Maskinisten

Japp tror den kan bli användbar.

Så idag var jag och kollade på harven.
Den har C-pinnar (borde det heta)
Nu måttade jag inte med en är 1,5-2 meter i fyrkant.
Efterharven måste bort för den kommer då inte hålla i många dagar enligt säljaren.
Skall hämta den vid tillfälle, så får vi se om jag monterar S40 i trepunktsfästesplatsen eller om den kommer "mitt på".
Ett allternativ vore ju att göra ett S40 fäste "som ett trepunktsfäste". Då kunde man ju byta jordbruksredskap allt eftersom. Men det kommer nog inte att hända just nu.

Plasma är ju kul!


Före

spillet

några få minuter senare, utan vrål och skrik

Eftersom det är ett jordbruksredskap som då inte lär gilla krafterna ifrån grävarmen så fick det konstrueras något som liknar krafterna ifrån 3punktslyften.


Så här är det tänkt att vara. (vilket det också är då)

Skönheten innan den möter odjuret

Får prova innan jag lagar förslitningsskador

Objektet valdes på grund av att den hade fungerande höjdjustering!

Ingen borrmaskin, ingen vinkelslip. Bara pilottändning på plasman och pinsvets pådragen till vad en 3,25 OK48 tål....
16mm kamjärn överblivet från plattan får agera dragstång.

Vill man bygga en liten finkratta så kan efterharven komma till nytta.

Det vart sent, så ingen provkörning på denna sida midnatt.

Fungerade bra som risplockare men inte något vidare som plockare för rötter.


Hög nummer 2


Men hela dagen höll den inte


Nu var den inte så bra som jag önskade mig. Den plockade riset fint men rötter rev den upp och kanske hade av men den tog inte med sig dom.... Vilket jag önskade mig

Så det är dags för nästa utgåva av krattan. Denna gång blir den stumt monterad på grävarmen.

Utgåva 2, byggd av delar från harven.


Ramen som skall bära pinnarna

Pressen är inte 1 meter bre (tyvärr) så man får använda tvinnar istället..
Det var förvånade (eller kanske inte) att de gamla tvinnarna gav lägre motstånd (troligtvis i skruven) än lågpristvingen.




Så här ser den ut just nu. Måste till med något stöd i bakkant så den blir enklare att kroka i grävarmen

Bockning av stöd i pressen. 5mm plattjärn, 80 mm brett. 3 tons presskraft

Nu är mitt verktyg inte byggt 5mm utan mera 1mm så det vart inte några 90 grader men detta är tillräckligt för den praktiska funktionen.

Det där ser ut som en vettig modell. Men vi kallar det där för S-pinnar.

Jo ver 1 var den lataste varianten jag kom på. Man får ju prova, det kan ju gå....
S kan ju vara ett bättre namn. Fick 5 reservpinnar med denna variant. Man kan ju täta upp i mitten men vi får se om den håller med 8 pinnar eller som det böjer och vrider sig "för minsta lilla"

Så då har jag tagit och misshandlat krattan lite på åkermarken.
Man får nog se upp så man inte sprätter någon sten på rutan! Men den håller bra.
Lite har den gett sig. Några grader alltså.
Plockar buskar hyfsat. Likaså småträd. Inte underbart på första försöket men ändock.
Grinden skulle igenligen lyftas något i bakkant så att man kunde hålla något i krattan, men det är ju inte syftet så någon modifiering blir det inte vad jag känner för just nu.
Däremot nu när den verkar hålla så skulle man kanske bredda den 30-40 cm per sida så man får in 4 pinnar till.

Trodde att den skulle glida över stubben men icke.


Hörnet small av.

Känns inte som något blötjärn i denna harv.
Kan ju vara en orsak god som någon att den håller så bra som den gör. Långt över förväntan med tanke på har ägaren misshandlar den!

Man får nog betrakta en sådan harv som ett finputsningsredskap, inte ett nyodlingsredskap. Jämför med klon JA Bond byggde för nyodling.

Det stämmer.
Men min maskin skulle inte orka med en 6-8 tjälkrokar i bredd. Men den krattar ihop ris trevligt. Dessutom får den agera som "timmervagn" får på en m3 i taget.
Nyodlingsdelen får jag ta med tjälkroken.

Oberoende hur finbearbetande redskap man bygger så bör redskapets ramverk ändå vara av sådan klass att kunna hantera grävmaskinens alla krafter. Ämnesrör eller bockad profil i typ 10-20mm beroende på maskinstorlek är en vanlig grund. Detta eftersom man aldrig vet vilka krafter ramverket råkar ut för trots de fina pinnarna. Man kanske krattar utefter en bergskreva eller nåt och så hakar kanten på redskapet i... Eller så vill man lyfta/stöda maskinen med redskapet vid förflyttning... Det här ter väl sig som självklara saker egentligen men man undrar ju ibland med tanke på vad man ser ihopknåpat här på forumet...

Kör jag fast så kommer ju detta redskap inte vara till någon hjälp.

Nu är ramverket byggt i 15x40 plattjärn och håller inte för alla krafter min 4tonnare kan ge.... har jag märkt.
De två sista redskapen håller inte för "alla krafter" lyftarmen som är dimensionerad för 100kg last och denna kratta.
Jag vet ju inte om verktygen är användbara till det jag skall ha dom till. Så mycket om grävning vet jag inte.
Så istället för att bygga "något riktigt" så blir det "något" att prova med. För min vision var att kunna riva upp småbuskar vilka jag inte kan plocka med tjälkroken men för att klara av det måste jag hänga harvpinnarna med typ 2cm mellanrum. Då drar man upp så mycket jord också. Så det fick bli en riskratta. Bonus var ju att det går utmärkt att bära hem 1 m3 ved. Det underlättar ju min hantering avsevärt när man slipper hänga veden i stroppar. Jag har också lukrat upp jorden till potatislandet så de 3 kvällarna det tog att bygga krattan och de 500 (+ S40 grinden) som det kostade känns helt OK för mig. Dom fjädrande S pinnarna har sina fördelar men just att de sprätter upp saker på rutan gör nog att man skall undvika dessa. Nu är min maskin och des förare rätt långsamma i hydraliken så "sprätteffekten" är inte så stor och ofta men vore manskinen rappare i rörelserna så är det ingen bra kombo.

Sen måste jag också påpeka att jag inte har en aning om i vilket läge som redskapet kommer att börja klara av krafterna från maskinen.... Detta redskap vart mycket starkare än förväntat, men det beror nog på att det bra stål i harven som jag byggde av. Att det var för klent trodde jag men vad man skall göra för att det skall bli "riktigt" och samtidigt inte för tungt vet jag inte. Det jag har märkt är att man skall (bör) ha stela pinnar C:a 15 cm mellan pinnarna och lyfta upp grinden i bakkant en 30 grader. Så om det byggs en till så blir den nog närmare "optimal". Detta verktyg kom ändock att väga en 60-80 kg (uppskattat).