliten och motorremmen kastad av remskivorna). L:s arm följde med cylinderaxeln och dennas remskivor, varvid hela armen avslets.

Tyskland. En bonde höll på med tröskning. Då en rem på tröksverket hoppade av, skulle bonden försöka att under gång lägga på den. Härvid kom hans hand in i remskivan och slets fullständigt av.

Ett olycksfall av säregen art uppkom därigenom, att under tröskningsarbete ett remspänne sprang av och slet upp helsen på en 8 m därifrån stående arbetare så illa att han förblödde. Remmen var gammal och bräcklig, så att sammanfogningen lätt löstes.

Detta var några smakprov. Det finns ett gott antal olyckor till beskrivna där arbetare kommit åt remmen och förlorat kroppsdelar eller livet. Även mer udda som där remmen hoppat av och snärtat iväg med nog kraft för att slå ihjäl en person intill. Jag tror jag stannar här ändå. Ytterligare exempel på att remmar kan ta både liv och lem tillför nog inte mycket.

**#97** » 17:33:39, 20-01-2023

Ja, där har du flera exempel som poängterar just exakt det jag skrev. Lantbrukare som använder slitna remmar, armar som fastnar vid remskivor och drev, personer som begår de absolut värsta misstagen som går att begå, som jag har en skylt från ”Föreningen för arbetareskydd” från 1897 ”det är under lag förbjudet att under gång påföra, flytta och underhålla rem enligt hms kungörelse”. Ja där var helt ärligt inget som då, på 1940-talet inte bröt mot flera av de lagar och förordningar som industrin haft sedan 1890-talet.

Gamla slitna balataremmar, tillfälligt uppställda tröskverk med långa remmar, folk som ska vara där man inte ska vara, fingrar som ska pilla på remmar i drift… :screwy:

darwin awards hade stora möjligheter på den tiden tyvärr. Idag lurar vi oss med skydd så folk tror att allt är lugnt.

**#98** » 13:40:58, 21-01-2023

Jo, när man läser om de här gamla olycksfallen kan man bli helt fascinerad av hur korkat folk beter sig. Remmar, tröskverk, högspänningstransformatorer, kuggväxlar, stenkrossar, kvarnar... alltid är det nån som stoppat in händerna med ofta förskräckande resultat. Men jag tycker inte att det räcker riktigt att konstatera att folk bar sig åt som idioter förr i tiden, må så vara men det är inte min poäng.

En sak är att det inte är brist på idioter nu heller. Som de som försöker göra idiotsäkra produkter ofta konstaterar, det är en hopplös kamp för det tillverkas hela tiden allt bättre idioter. Och oavsett hur försiktig man är själv kan man aldrig gardera sig mot att det ramlar in nån dåre som får en oemotståndlig längtan efter att känna på nåt som det vore bättre att låta bli.

En annan sak att ta till sig av de här gamla historierna är att även om risken är liten och även om man är försiktig så tål det att begrunda hur allvarliga konsekvenserna kan bli när det faktiskt händer nåt. Det är så lätt hänt att man invaggas i säkerhet när det går bra och eftersom det gick bra igår så går det en centimeter närmare idag - tills det inte gick bra längre.

**#99** » 14:05:40, 26-01-2023

Jag tänker inte ta mycket ställning här, men jag är glad att kunskapen och intresset är högre för säkerhet nu - vilket bevisas av diskussionen :thumme:

Bra att ni verkar ha detta i ert härliga museum!

Som kul anekdot fanns det en torvmosse i närheten som hade en stor ånglokomobil som drivkälla. Dessa ger ju inte jättemycket effekt om man ska driva torvverk, transportörer och ett mindre sågverk samtidigt, så barnens jobb brukade vara att sitta uppe vid regulatorn och hålla inne regulatorkulorna så man kunde pressa ut lite mer effekt ur maskinen. Jag har som tur är inte hört om några olycksfall med barnen, men andra arbetare miste livet ibland.

I övrigt skriver jag mest detta inlägg så jag automatiskt ser när det kommer nya inlägg :mrgreen:

**#100** » 18:38:30, 26-01-2023

Det var ingen så stor ångmaskin de hade, en Munktell var det, tror den var på 25 hästkrafter.
"Barnet" som höll på regulatorn var min morfar för de som undrar, mossen var Myrarps mosse. De hade en kombinerad torvfabrik och sågverk. Ångmaskinen stod i mitten av fabriken och drev torvpressen med rem på ena hållet och sågen med rem på andra hållet. Fabriken revs på 60-talet, de sista bräderna som sågades sågade mormor och morfar till en liten stuga de byggde :smile:

Den drevs med ångmaskinen hela tiden tills den revs!

Nu vill jag inte lägga mig i diskussionen om remmar för mycket heller, jag tror nog Creek har koll på sina remmar, men jag kan ju berätta om en olycka som hände på torvfabriken...
Vad jag vet skedde aldrig några dödsolyckor där, men det var en gång fabriken gick för fullt, och remmen till sågen hoppade av när man skulle såga en särskilt grov stock. För att inte behöva stanna maskinen och sinka torvmaskinerna så försökte man lägga på remmen i farten, men det var för tungt att göra för hand, så en av arbetarna tog ett järnspett och använde det för att häva på remmen. Det gick bra, ända tills remlåset kom farandes, och högg fatt i spettet, som drämde till arbetaren i huvudet med full kraft... Han överlevde tydligen otroligt nog, men han blev aldrig sig själv igen...

**#101** » 19:16:59, 26-01-2023

Jag har en bok från 1920-talet om arbetsplatsolyckor och regler där finns många exempel på olyckor när remmar ska läggas på under drift, där står också att dessa olyckor tog helt slut efter hms kungliga kungörelse å 1919 som förbjöd den typen av arbete, men i boken ”förebyggande av olycksfall inom träindustrin” från 1940 så finns en sådan olycka i industriell verksamhet med sen 1919 och med fotnoten ”denna typ av olyckor är mycket förekommande i lantbruket där olycksförebyggande arbete ej välkomnas” :screwy:

**#102** » 20:35:32, 26-01-2023

Lägga på en rem - nu kan man kanske fundera över om det verkligen är ett lyckat uttryck för när man vill skynda på nåt.

Ska också säga det att oavsett vad man nu tycker om remmar så är det en fantastisk anläggning vi fått se. Låt inte tråden dö i den här senare diskussionen.